Järn viktigt för hjärnans utveckling

Det vanligaste symtomet på järnbrist är trötthet. Tillståndet kallas järnbristanemi – blodbrist på grund av för lite järn. Men även hjärnans utveckling kan bli lidande om man får för lite järn i unga år.

Järn är ett essentiellt mineral som behövs för att bilda proteinet hemoglobin som transporterar runt syre i kroppen. Järnbrist innebär att det blir mindre syre till de flesta av kroppens funktioner, bland annat blodbildning, energiproduktion och ämnesomsättning.

Järn är också viktigt för hjärnans funktioner och används bland annat för att bilda signalämnen och det fettrika myelinet som skyddar vissa nervtrådar.[1]

Små barn extra känsliga för järnbrist

Tillgången till järn är särskilt viktig när en ung människas järndepåer byggs upp, framför upp till tre års ålder och speciellt det första levnadsåret.[2]  Därför är det viktigt att den gravida kvinnan har tillräckliga järndepåer och att spädbarn får smakportioner av järnrik mat tidigt.

Dessvärre innehåller bröstmjölk ganska lite järn och man tror att det beror på att låg järnhalt har skyddat mot infektion av malaria och bakterier genom människans utveckling. Många bakterier gynnas av en järnrik miljö.

Ett nyfött barns järndepåer

I stället har ett nyfött barn extra mycket ferritinbundet järn och höga hemoglobinnivåer. De här lagren räcker i mellan fyra och sex månader innan de behöver fyllas på med järn från kosten. (Lagren räcker längre om man väntar lite med att klippa navelsträngen – så kallad sen avnavling – vid födseln.) 

Ett forskningsprojekt pågår därför vid Umeå universitet för att se hur hjärnan hos helammade spädbarn påverkas av en liten dos extra järn i form av droppar. Järntillskottet ges i fem månader mellan fyra och nio månaders ålder. Barnen kommer sedan att följas upp med kontroller i tre år, vid ett, två och tre års ålder.[3] 

Vi människor lagrar en del av järnet vi får i oss. Det ligger då bundet till
ferritin och fungerar som en buffert som är livsviktig för oss.[4] Det är
viktigt att veta att järn också kan vara giftigt om det intas i för stora
doser, och att det är särskilt skadligt för små barn eftersom de inte kan
reglera järnupptaget på samma sätt som större barn och vuxna.

Referenser

[1] Ward RJ, Zucca FA, Duyn JH, Crichton RR, Zecca L. The role of iron in brain ageing and neurodegenerative disorders. Lancet Neurol. 2014 Oct;13(10):1045-60.

[2] Berglund SK, Chmielewska A, Starnberg J, Westrup B, Hägglöf B, Norman M, Domellöf M. Effects of iron supplementation of low-birth-weight infants on cognition and behavior at 7 years: a randomized controlled trial. Pediatr Res. 2018 Jan;83(1-1):111-118.

[3] SVT.se. Umeåforskare i studie om järntillskott för bebisar. 2020-02-20.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/umeaforskare-i-studie-om-jarntillskott-for-bebisar

[4] Berglund S. Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan. Läkartidningen. 2014;111:CH9D