Dags att äta ogräs!

De växer överallt, behöver inte odlas, inte vattnas och tål en miljö som får andra växter att ge upp. Dessutom är de ofta mer näringsrika än de finaste grönsaker i vi pysslat om till max. Vi pratar om ogräs.

En gåva till alla

Ogräs växer överallt omkring oss. Även inne i städer finns gott om ätliga ogräs. Helt gratis! Till och med under värsta torkan står många ogräs stolta kvar  ̶  tillgängliga för alla. En undersökning från Baltimore visade att en grupp på 105 personer som brukade plocka vilda växter och ogräs tillsammans plockade 170 olika sorters växter och svampar. De med låg inkomst plockade fler olika sorter och i större mängd än de med medelinkomst.[1] Men är det gott då? Ja, många ogräs är riktigt goda. I en underökning från San Fransisco konstateras att av de 15 vanligaste ogräsen var 11 ätliga och 9 hade ”kulinarisk kvalitet”.[2] Mums!

En fantastisk källa till näring

Flera studier visar samma sak. Ogräs är ofta mer näringsrika än de grönsaker vi odlar. Vi kan ta två exempel – våtarv och svinmålla. Våtarv är det vanligaste ogräset i Sverige och fyller så gott som varje öppen bit jord i rabatten med sina små gröna blad och vita blommor. Svinmålla råder det inte heller någon brist på. I en studie från Italien jämförde man näringsinnehållet i ogräs med vanliga grönsaker. Svinmållan visade sig vara helt överlägsen grönsaker och våtarven bättre än många grönsaker och i klass med spenat och mangold, sånär som på innehållet av magnesium. [3] Svinmålla innehöll också mycket oxalsyra vilket bör undvikas vid njurproblem. Oxalsyra minskar också upptaget av kalcium. Andra livsmedel med mycket oxalsyra är rabarber och spenat.[4]

Innehåll mg/100 g

                             Natrium            Kalium               Magnesium     Kalcium

Svinmålla          5                          1286                   117                     438                     

Våtarv                11                        748                     36                        93                       

Broccoli             20                        408                     25                        88

Kål                       16                        240                     21                        4

Sallad                 10                        243                     11                        34

Spenat               65                        566                     66                        97

Mangold           149                     490                     69                        96

Några ätliga ogräs

  • Listan kan göras väldigt lång, men här är några exempel:
  • Våtarv – passar fint i pesto, sallader och gröndrink.
  • Svinmålla – används på samma sätt som spenat i paj, soppa, gröndrink och sallad.
  • Kirskål – används på samma sätt som spenat och svinmålla. Jättegod att snabbt fräsa i olivolja med lite tamari, sojasås.
  • Nässla – plockas bäst små och späda, men under sommaren kan topparna plockas. Kan förvällas och frysas in. Passar i en god pastasås, omelett, soppa eller paj.
  • Maskros, harsyra, löktrav, ramslök, kärleksört….

Gröndrink på ogräs!

Mixa en näve ätliga ogräs exempelvis svinmålla, våtarv, kirskål, maskros (bara 1 ̶ 2 blad) med 2 ̶ 3 dl vatten. Sallad, spenat och annat grönt kan också användas. Sila av och njut!


[1]  Synk CM, Kim BF, Davis CA, Harding J, Rogers V, Hurley PT, et al. Gathering Baltimore’s bounty: Characterizing behaviors, motivations, and barriers of foragers in an urban ecosystem.Urban Forestry & Urban Greening. 2017;2.

[2] Altieri M, Pallud C, Arnold J, Glettner C, Matzen S. An Agroecological Survey of Urban Agriculture Sites in the East Bay, California; 2014.

[3] V, Bianco & Elia, Antonio & Santamaria, Pietro. (1996). Nutritional value and nitrate content in edible wild species used in Southern Italy. Proceedings 3rd IS on Diversification of Vegetable Crops. ACTA HORTICULTURAE. 467. 71-87. 10.17660/ActaHortic.1998.467.7.

[4] https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/oxalsyra

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Frukt och grönt ger fler friska år

Ju mer växter i kosten desto bättre för hälsan, visar ny brittisk forskning på 65 000 personer. De tidigare rekommendationerna om fem portioner frukt och grönt per dag kan komma att skrivas om till sju portioner per dag. Och grönsaker verkar skydda mer än frukt.

Intag av frukt och grönt har ofta kopplats till ett längre och friskare liv. Därför var det kanske ingen överraskning när en stor brittisk studie gjord vid University College i London visade att de som äter mer frukt och grönt är mer hälsosamma.

De svenska rekommendationerna säger att vi bör äta fem knytnävsstora portioner om dagen av frukt, bär, grönsaker, baljväxter. Det innebär ungefär 500 gram för vuxna och 400 gram för barn. Dessa rekommendationer är snarlika andra länders, även Storbritanniens, men kan enligt studien behöva ses över.

Sju portioner troligen bättre än fem

Det var nämligen de som åt mer frukt och grönt än rekommendationerna som var friskast. De levde längre och hade lägre risk att dö på grund av hjärt-kärlsjukdom, stroke eller cancer.

De som åt fler än sju portioner frukt och grönt per dag löpte 42 procent lägre risk att dö, oavsett orsak, under de åtta år studien pågick. De löpte 25 procent lägre risk att få cancer och 31 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom eller stroke. Grönsaker visade det starkaste sambandet med förebyggande av sjukdom.

Överraskade av konserverad frukt

En överraskning för forskarna var att de som hade högt intag av frusen eller inlagd frukt hade högre risk att dö under studien än genomsnittet. Forskarna medger att de inte vet riktigt hur de ska tolka detta. Gissningar från deras sida är att personer som äter mycket konserverad frukt bor i områden där tillgången på färska matvaror är lägre. Detta skulle kunna leda till en mindre hälsosam kost överlag. Fruktkonserver ligger även ofta i en lag som är rik på socker.

Hur du kan få i dig mer frukt och grönt

  • Ät frukt och grönt till varje måltid – även till frukost. Prova att tänka nytt vid dagens första mål och få in mer färg och smak på tallriken.
  • Laga soppa. Du kan lägga ner massor med grönsaker i en soppa och ofta funkar det att ta lite vad du har i kylen. Klimatsmart eftersom det minskar matsvinn.
  • Skippa pastan och gör egna, grönsaksbaserade alternativ. Aubergine eller zucchini som lasagneplattor eller strimlad vitkål eller sötpotatis som spaghetti.
  • Grilla grönt. Svamp, lök, zucchini, rotfrukter blir alla supergoda av att grillas.
  • Testa risalternativ. Riv blomkål eller broccoli, hacka lök och vitlök. Tillsätt kryddor efter smak. Värm med en skvätt fett av bra kvalitet.  

Referens

Oyinlola Oyebode, Vanessa Gordon-Dseagu, Alice Walker, Jennifer S Mindell. Fruit and vegetable consumption and all-cause, cancer and CVD mortality: analysis of Health Survey for England data. J Epidemiol Community Health, 31 March 2014

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Naturliga myggmedel

Sommar och sol….och mygg….och kli. Som tur är finns hjälp att få från växternas eget skydd mot insekter. En hjälp som doftar gott dessutom.

Dofter får myggen att sticka  ̶  i väg

De flesta växter innehåller ämnen som ska skydda mot växtätande insekter. En del av ämnena är också användbara för att håll mygg på avstånd. Några dofter som får myggen att pysa är doften av:

  • Citronella, citrongräs, geranium, citronmeliss
  • Pepparmynta
  • Eukalyptus
  • Basilika
  • Timjan
  • Kattmynta
  • Tea tree
  • Lavendel
  • Kryddnejlika

Man kan blanda en eller flera eteriska oljor med exempelvis rapsolja, kokosolja eller olivolja. Recept på egen myggolja hittar du till exempel här: https://kurera.se/naturliga-knep-mot-mygg/

Hur länge verkar skyddet?

Det verkar som att skyddet ofta fungerar mellan 1,5 ̶ 3 timmar, sedan får man smörja på mer.[1] Eteriska oljor kan ibland irritera huden, så håll koll på det. Man kan också tända doftljus med eteriska oljor.

Glad sommar!


[1] https://www.medicalnewstoday.com/articles/325337#lemon-eucalyptus

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Glöm inte dricka lagom mycket vatten!

Vatten är livsviktigt. Koppen består av 60 procent vatten och vatten är nödvändigt för alla processer och reaktioner i kroppen. Vad kan bli konsekvensen av för lite vatten? Och hur mycket behöver vi egentligen?

För lite vatten – mer smärtkänslig

Vätskebrist ökar smärtkänsligheten. Man vet inte riktigt varför, men bland annat genom påverkan på aktiviteten i smärtcentrat i hjärnan. I en rapport från 2018 sammanställdes 172 studier kring kost, näring och inflammation.

Baserat på dessa studier har man gjort en matpyramid mot inflammation och smärta. Eftersom vätskestatusen är så starkt kopplad till upplevelsen av smärta så ligger vatten allra först, som en bas i pyramiden. Enligt rapporten bör man dricka 1,5–2 liter per dag.[1]

Hjärnan behöver vatten

Redan måttlig vätskebrist kan påverka hjärnan. Sämre koncentrationsförmåga, långsammare reaktionshastighet, sämre korttidsminne, och nedstämdhet och oro kan uppstå.[2] Men hur mycket vatten behöver man då dricka?

Hur mycket vätska behöver man?

Lagom är bäst! Varken för mycket eller för lite vätska är bra för kroppen. Men, vad är då lagom? Enligt European Food Safety Authority (EFSA) så bör män i genomsnitt få i sig 2,5 liter och kvinnor 2 liter vatten per dag.[3] Men en dag då man svettats mycket kan behovet plötsligt ligga på 4 liter. Hur ska man veta? Ett enkelt sätt är att hålla koll på mängden och färgen på urinen. Om man kissar några gånger per dag och urinen är ljusgul så dricker man lagom, enligt Mats Rundgren vid Karolinska Institutet.[4]

I en artikel föreslår författarna att man kan mäta halten av argininvasopressin (AVP) i plasma för att avgöra människans vätskebehov. AVP är ett ämne som hjärnan frisätter när vätskenivån i kroppen sjunker och det hjälper till att reglera vätskebalansen.

När drar AVP-alarmet igång? Jo, vid intag av mindre än 1,8 liter vatten per dygn enligt forskarna. Man konstaterar att 19–71 procent av den vuxna befolkningen i olika länder enligt studier ligger lägre än 1,8 liter per dygn. I artikeln poängteras också att det totala vattenintaget avser både rent vatten, vatten i andra drycker och vatten från vätskerik mat som frukt och soppa.

Så glöm inte att få i dig lagom mycket vätska i sommar!


[1] Rondanelli M Food pyramid for subjects with chronic pain: foods and dietary constituents as anti-inflammatory and antioxidant agents. Nutr Res Rev. 2018 Jun;31(1):131151. doi: 10.1017/S0954422417000270. Epub 2018 Apr 22.

[2] Riebl SK, Davy BM. The Hydration Equation: Update on Water Balance and Cognitive Performance. ACSMs Health Fit J. 2013;17(6):21-28. doi:10.1249/FIT.0b013e3182a9570f

[3] Armstrong LE, Johnson EC. Water Intake, Water Balance, and the Elusive Daily Water Requirement. Nutrients. 2018;10(12):1928. Published 2018 Dec 5. doi:10.3390/nu10121928

[4] https://ki.se/forskning/sluta-klunka-du-dricker-inte-for-lite-vatten

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Olivblad motverkar bakterier

Olivträdet har skänkt människan glädje sedan urminnes tider med goda oliver och stärkande olivolja. Men visste du att även olivbladen är en skatt? De innehåller bland annat ämnen som kan motverka bakterier.

Det fantastiska olivträdet

Olivträdet kan bli runt 1500 år, men det äldsta tros vara mer än 2000 år gammalt. Alla delar av trädet innehåller nyttiga ämnen. Det är framför allt ämnen som tillhör gruppen fenoler som verkar vara mest betydelsefulla, och bland dem är oleuropein den mest framträdande. Det är bland annat oleuropein som ger extra virgin olivolja den lite bittra, beska smaken.

Oleuropein mot bakterier

Att olivträdet innehåller ämnen som motverkar bakterier är ingen överraskning. Utan ett kraftfullt försvar mot mikroorganismer, skulle olivträdet inte kunna stå stolt och oberört under så lång tid. Oleuropein har en starkt antibakteriell effekt mot både grampositiva och gramnegativa bakterier samt mykoplasma.[1],4

Men en väldigt intressant studie visar att extrakt av olivblad inte verkar ta kål på alla sorters bakterier utan faktiskt verkar selektivt. När man odlade ett antal olika bakterier fann man att olivbladsextrakt, redan vid en låg koncentration, hade störst effekt på Campylobacter jejuni, Helicobacter pylori och Staphylococcus aureus, däriblandmeticillin-resistenta S. aureus (MRSA). Däremot hade olivbladsextraktet liten effekt mot övriga bakterier som analyserades.[2]  I en annan studie fann man att oleuropein helt hämmade tillväxten av bakterierna Klebsiella pneumoniae, Escherichia coli och B. cereus.[3]

Olivträdet kan bidra med mer

En artikel som sammanfattar effekten av oleuropein visar varför olivträdet varit människan så kärt under så lång tid, förutom den goda smaken av oliver och olivolja. Oleuropein bidar till att bevara hälsan genom att stötta hjärta- och kärl, blodfetter, blodsocker och mycket annat.[4] Vad mer kan man önska?


[1] Furneri PM, Marino A, Saija A, Uccella N, Bisignano G. In vitro antimycoplasmal activity of oleuropein. Int J Antimicrob Agents. 2002;20(4):293–296. doi:10.1016/s0924-8579(02)00181-4

[2] Sudjana AN, D’Orazio C, Ryan V, et al. Antimicrobial activity of commercial Olea europaea (olive) leaf extract. Int J Antimicrob Agents. 2009;33(5):461‐463.

[3] Aziz NH, Farag SF, Mousa LA, Abo-Zaid MA. Comparative antibacterial and antifungal effects of some phenolic compounds. Microbios. 1998;93:43–54. PMid:9670554.

[4] Omar SH. Oleuropein in olive and its pharmacological effects. Sci Pharm. 2010;78(2):133–154. doi:10.3797/scipharm.0912-18

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Bli din egen matdetektiv

I avsnitt 23 av Hälsa kommer inifrån är läkaren Peter Martin tillbaka för att berätta om ett paradigmskifte inom sjukvården som heter funktionsmedicin.

Läkaren som blev frisk

När Peter Martin var färdigutbildad läkare arbetade han som läkemedelsforskare i femton år. När han skulle lämna forskarvärlden för att arbeta som distriktsläkare blev sjukskriven för utbrändhet.

Sjukskrivningen ledde till nya insikter och förändrade hans syn på läkaryrket. Peter ändrade sin kost med fantastiskt resultat, vilket gjorde honom intresserad av funktionsmedicin.

Enligt funktionsmedicin är kosten det viktigaste verktyget vi har för att påverka vår egen hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar.

Vi är en djurart, homo sapiens, som har hamnat i en felaktig miljö, där vi äter mat som vi inte är anpassade för, och då blir vi sjuka.

Gediget forskningsunderlag

De läkare som arbetar med funktionsmedicin har enormt mycket forskning att luta sig emot. Den vanligaste typen av forskning inom funktionsmedicin är att man mäter patienters värden före och efter behandling.

Ofta sätter man in flera åtgärder på samma gång, eftersom kroppen är komplex och svaret på ett problem sällan går att begränsa till en sak. Det är fantastiskt att se hur funktionsmedicin fungerar i verkligheten. Det ger dig verkligen självförtroende, säger Peter Martin.

Man ser till varje individs bästa

I traditionell skolmedicin är nästan all forskning finansierad av läkemedelsbranschen med syftet att uppnå ett visst resultat. Då har man randomiserade, kontrollerade studier där en grupp får läkemedel och en annan grupp får placebo, och så ser man vilken det går bäst för.

Det kan man inte göra i funktionsmedicin, eftersom man alltid sätter in många olika åtgärder för att optimera varje individs förutsättningar för att läka – och inga individer är identiska.

Denna skillnad i synen på människan gör att många läkare inom skolmedicin är skeptiska till funktionsmedicin. Till och med Peters egen fru, som också är läkare, var skeptisk till en början. Även Peter själv berättar att han saknade utbildning och kunskap om kost, livsstil och näring innan han upptäckte funktionsmedicin.

En utbildning till läkare är 5,5 år och trots att kosten är så viktig för vår hälsa ägnar man enbart 12,5 timmar åt näringslära, i genomsnitt i Europa.

Och hur fungerar den konventionella sjukvården? Har den lyckats utrota de kroniska sjukdomarna? Nej. Faktum är att 80 procent av den totala sjukvårdsbudgeten i Sverige går åt till kroniska sjukdomar, enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Gissa inte, testa!

Peter och hans kollegor ser sig själva som ”lärare”, som guidar sina patienter till förändringar i kost och livsstil utifrån mätresultat och provsvar.

Provsvaren avgör vilka åtgärder som rekommenderas. De tittar ofta på:

  • Avföringsprov
  • Urinprov
  • Blodprov
  • Utandningsluftprov

Det mesta går ut på att spegla mag-tarmkanalens funktion samt vilka näringsbrister vi har. De är också intresserade av CRP, ett värde för inflammationer, eftersom låggradig inflammation med uppkomst i tarmkanalen ligger bakom nästan alla sjukdomar.

Eliminationskost som verktyg till hälsa

Vi äter mycket som vår kropp inte är anpassad till. Att ta bort en del saker kan ge stora hälsofördelar.

Om du är allergisk mot jordnötter, till exempel, får du tydliga symtom och tar snabbt bort jordnötter ur kosten. På samma sätt kan du må dåligt av annan mat, men du märker inte symtomen lika tydligt, eftersom många av oss går omkring i ett kaos där vi reagerar på många olika saker.

Inom funktionsmedicin arbetar man ofta med eliminationskost som vi skrivit om förut i vår kunskapsbank.

Börja med att ta bort skräpmat, sluta äta på snabbmatsställen, ta bort socker och godis, säger Peter Martin. Det kan göra jättestor skillnad. Själv får han ont i ryggen när han äter ost. I podden berättar han mer ingående hur det hänger ihop.

Lyssna vidare

Avsnitt 23, Bli din egen matdetektiv, handlar alltså om funktionsmedicin och vad den kan göra för dig. Petra Månström är programledare, och Peter Martin är gäst. Peter Martin är också med i avsnitt 18, Immunförsvaret och funktionsmedicin. Vill du veta mer om Peter Martin finns han på Funmed.se https://funmed.se

Vår podd Hälsa kommer inifrån hittar du på bland annat:
iTunes , Spotify och Acast

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Hård träning förbrukar magnesium

Träning är utan tvekan viktigt för hälsan. Men att träna intensivt och länge är en utmaning för kroppen och ökar behovet av att fylla på med näringsämnen som magnesium. Går det åt mer, så måste man fylla på med mer helt enkelt.

Magnesium i blodet sjunker

Efter långvarig intensiv träning som maraton, triathlon, 90 minuter på ett löpband, långdistans på skidor o.s.v. har man sett att halten magnesium i plasma har sjunkit med 5 ̶ 25 procent. Vad har hänt? Jo, vid träning förflyttas magnesium från blodet till muskelcellerna.

Det förråd av magnesium som finns i de röda blodkropparna frisätts ut i plasma och tas upp av musklerna. Långvarig fysisk träning (längre än en timme) tros göra att depåerna i de röda blodkropparna töms och därför sjunker nivån av magnesium i plasma. En annan teori är att den ökade nedbrytningen av fett i samband långvarig träning gör att mer magnesium tas upp i fettcellerna.

Vid intensiv träning ökar också utsöndringen av magnesium via svett och urin, och förlusten av magnesium verkar vara större i varmt klimat.[1]

Halten i blodet återställs

Vanligtvis återställs halten magnesium i plasma inom 12-72 timmar. Vid ett tillräckligt intag av magnesium så blir det inga problem. Det är helt normalt att kroppen dirigerar om näringsämnen för att möta olika utmaningar. Men det finns rapporter om fortsatt låg nivå flera månader efter långvarig, intensiv fysisk aktivitet.1

Träning ökar behovet av magnesium

Hård och långvarig träning kan öka behovet av magnesium med 10 ̶ 20 %. I en artikel förslår därför författarna att det borde finnas ett RDI (Rekommenderat dagligt intag) av magnesium specifikt för idrottare. De påpekar också att ett för lågt intag av magnesium är vanligt i befolkningen.[2]

Källor till magnesium

Livsmedel                                  Mängd               Magnesium (mg)

Mandlar, torrostade                 0,3 dl                  80

Spenat, kokad                            1,2 dl                  78

Cashewnötter, torrostade       0,3 dl                  74

Sojamjölk                                    2,4 dl                  61

Svarta bönor, kokade               1,2 dl                  60

Edamamebönor, kokade         1,2 dl                  50

Jordnötssmör                            2 msk                  49

Bröd på fullkornsvete              2 skivor               46

Avokado                                     2,4 dl                   44


[1] https://bjsm.bmj.com/content/bjsports/36/4/301.full.pdf

[2] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17172008/

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Lyxig chiapudding med nicecream

Det kan låta för bra för att vara sant, men faktum är att med ett gäng frusna bananer är basen till en riktigt god glass. Att botten består av en lyxig chiapudding känns heller inte fel. Vilket bra sätt att få i sig både magnesium, kalcium och omega-3 på en och samma gång! chiapudding med nicecream passar är ett gott och nyttigt alternativ till såväl frukost som dessert.

Chiapudding:

  • 2,4 dl växtmjölk (mandel, cashew, havre)
  • 4 msk Holistic Chia
  • 1 tsk Holistic Ekologiskt Vildväxande Blåbärspulver
  • 1 msk agavesirap

Gör så här:

Rör ihop chiafrön, mjölk, agavesirap och blåblärspulver i en skål. När den är blandad ordentligt låt den dra i 5 minuter. Rör om igen och låt stå i kylen helst över natten.

Nice cream:

  • 3 frusna bananer
  • 6 dl frysta jordgubbar
  • 1 tsk vaniljextrakt
  • 2-4 msk agavesirap
  • 4 msk växtmjölk om det behövs

Gör så här:

Lägg alla ingredienser i mixer. Blanda tills den är slätt och krämigt. Tillsätt med mjölk om det behövs. Använd omedelbart eller täck och förvara i frysen upp till 2 veckor. Låt tina lite innan servering.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Odling som medicin

Just nu har många mer tid för trädgårdsarbete än någonsin tidigare. Och har man ingen trädgård så kanske man pysslar om sina krukväxter lite extra. Det kan göra mycket gott! Många studier visar nämligen att trädgårdsarbete är bra för hälsan.

En blick bakåt i historien

I mitten av 1800-talet blev trädgårdsodling en del av behandlingen på många mentalsjukhus i Sverige. Trädgårdsarbetet verkade lugnande på patienterna och fler kunde friskförklaras, både fysiskt och mentalt. På många platser fanns sjukhusträdgårdar kvar ända in på 1970-talet.[i] Modern forskning visar att det var synd att denna del av behandlingen försvann.

Ta din rast i trädgården!

Sjuksköterskor ligger tyvärr i riskzonen för utbrändhet  ̶  särskilt nu i coronatider. Men en studie från 2018 visar att sjuksköterskor som tog sin rast i en sjukhusträdgård hade betydligt mindre symtom på emotionell utmattning än de som tog sin rast inomhus. Forskarna konstaterade att raster ute i en trädgård kan mildra symtom på utmattning.[ii]

Odling inomhus också bra

Alla har ju inte en trädgård och alla har inte möjlighet att regelbundet komma ut i naturen. Då är det glädjande att veta att odling inomhus också är bra för hälsan. I en liten studie på demensboenden fann man att arbete med odling inomhus ledde till att de dementa sov bättre, blev lugnare och att deras kognitiva förmåga förbättrades.[iii]

Mindre depression, ilska och oro

En sammanställning av 22 studier från olika delar av världen visar tydligt att trädgårdsarbete är bra för hälsan. Mindre symtom på depression, ilska och oro, lägre BMI och lägre nivå av stresshormonet kortisol är några positiva effekter. Trädgårdsarbete förbättrar också livskvaliteten och förstärker känslan av samhörighet. Forskarna drar slutsatsen att ”en regelbunden dos av trädgårdsarbete kan förbättra hälsan i befolkningen”.[iv]


[i] Larsson, Ulrica, 2006. Ulleråker sjukhus : trädgård och park : vårdprogram. SLU, Institutionen för stad och land, Uppsala. Uppsala: SLU, Institutionen för stad och land

[ii] Cordoza M, Ulrich RS, Manulik BJ, et al. Impact of Nurses Taking Daily Work Breaks in a Hospital Garden on Burnout. Am J Crit Care. 2018;27(6):508‐512

[iii] Lee Y, Kim S. Effects of indoor gardening on sleep, agitation, and cognition in dementia patients–a pilot study. Int J Geriatr Psychiatry. 2008;23(5):485‐489. doi:10.1002/gps.1920

[iv] Soga M, Gaston KJ, Yamaura Y. Gardening is beneficial for health: A meta-analysis. Prev Med Rep. 2016;5:92‐99. Published 2016 Nov 14. doi:10.1016/j.pmedr.2016.11.007

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Glutenfri rabarberpaj

Är det inte dags för en smulpaj med syrliga rabarber söta jordgubbar? Rabarber är inte bara goda, de innehåller också vitamin C. Denna paj smakar som en sommardag!

Recept (4-6 portioner)

  • 5-6 rabarber
  • 1,5 dl jordgubbar
  • 0,5 dl honung
  • 1 nypa salt
  • 0,75 dl Holistic Kokosolja till smuldegen
  • 1 tsk Holistic Kokosolja att smörja formen med
  • 2 dl mandelmjöl (går även bra att ta hasselmjöl och mer havregryn)
  • 0,5 dl skivade mandlar
  • 2,5 dl glutenfria havregryn
  • 2/3 dl honung
  • 1 nypa vaniljpulver

Gör så här

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda mandelmjöl, havregryn, kokosolja och 0,5 dl honung. Fördela hälften av blandningen i en pajform som är ca 25–30 cm i diameter. Grädda i mitten av ugnen i åtta minuter. Ansa och skär rabarberna i ca två cm stora bitar. Ansa och skär jordgubbarna på mitten. Blanda rabarber och jordgubbar med vaniljpulver och 0,25 dl honung. Fördela rabarber och jordgubbsbitarna över pajbotten. Fördela sedan resten av pajdegen över rabarberna och lägg mandlarna ovanpå. Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter, tills att pajen fått en gyllene färg. Sedan är den klar att servera.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar