Är fasta en trend eller här för att stanna?

Fasta har tillämpats inom religioner och samhällen sedan urminnes tider, bland annat inom islam, buddhismen och olika grenar av kristendomen. Det var den brittiska läkaren Michael Mosley, som gjorde oss svenskar mer bekanta med begreppet periodisk fasta genom sin så kallade 5:2–fasta. Det har blivit väldigt populärt att fasta och många svenskar har testat det, eller utövar det regelbundet. Men vad innebär egentligen fasta?

 

5:2, 16:8 eller 8:800?

Kärt barn har många namn. De senaste åren har olika typer av fasta blivit på modet, t.ex. 5:2, 16:8 och den nya, 8:800, så kallade blodsockerdieten. 5:2 innebär att man fastar 2 dagar av 7 veckodagar. Som kvinna äter man max 500 kalorier och som man äter man max 600 kalorier per dag under dessa 2 dagar. De resterande 5 dagarna äter man som vanligt. 16:8 innebär att man äter under 8 timmar av dygnet och fastar de resterande 16. Det första målet kan, t.ex. intas kl. 10.00 och det sista målet på dygnet kl. 18.00. Mellan 18.00 och 10.00 nästa morgon äter man alltså ingenting. 8:800 handlar om att man äter max 800 kalorier per dag i 8 veckor.

 

Fasta påverkar kroppen på cellnivå

Längre fasteperioder minskar hormonet glukostoleransfaktor 1 (IGF-1), en tillväxtfaktor som forskare kopplat till åldrande och utvecklingen av tumörer (1,3). Kalorirestriktion, vilket liknar fasta, har visats öka livslängden hos apor, möss, maskar och flugor. En av förklaringarna har man trott, är att kalorirestriktion minskar oxidativ stress, som orsakas av reaktiva syreradikaler. I ett försök såg man att möss som fick begränsat med kalorier hade ökade nivåer av ett enzym vid namn SIRT3 (2). SIRT3 behövs för bildningen av den kroppsegna antioxidanten superoxiddismutas (SOD), som motverkar oxidativ stress. En nyligen utförd studie på människor visade att fasta minskade blodtryck, BMI, vikt, glukosnivåer i blodet, kolesterol, IGF-1 och markörer för inflammation (3).

 

Återställer immunförsvaret

Enligt försök på både möss och patienter som får cellgifter, har forskare upptäckt att längre perioder av fasta skyddar mot skador på immunförsvaret orsakade av cellgifter samt främjar självförnyelse av stamceller (1). Forskarna menar att fastan, i det här fallet perioder utan mat från 2 till 4 dagar under en 6–månadersperiod, slog på ”läkningsknappen”. Gamla, skadade celler dog och nya, friska celler bildades.

Fasta kan med andra ord ha positiva effekter på kroppen och vår slutsats är nog ändå att fasta är här för att stanna! För dig som vill veta mer om fasta kan vi rekommendera att läsa Näringsmedicinsk Tidskrift nummer 2 år 2014 som har tema Fasta.

 

 

(1). Qiu X., Brown K., Hirchey M.D. et.al. Calorie Restriction Reduces Oxidative Stress by SIRT3-Mediated SOD2 Activation. Cell Metabolism. 201:12 http://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(10)00407-9

(2) Cheng C-W., Adams G.B., Perin L. et.al. Prolonged Fasting Reduces IGF-1/PKA to Promote Hematopoietic-Stem-Cell-Based Regeneration and Reverse Immunosuppression. Cell Stem Cell. 2014:14 http://www.cell.com/cell-stem-cell/fulltext/S1934-5909(14)00151-9

(3) Wei M., Bandhorst S., Shelehchi M., et.al. Fasting-mimicking diet and markers/risk factors for aging, diabetes, cancer, and cardiovascular disease. Science Translational Medicine. 2017:9 http://stm.sciencemag.org/content/9/377/eaai8700.short

 

 

Det här inlägget postades i Artiklar, Kroppen och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.