Det livsviktiga zinket

Man räknar med att ungefär 30 procent av jordens befolkning har brist på mineralet zink. Men vad innebär det egentligen? Hur vet man att man har zinkbrist och vilka fördelar finns med att ha tillräckliga eller goda nivåer av zink? Och finns det någon grupp av människor som bör tänka lite extra på att få i sig tillräckliga mängder?

För att få svar på alla frågor och lära oss mer om mineralet zink spelade vi in ett helt poddavsnitt i ämnet, där tagit hjälp av en riktig expert. Det är återigen näringsterapeuten och föreläsaren Leif Östberg som gästar podden Hälsa kommer inifrån.

Tecken på zinkbrist

Zink är ett livsnödvändigt mineral som finns i alla våra celler. Det ingår i hundratals enzymer i kroppen och behövs för god motståndskraft mot infektioner. Trots att forskare redan i början på 1900-talet förstod att zink har betydelse för allt högre stående liv, var det först på 60-talet som man slog fast att vi människor kunde drabbas av zinkbrist. Men när kan man börja misstänka att man lider av zinkbrist?

– Jo, vid brist på zink har kroppen sämre läkningsförmåga vid till exempel skär- och brännskador. Dessutom kan man ha lättare att få virusinfektioner och mer långdragen träningsvärk än normalt, förklarar Leif Östberg och berättar också att en annan tråkig bieffekt av zinkbrist kan vara sämre fertilitet hos både kvinnor och män.

Zink lagras inte i kroppen

Zink kan inte lagras i kroppen, vilket betyder att vi måste få i oss det kontinuerligt. Antingen via kosten eller som kosttillskott. De bästa källorna till zink är ostron, musslor, räkor, kött, inälvsmat, nötter och frön, bladgrönsaker som spenat, bönor, vetekli och andra fullkornsprodukter samt mejerivaror. Det som gör det hela lite klurigare är att vissa av dessa livsmedel som visserligen är bra källor till zink, också innehåller fytinsyra, till exempel jordnötter, baljväxter och fullkornsprodukter. Fytinsyran hämmar zinkupptaget i kroppen. Tack och lov finns det sätt att komma runt detta problem.

– Genom att blötlägga baljväxter över natten försvinner fytinsyran. Likaså om man bakar sitt fullkornsbröd med hjälp av surdeg. Då bildas istället enzymet fytas som bryter ner fytinsyran, ett bra sätt att ändå säkerställa att man får i sig zinken via livsmedel, berättar Leif.

Välj rätt form av zink

Precis som för till exempel magnesium så finns det olika former av zink som kroppen har olika lätt att ta upp, så kallad biotillgänglighet.

– Om man letar efter ett kosttillskott kan man vara trygg i att de flesta större märken har bra, lättupptagligt zink i sina produkter. Stöter man däremot på produkter med zinkoxid eller zinksulfat som källa till zink så ska man inte välja det, då det är svårt för kroppen att ta upp, säger Leif Östberg.

Zink i form av till exempel malat, citrat eller glukonat har hög biotillgänglighet och kan alltså lättare transporteras in i kroppens celler.

I poddavsnittet berättar också Leif om varför tonårspojkar ofta har zinkbrist, varför zink spelar roll i olika typer av läkningsprocesser, hur zink kan stötta immunförsvaret och på vilket sätt goda nivåer av zink är extra viktigt för äldre människor. Och exakt hur mycket zink man behöver vi i kroppen för att det ska klassas som ”goda nivåer”. Här kan du lyssna på hela avsnittet!