Magsyra – viktigare än du kanske tror!

Vad tänker du på när du hör ordet ”magsyra”? På sura uppstötningar? Halsbränna? Saltsyrahämmande medel? Många associerar magsyra med problem, men sanningen är att magsyran är otroligt viktig för vår matsmältning och för hela vår hälsa.

Extremt surt

Magsyra avser den saltsyra som finns i magsäcken. I magsäcken är det extremt surt, pH ca 1,5–3. Ingen annanstans i kroppen är det så surt. Den sura miljön aktiverar pepsin, ett enzym i magsäcken, som bryter ner protein. Pepsin är som mest aktivt vid pH 2. Pepsin står för cirka 20 procent av proteinnedbrytningen. Vid brist på saltsyra fungerar inte pepsin optimalt och vi får svårt med proteinrik mat. Och problem med mycket annat.

Magsyra = magens koreograf

Matsmältningen skulle kunna liknas vid en vacker dans. I magsäcken blandas maten med magsyran, den knådas av själva magsäcken, pepsin börjar bryta ner protein och allt förbereds för kommande äventyr. En liten portion i taget släpps ner till i tolvfingertarmen där större delen av matsmältningen sker. Enzymer frisätts från bukspottkörteln och galla från gallblåsan. Det sura pH:t neutraliseras av bikarbonat från bukspottkörteln och vips är allt redo att fortsätta nedåt. Då kommer nästa portion. Samma dans en gång till. Men utan magsyra ingen vacker dans! Det sura pH:t som magsyran skapar ger de signaler som krävs för dansen. Vid brist på magsyra blir det därför inte bara problem med att bryta ner protein utan hela matsmältningen försämras. Det blir oroligt i magen, gaser i magen, dåligt näringsupptag, osmält mat i avföringen, sämre aptit och man känner sig uppblåst efter måltid. Och till skillnad från vad många tror kan man också få halsbränna och sura uppstötningar vid brist på saltsyra.

Varför får man brist på saltsyra?

Att producera saltsyra kräver energi och tillgång till olika näringsämnen. Därför blir produktionen ofta nedsatt vid kronisk sjukdom, långsam ämnesomsättning, nedsatt funktion på binjurar och sköldkörtel, hög ålder och vid näringsbrister. Andra orsaker kan vara födoämnesallergier, infektioner, vävnadsskada i magsäcken och givetvis intag av saltsyrahämmande medel.

Saltsyrahämmande medel lär oss mycket

Genom att titta på biverkningarna av saltsyrahämmande läkemedel kan vi lära oss hur viktig saltsyran är för kroppen. I en studie mättes pH i magsäcken före och under behandling med saltsyrahämmande medel (pantoprazol). Medelvärdet på pH var före behandlingen 1,7 och efter fyra veckors behandling 5,2.[1] En extremt stor förändring. Vad kan detta leda till?

  • Försämrat näringsupptag. Både Läkemedelsverket[2] och Amerikanska FDA[3] lyfter detta problem.
  • Ökad risk för magsjuka[4] och lunginflammation.[5] Magsyran är en del av kroppens första försvarsbarriär och dödar många bakterier.
  • SIBO – överväxt av bakterier i tunntarmen. I en placebokontrollerad studie ökade tillväxten av bakterier i tolvfingertarmen med 56 procent hos patienter som fick omeprazol i 4–8 veckor. I placebogruppen såg man ingen förändring.[6]
  • Ökad risk för allergi. Eftersom nedbrytningen av protein försämras vid brist på saltsyra ökar risken för allergiska reaktioner mot proteiner exempelvis från hasselnötter och fisk.[7]

Magsyran – en vän att vårda

Magsyran är alltså viktig för vår matsmältning, för balansen i tarmfloran, för att skydda oss mot infektioner och för att vi inte ska reagera allergiskt mot den mat vi äter. Så se den inte som din fiende utan som din vän.


[1] Goscimski A, Matras J, Wallner G. Wiad Lek. 2002;55(1 – 2):19-28 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12043311

[2] https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER—2001/Kan-langvarig-behandling-med-protonpumpshammare-hamma-jarnabsorptionen/

[3] https://www.fda.gov/drugs/drugsafety/ucm245011.htm

[4] http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=9323

[5] Canani RB, Cirillo P. Pediatrics. 2006;117(5):e817 – 20

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16651285

[6] Laine L et. al. Aliment Pharmacol Ther . 2000;14(6):651 – 68 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10848649

[7] Untersmayr E, Scöll I, Jensen-Jarolim E et al. (Austria and Hungary) 9th International Symposium on Immunological, Chemical and Clinical Problems of Food Allergy Budapest/Hungary 18/21 April 2004 ,n,r){”use s

Det här inlägget postades i Artiklar. Bokmärk permalänken.