Vitaminer för ett längre och friskare liv

Att vitaminer är viktiga för din hälsa känner du säkert till, men hur viktiga är de? En studie visar att ett trettiotal vitaminer och mineraler tillsammans med 11 andra ämnen är betydelsefulla för att förlänga ett hälsosamt liv.

I studien drar professor Bruce Ames slutsatsen att samma näringsämnen som vi behöver för att behålla vår dagliga hälsa – som vitamin D, omega-3-fettsyror och magnesium – också är viktiga för att de enzymer som krävs för kroppens långsiktiga underhåll ska fungera. Dessa har en viktig roll i bland annat DNA-reparation, hjärt- och kärlhälsa och förebyggande av oxidativ skada.

Näringsämnen för ett friskt liv

I studien konstaterar Bruce Ames att så många som 70 procent av amerikanerna saknar ett eller flera av dessa viktiga näringsämnen, vilket i långa loppet kan påverka deras hälsa. Han skriver även att bristen på dessa viktiga näringsämnen gör att kroppen måste hushålla med näringsämnena och att enzymer som är kritiska för vår överlevnad kan fortsätta fungera, men på bekostnad av våra fysiska behov för ett friskt och långt liv.

”Dieten är mycket viktig för vår långsiktiga hälsa”

Bruce Ames menar därför att människors diet är extra viktigt. Och att vi behöver äta mer grönsaker och frukt, men också undvika söta läskedrycker och tomma kolhydrater.

Vitaminer för vår livslängd

”Vi har mycket att undersöka när det kommer till vitaminer för ett friskt åldrande”, säger Bruce Ames. Det krävs långvarig observation då skadorna från vitaminbristen först blir riktigt tydliga på sikt. Vitaminbrist märks i alla åldrar, men de stora konsekvenserna kommer med åren.

Bruce N. Ames. Prolonging healthy aging: Longevity vitamins and proteins, Proceedings of the National Academy of Sciences (2018)

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Zink kan sänka blodtrycket – och mycket mer

Den senaste tiden har det framkommit att zink har fler positiva egenskaper än man tidigare trott. Ny forskning visar att zink kan reglera blodtrycket.

Brist på zink höjer blodtrycket

En studie visar att brist på zink kan höja blodtrycket. Forskarna matade en grupp möss med zinkfattig kost och den andra gruppen med kost som var rik på zink. Man fann då att mössen med brist på zink hade högre blodtryck, än de möss som hade en normala zinknivåer. [1]

Zink för hjärnan

Kan zink även påverka vår inlärning? Ja faktiskt! Mineralet har många funktioner i kroppen.  Studier visar att Zink är till nytta för både lärande och mentala processer. Det är ett mineral som har en avgörande roll i kommunikationen mellan cellerna i hjärnan[2]. Forskarna har också identifierat minst 60 zinkberoende enzymer i hjärnan.

Mildra effekter av åldrande

Zink har även visat sig kunna mildra effekter av åldrande. Ja, du läste rätt! Zinkbrist, nedsatt immunförsvar och en ökad oxidativ stress är alla kopplade till åldrande. Mineralet har både en viktig funktion när det kommer till immunförsvaret, men också i kroppens respons på stress.[3]  Zink ingår även i antioxidantenzymet superoxiddismutas som är ett av kroppens bästa verktyg för att upphäva verkan av fria radikaler. Zink skyddar cellerna mot oxidativa skador[4].

Zink finns i bland annat bönor, solrosfrön, mandel, nötter, pumpakärnor, skaldjur, ostron och nötkött.[5]

Fakta: Fria radikaler
Fria radikaler är molekyler som lätt reagerar med andra ämnen i kroppen, vilket under vissa omständigheter kan få negativa hälsoeffekter genom att celler skadas. Fria radikaler kan motverkas genom så kallade antioxidanter Föreställningen om att fria radikaler är generellt farliga och ska motverkas är dock en myt, menar forskarna från Karolinska institutet som står bakom en ny studie av fria radikalers roll i hjärtats fysiologi.[i]


[i] https://ki.se/nyheter/fria-radikaler-inte-bara-farliga

I vårt blogginlägg ”Zinkbrist kan kopplas till autoimmuna sjukdomar” kan du läsa mer om flera goda egenskaper hos zink: https://www.holistic.se/blogg/4955


[1] Zinc Deficiency Induces Hypertension by Promoting Renal Sodium Reabsorption. Am J Physiol Renal Physiol. 2019 Jan 16

[2] Zinc regulates communication between brain cells. Duke University Medical Center. ScienceDaily 21 Sep 2011. 

[3] Eugenio Mocchegiani, Zink and ageing: third Zinkage conference. Immunity & Ageing 2007, 4:5.

[4] Zinc Deficiency Induces Hypertension by Promoting Renal Sodium Reabsorption. Am J Physiol Renal Physiol. 2019 Jan 16

[5] http://www.mdpi.com/2072-6643/10/1/68/htm  

[6] https://ki.se/nyheter/fria-radikaler-inte-bara-farliga

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Hälsofynd på dagens bokfest

Hälsoböcker är ett hett ämne, och det finns många spännande titlar att välja bland. Men det kostar att hålla sig uppdaterad, den som vill fylla på bokhyllan kan därför passa på när det är dags för den årliga bokrean. Nedan tipsar vi om några fynd.

Glad mat för glada tankar

I boken ”Happy Food” (Bookmark 2017) beskriver vetenskapsjournalisten Henrik Ennart hur epidemin av psykisk ohälsa hänger samman med den västerländska kosten och visar tillsammans med kocken Niklas Ekstedt hur man kan påverka det mentala välmåendet hemma i köket. Boken tar upp den senaste medicinska forskningen, visar hur tillståndet i tarmen påverkar hjärnan och kommer med handfasta och inspirerande råd. Men också goda och hälsosamma recept.

Med apoteket hemma i köket

Boken ”Food Pharmacy” blev en stor succé. I uppföljaren”Food Pharmacy: kokboken”, (Bonnier fakta 2018) beskriver Lina Nertby Aurell och Mia Clase från den populära hälsobloggen och podden med samma namn hur man gör för att bli bättre på att jaga näring och äta mat som gör tarmfloran gott och hjälper till att motverka inflammation. Boken innehåller recept med massor av grönsaker, nötter och kryddor skonsamt tillagade för att bevara näringen. Alla rätter är gluten-, mjölk- och sockerfria och här finns allt från snabb och god vardagsmat till lyxiga rätter och närande smoothies.

Skogens vilda delikatesser


I boken ”Vildplockat” (Natur & kultur 2017) delar kocken Niki Sjölund med sig av sin kunskap om ätbara svenska blommor, örter, bär, svampar, blad, rötter och lökar att använda i sin matlagning. Den nya nordiska gastronomin har gjort granskott, harsyra, tistel och ormbunke till delikatesser men skogen är till för alla och man behöver inte vara stjärnkock för att njuta av godsakerna. I boken finns fakta om ett 70-tal olika ätbara växter, om var de går att hitta, vad som kännetecknar dem, hur de smakar och hur de ser ut samt hur de bäst förvaras och förädlas.

Ät ”rent” och må bra

Näringsfysiologen Kristina Andersson förmedlar i boken ”Eat Clean: kokboken” (Tukan förlag 2016) näringslära och en matfilosofi som gör det lätt att leva hälsosamt. Här finns förutom recept, tips och fakta som inspirerar till nya matvanor. Bokens recept underlättar enligt förlaget för den som vill äta en kost som stärker immunförsvaret, skyddar mot sjukdomar och ökar prestationsförmågan. På ett pedagogiskt sätt visar Kristina hur man kan åstadkomma stor förändring med enkla medel, till exempel tar hon upp vilka eko-varor som är bra att prioritera och andra hacks för en hälsosammare livsstil.

Vänd diagnosen till en fördel

Psykiatrikern Anders Hansen är en flitig förespråkare av motion och är aktuell med boken ”Skärmtid” om vårt uppkopplade liv. I ”Fördel ADHD” som kom ut på Bonnier fakta 2017 vill han lyfta det positiva med att vi är olika och hur man kan vända en ADHD-diagnos till sin fördel, istället för att bara se det som något som medför problem. I boken driver han tesen att det vi i dag betraktar som en diagnos i viss mån rör sig om nedärvda personlighetsdrag som var nödvändiga för att våra förfäders överlevad.

Antiinflammatoriskt mitt i livet

I boken ”Hälsorevolutionen” (Harper Collins 2018) skriver journalisten Maria Borelius om forskning som visar att inflammation får kroppen att åldras i förtid och ökar risken för flera vanliga folksjukdomar. Hon berättar hur bland annat ändrad kost men också meditation och motion hjälpt henne att gå från att känna sig gammal och trött med ryggont och klimakteriebesvär till att känna sig ung, frisk, mer harmonisk och lycklig. En spännande och användbar bok med recept och andra bra tips för att komma igång med ett friskare och gladare liv.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

En värld av virus

Man kan lätt skriva många artiklar om alla sorger och bedrövelser som virus orsakar människan. Men på senare år har forskning visat att virus är MYCKET mer än så. Faktiskt en naturlig del av ett friskt liv.

En naturlig del av vår mikroflora

De flesta virus orsakar faktiskt inte sjukdom. Vi har alla en enorm mängd virus som ingår i vår naturliga flora av mikroorganismer. Detta kallar man för virom. Precis som med bakteriefloran så har alla sitt eget, individuella virom som är lika personligt som ett fingeravtryck. Sammansättningen av viromet börjar grundläggas snabbt efter födseln och blir ett ”samhälle” av virus under de första levnadsåren. Olika delar av kroppen som blodet, näsan, huden, ögonen, munnen, vagina och tarmen har alla sin egen sammansättning av virus.

Samspel mellan bakterier och virus

De flesta virus i kroppen är så kallade bakteriofager. Bakteriofager är virus som bara infekterar bakterier och inte mänskliga celler. I vår mikroflora sker ett ständigt samspel mellan bakterier och virus. Vissa bakteriofager påverkar bakterierna så att de dör. Dessa virus påverkar alltså sammansättningen av bakteriefloran. Faktum är att man kan använda vissa bakteriofager som antibiotika.  Andra bakteriofager tar sig ”tyst” in i bakterien och blir en del av bakteriens genuppsättning. På så sätt påverkar dessa virus även bakteriernas metabolism dvs. vilka ämnen bakterierna bildar. Virus och bakterier samverkar för att behålla balansen i mikrofloran och i immunsystemet. Faktorer som påverkar bakteriefloran som exempelvis kosten och intag av antibiotika påverkar också viromet. Obalans i bakteriefloran ger obalans i viromet. En förändring av variationen i viromet och dominans av vissa virus kan kopplas till sjukdomar som inflammatoriska tarmsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och inflammation.[i]

Mycket mer att lära

Som så ofta påminner kunskapen om viromet oss om att allt i kroppen hänger ihop på ett eller annat sätt. Och att vi fortfarande har så mycket att lära.


[i] Carding SR Review article: the human intestinal virome in health and disease. Aliment Pharmacol Ther. 2017 Nov;46(9):800-815. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28869283

Publicerat i Artiklar | 1 kommentar

Virus överallt!

Cropped shot of a sporty young woman making a heart with her hands on her stomach

Så här års kan det kännas som att virus och bakterier är människans värsta fiende. Så vad kan vi göra för att simma lite lugnare genom ”vabruari”…och andra månader också för den delen?

Tarmen och tarmfloran

Ska vi kunna hantera virus och bakterier bra så måste tarmen må bra. Varför? Därför att ca 80 procent av immunsystemet sitter i tarmen. Och där finns också hela vår tarmflora. Ett av de viktigaste skydden mot mikroorganismer är just mikroorganismer.I en studie fann man att tillskott av mjölksyrabakterier minskar förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier i de övre luftvägarna. Får man ner fler nyttiga bakterier i tarmen minskar alltså inte bara mängden skadliga bakterier där utan också uppe i näsa och hals.[1] Man har också funnit att tillskott av mjölksyrabakterier ökar produktionen av IgA-antikroppar på slemhinnorna, dvs. stärker slemhinnornas skydd mot infektioner.[2] Studie på barn visar att mjölksyrabakterien Lactobacillus rhamnosus GG kan minska risken för akut diarré orsakad av virus.[3]

Vitaminer och mineraler

Vårt immunsystem är ett underverk! Där ingår celler som makrofager, NK-celler (natural killercells) och neutrofiler som äter upp och dödar virus och bakterier. Får vi fart på dessa celler får vi ett starkt försvar. Till de näringsämnen som alla jagar igång dessa celler hör:

Vitamin C och D: Både vitamin C och D är viktiga för att vi ska kunna hantera virus och bakterier bra.  I en studie tittade man på individer med Epstein-Barr infektion (körtelfeber) och fann att ju högre halt av vitamin D i blodet desto färre IgG-antikroppar mot Epstein-Barr, vilket tyder på att vitamin D motverkar viruset. Vitamin C hade liknande effekt.[4]

Zink: Brist på zink minskar makrofagernas och neutrofilernas förmåga att ”äta upp” (fagocytera) och döda virus och bakterier. En genomgång av 15 olika studier visar att intag av zink minskar risken för, och längden på förkylningar.[5] Men överskott på zink kan ha en hämmande effekt på immunförsvaret. Lagom är alltså bäst![6] 

Selen: I Sverige är marken selenfattig och vegetabilier odlade i Sverige har därför låga halter av selen.[7] Svenskar har därför ofta ett behov av mer selen. Tillskott av selen förbättrar försvaret mot virus och minskar också virusets egen förmåga att orsaka sjukdom.[8] Men även för selen gäller ”lagom är bäst”. Är man osäker på hur mycket man behöver är en multimineral ett säkert val. 

Alla vitaminer och mineraler är viktiga för immunförsvaret. Och balansen dem emellan har stor betydelse. En bra grundregel är därför att alltid inta en multivitamin-mineral som bas och sedan lägga till enskilda näringsämnen efter behov.

En vacker värld av virus

Nu har vi pratat väldigt illa om virus. Att virus = sjukdom. Men virus är mycket mer än så Läs mer här


[1]. Gluck U, Ingested probiotics reduce nasal colonization with pathogenic bacteria (Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae, and beta-hemolytic streptococci). (Am J Clin Nutr. 2003 Feb;77(2):517-20. https://academic.oup.com/ajcn/article/77/2/517/4689718

[2]. Zheng Quan, Probiotic Therapy as a Novel Approach for Allergic Disease, Front Pharmacol. 2012;3:171 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3448073/

[3] Szajewska H J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2001 Oct;33 Suppl 2:S17-25.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11698781

[4] Mikirova N Effect of high dose vitamin C on Epstein-Barr viral infection. Med Sci Monit. 2014 May 3;20:725-32.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24793092

[5] Singh M1, Das RR. Zinc for the common cold. Cochrane Database Syst Rev. 2011 Feb 16;(2):CD001364. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23775705

[6] Gammoh NZ, Rink L. Zinc in Infection and Inflammation. Nutrients. 2017;9(6):624. Published 2017 Jun 17. doi:10.3390/nu9060624 https://www.researchgate.net/publication/318090744_Zinc_in_Infection_and_Inflammation

[7] https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/selen

[8] Hoffmann PR The influence of selenium on immune responses. Mol Nutr Food Res. 2008 Nov;52(11):1273-80. doi: 10.1002/mnfr.200700330. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18384097

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vill du bli pigg, hälsosam och vacker? Lägg dig på soffan. Och läs en bok.

Släpp skivstången och lägg dig på soffan. Här är två boktips från två hälsonördar på Holistic. Hanna Danielsson har läst Happy Food – Om hur mat och lycka hänger ihop. Och Christer Barregren har läst Food Pharmacy, igen.

Happy Food – Om hur mat och lycka hänger ihop, läst av Hanna Danielsson

Vilket är det bästa bajset? Hur funkar tröstätande? Finns det en antidepp-diet? Är du vad du äter eller mår du som du äter? Har vi fler än en hjärna? Kan man uppfostra sina tarmbakterier? Hur hänger socker och inflammation ihop? Allt det här och mycket mer besvaras i boken Happy Food – Hur mat och lycka hänger ihop.

Som kost- och näringsrådgivare och hälsonörd har Happy Food kommit att bli en av de favoritböcker jag rekommenderar alla som är nyfikna på kost och hälsa. Det är tack vare vetenskapsjournalisten Henrik Ennart och stjärnkocken Niklas Ekstedt, som lyckats riktigt bra med att kombinera vetenskap med ruskigt hälsosamma och inspirerande recept.

Hälften av all forskning som någonsin gjorts om tarmfloran har publicerats de senaste tre åren. På ett underhållande och lättillgängligt sätt guidas läsaren genom den senaste medicinska forskningen som visar på industrimatens negativa påverkan på folkhälsan, fetma, diabetes, mag-tarmsjukdomar och psykisk ohälsa. Vi får även en resa i tarmflorans imponerande ekosystem och hur vi skapar mångfald i tarmfloran för att stärka immunförsvaret och öka produktionen av lyckohormonet serotonin. Ännu en pollett trillar ner när man förstår samspelet mellan hjärnan och mag-tarmsystemet med sitt enorma nervsystem.

Boken innehåller även en imponerande samling recept på ”happy foods”. Allt ifrån kimchisallad, surkål och gurkmejadrinkar till supersallader, kefiryoghurt, kex, soppor och glass.

Jag hoppas och tror att Happy Food kommer att förändra ditt liv. Jag kan i alla fall garantera att du kommer att se på din fantastiska kropp och vad du äter i ett helt nytt ljus.

Bok: Happy Food – Om hur mat och lycka hänger ihop

  • Författare: Niklas Ekstedt och Henrik Ennart
  • Finns bland annat på: Adlibris

Food Pharmacy, läst av Christer Barregren

Har du ätit kall potatis och rå kronärtskocka den här veckan? Inte? Då ska du läsa Food Pharmacy, skriven av Lina Nertby Aurell och Mia Clase. Som även har en blogg med samma namn. Och en podd. Där vår egen Bertil Wosk är med i ett avsnitt.

Jag har läst Food Pharmacy-boken, igen. Ett år efter att jag läste den första gången. Och den är lika bra nu. Tyngdpunkten ligger på mat som är antiinflammatorisk och gynnar goda tarmbakterier. Hela 80 procent av immunförsvaret finns ju i tarmarna. Och låggradig inflammation är en tyst folksjukdom som ligger bakom mycket onödigt lidande. 

Författarna lyckas med humor och värme förmedla viktig kunskap till dem som just har påbörjat sin resa mot bättre hälsa, samtidigt som de ger inspiration och värdefulla tips till dem som kommit lite längre i sin utveckling. 

Food Pharmacy är snygg, rolig, innehållsrik och inspirerande. En bok som passar alla. Kan det bli bättre? 

Bok: Food Pharmacy

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Sov på saken – med magnesium

Magnesium har likt andra mineraler massor av funktioner i kroppen. Magnesium bidrar till nervsystemets normala funktion och till normal muskelfunktion. Magnesium bidrar också till att minska trötthet och utmattning. Inte dumt alls!

Magnesium till kvällen

Många uppskattar att ta sitt magnesium innan de går och lägger sig på kvällen. Har du inte provat det? Då är det ett litet tips från oss. Kapslar med magnesium eller Magnesiumspray. Men tas verkligen magnesium upp via huden kanske du undrar? Ja det gör det!

Magnesium tas upp via huden

En studie från 2016 bekräftar att magnesium kan absorberas av huden och att det framförallt sker via hårsäckarna.[1]Läs mer här.

Gott natt och sov så gott!


[1] Chandrasekaran et. al Effects of magnesium deficiency–more than skin deep Exp Biol Med (Maywood). 2014 Oct;239(10):1280-91.

Publicerat i Artiklar | Etiketter , , , , , | 4 kommentarer

Nyårslöften är bra för din hälsa


Ett nyårslöfte är ett mål som du satt upp för dig själv. Och människor som sätter upp mål mår bättre och är friskare än de som inte kanaliserar sin energi, utan ”tar dagen som den kommer”. Att sätta upp mål stärker självförtroendet, även om du inte alltid når ända fram. Kommer du bara halvvägs har du ändå hunnit längre än den som inte gjorde något. Bra det, eftersom 92 procent av alla nyårslöften inte uppfylls…

6 anledningar till att du ska sätta upp mål

  • Du kanaliserar din energi
  • Du stärker ditt självförtroende
  • Du stärker din självkänsla
  • Du blir en mer spännande person (även för dig)
  • Ditt liv får en riktning, ett syfte, en mening.
  • Stora ting händer inte av en slump (du är ingen slump)

Inga stora upptäckter eller uppfinningar kom till av en slump. De är resultatet av målmedveten strävan att tillfredsställa en inre önskan.

Som när barnet för första gången kan rulla över från rygg till mage – eller börja krypa. Eller tänk på Gudridur Thorbjarnardóttir, som hann resa till både Amerika och Rom redan på 900-talet. Där kan man tala om nyårslöfte!

4 anledningar till varför vi inte sätter upp mål?

  • Våra föräldrar satte inte upp mål (värt att tänka på om du är förälder)
  • Dina vänner sätter inte upp mål (man blir som man umgås)
  • Du fruktar att du inte kan uppnå dina mål (rädslan att misslyckas)

Endast 3 procent av alla människor sätter upp mål.1 Så bara genom att sätta upp ett enda mål för 2019 så är du mer framgångsrik än 97 procent av befolkningen. (Ett intressant sammanträffande, kan tyckas, är att 3 procent av jordens befolkning äger 97 procent av jordens resurser.)

Varför uppnår du inte dina mål?

  • Den största anledningen till att vi inte når våra mål är att andra har satt dem.

Man måste förstå sitt mål. Man måste gilla sitt mål. Annars blir alla små problem stora. Om man gillar målet och koncentrerar sig på det hänger man inte upp sig på alla små problem. De små problemen förblir små.

Någonting är viktigast i ditt liv just nu! De flesta vet inte vad det är.

Vad är viktigast i ditt liv just nu? Det tål att fundera på. Oavsett vilka tankar du får, så finns det ett svar som alltid är sant: Det viktigaste just nu är din hälsa och din energi. Utan hälsa och energi kan du inte göra någonting.

Så vad är det näst viktigaste i ditt liv? Det som du ska använda din hälsa och din energi till?

Vad kommer på andra plats? Och tredje plats? Har du barn finns ett viktigt svar: Få dem att drömma, våga tro på sina drömmar – och sätta mål!

Hur sätter man mål

1. Skriv ner ditt mål. Då ökar dina chanser med 50 procent2

Låt målet vara tydligt och mätbart. Skriv det i presens, som om det redan är sant. Och skriv ner din målbild.

Exempel: Skriv inte: ”Jag ska gå ner i vikt.” Skriv istället: ”Jag väger xx kilo och ser snygg ut i min nya tröja.”

Läs även om S.M.A.R.T.

2. Dela dem med någon

Om du talar om ditt mål för någon så ökar dina chanser att uppnå det flera gånger om. Det ska vara en person som du beundrar och respekterar, som stöttar dig och sparkar dig i arslet vid behov. Annars kan du prova och berätta det för hela världen: på din blogg, Facebook-sida eller Instagram.

3. Ha ett högre mål med ditt mål

Varför har du valt det mål du valt? Svaret på den frågan är viktig att ha till hands när du svajar.

Ditt mål kan vara: ”Jag ska bli duktig på att sätta upp mål. Jag vill uppnå detta mål för att sedan kunna sätta upp ännu viktigare och större mål.”

4. Bestäm dig för en plan

Enligt The Harvard MBA Business School Study on Goal Setting hade:

83 procent av deras elever inget mål.
13 procent hade nedskrivet mål men ingen konkret plan på hur de skulle uppnå dem.
3 procent hade nedskrivna mål och en konkret plan på hur de skulle uppnå dem.

10 år senare tjänade de som hade nedskrivna mål men ingen plan dubbelt så mycket som de som inte hade några mål. De som hade nedskrivna mål OCH en plan tjänade tio gånger mer.

Det hjälper alltså att ha en plan för hur du ska uppnå ditt mål.

5 frågor vid svåra beslut

Den här metoden används av psykologer för att hjälpa patienter med svåra beslut. Den fungerar också för den som vill sätta mål.

  1. Vad vill jag uppnå?
  2. Hur ska jag uppnå det?
  3. När ska jag uppnå det?
  4. Vad kan hjälpa mig att uppnå det?
  5. Vad kommer att hända när jag uppnått mitt mål?

Vilka mål ska du ta bort

Det är lätt att ha för många mål, som konkurrerar med varandra. Och det kan vara saker som du inte ens tänkt på som mål. Du kanske har som mål att:

  • Vara en bra partner
  • Vara en bra förälder
  • Vara en bra arbetstagare och kollega
  • Ha ett bekvämt liv, så långt det går
  • Ha en fungerande privatekonomi

Allt det är bra mål, men vad händer om du sedan lägger till målet bli vältränad eller målet bli en rockstjärna. Vilka av ovanstående mål måste du stryka då? Ställ dig frågan: ”Vilket lidande är jag beredd att utstå för att uppnå mina mål.”

Läs gärna Goal Setting: A Scientific Guide to Setting and Achieving Goals och The Four Burners Theory

Slutord

Mitt mål med denna artikel var att skriva en enkel och inspirerande artikel om hur man sätter mål. Den skulle ha varit klar 20 december 2018 men blev klar 7 januari 2019. Ett bevis på att man faktiskt kan misslyckas med sina mål, men göra bra saker ändå.

/Vid pennan: Christer Barregren


1. Det finns olika uppgifter om att endast 3 procent sätter mål. Här är en artikel.
www.wanderlustworker.com/the-harvard-mba-business-school-study-on-goal-setting/
2. www.goalband.co.uk/goal-achievement-facts.htm

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Du måste vara stark för att orka bli frisk

Långvarig, lågintensiv stress kan ge upphov till binjuretrötthet. Binjurarna orkar helt enkelt inte hålla uppe produktionen av kortisol. Vi känner oss utslitna, och det räcker inte att sova. Vad gör man då?

1. Bestäm dig för att prioritera din energi.

Din energi är det viktigaste du har. Utan energi är du ingenting. Varje gång du ställs inför ett val, fråga dig själv: Ger det här mig energi? Får du energi av att göra något, gör det. Får du inte energi av det, stanna hemma.

2. Byt till en livsstil som gör att du orkar byta till en ny livsstil.

Många som känner sig manade att rycka upp sig själva och ta tag i sin hälsa och byta livsstil faller i fällan att vilja göra allt på en gång. Man vill gå ner i vikt. Byta jobb, starta eget, flytta. Men allt det där kräver energi. Koncentrera dig på att må bra och bli starkare först. Vänd den nedåtgående spiralen mot en uppgående. I takt med att du blir starkare kan du sätta upp andra mål.

3. Ta reda på vad du behöver.

Om du känner dig utsliten är din kropp dränerad på näring. Dina hormoner är i obalans och dina binjurar går på lågvarv. Du kan ta reda på vad just du behöver för att stärka din kropp. Tala med din terapeut om vilka tester du kan göra, t.ex. helblodsanalys. Detta är ämnen som vi ofta lider brist på vid långvarig stress:

4. Sov innan det är för sent

Sömnen är vår viktigaste medicin. Lägg dig senast klockan 22.

5. Börja dagen med en drink

När binjurarna blir trötta kan vi tappa mycket salt (natrium). Man kissar ut mer salt helt enkelt. En del mår därför bra av att dricka saltvatten. Tillsätt 1 tsk havssalt till en halv liter vatten och drick ett glas i då och då under dagen. Men har du högt blodtryck så var försiktig med salt.

6. Ät för livet

Ät dagens första mål innan klockan 10. Minska på socker, andra snabba kolhydrater och stimulerande drycker som kaffe och läsk.

7. Spring gärna men inte i ekorrhjulet

Regelbunden motion normaliserar nivåerna av kortisol, insulin och andra hormoner. En rask promenad på 30 minuter kan räcka.

Mer tips hittar du i Kunskapsbanken under rubriken Stress och återhämtning.

*En adaptogen är ett biologiskt ämne som ökar kroppens förmåga att anpassa sig till olika negativa faktorer som påverkar den. Adaptogener har en normaliserande inverkan på kroppens funktioner och stödjer system som påverkas av stress. Ashwagandha, rysk rot, schisandra och rosenrot är alla välkända adapotogener.

Publicerat i Kosttillskott | Etiketter | Lämna en kommentar

Urinvägsinfektion – ett gissel för många

Urinvägsinfektion (UVI) är extremt vanligt bland kvinnor. Man rapporterar att 11 procent av alla kvinnor över 18 år har minst en urinvägsinfektion per år. Men den siffran är troligen alldeles för låg eftersom 50 procent av alla fall av urinvägsinfektion aldrig når vården.

För kvinnor över 65 år ökar risken för urinvägsinfektion ytterligare.1 En del kvinnor upplever att de lätt får urinvägsinfektion efter samlag.

Det som försämrar livskvaliteten för många är att urinvägsinfektion lätt kommer tillbaka. Av dem som behandlats för urinvägsinfektion får 35–53 procent ytterligare en eller flera infektioner inom ett år.2

Yngre män drabbas sällan av urinvägsinfektion, men hos äldre män är det nästan lika vanligt som hos äldre kvinnor. Prostatit, inflammation i prostatan, kan ge problem med återkommande urinvägsinfektion hos män.

Vad orsakar urinvägsinfektion?

E. coli* är orsaken till omkring 85 procent av alla fall av urinvägsinfektion.3 E coli är en vanlig bakterie i tarmen. Om den vandrar till urinvägarna kan den ge upphov till urinvägsinfektion.

För att kunna orsaka infektion måste bakterierna fästa vid ytcellerna i urinblåsan. Två olika sorters pili (trådformade utskott) på ytan av E. coli gör detta möjligt.

När väl bakterien fäst så kan den växa i antal och orsaka infektion. Som tur är finns det naturliga ämnen som kan hindra bakterierna från att fästa. Läs mer här.

* Andra bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion är Staphylococcus saprophyticus (4 %), Klebsiella spp. (3 %), Proteus spp. (3 %), Enterobacter spp. (1,4 %), Citrobacter spp. (0.8 %), eller Enterococcus spp. (0,5 %) .

Antibiotika vid urinvägsinfektion

Ibland är en antibiotikakur nödvändig vid urinvägsinfektion, men tyvärr kommer problemen ofta tillbaka när behandlingen är avslutad.

När man provat att ge antibiotika i förebyggande syfte så ser man att risken för urinvägsinfektion minskar signifikant så länge man intar antibiotika. Men så snart man avslutat behandlingen kommer urinvägsinfektion tillbaka med samma frekvens som innan. Hela 60 procent av kvinnorna får ny urinvägsinfektion inom 3 månader. 4,5

Ett annat problem med antibiotika är att bakterierna lätt utvecklar resistens. Efter en månad på antibiotika (trimetoprim-sulfametoxazol) var 86,3 procent av E.coli i avföringen och 90,5 procent av E.coli i urinen resistenta mot denna antibiotika. Resistensen mot andra antibiotika ökade också.

I gruppen som fick tranbärsextrakt var 23,7 procent av E.coli i avföringen, respektive 28,1 procent av E.coli i urinen resistenta mot antibiotikan trimetoprim-sulfametoxazol. Tillskottet av tranbär ökade inte resistensen under studiens gång.

Efter avslutad antibiotikakur gick antalet antibiotikaresistenta bakterier tillbaka till ursprungligt läge efter 3 månader. 6

Slutsats

Urinvägsinfektion är ett problem som försämrar livskvaliteten för många, och det finns ett stort behov av alternativ till antibiotika. Läs mer här.


Referens

Foxman B, Epidemiology of urinary tract infections: transmission and risk factors, incidence, and costs. Infect Dis Clin North Am 2003; 17:227-241.

Ikaheimo R, Recurrence of urinary tract infection in a primary care setting: analysis of a 1-year follow-up of 179 women. Clin Infect Dis 1996;22:91-99.

Vicariotto F Effectiveness of an association of a cranberry dry extract, D-mannose, and the two microorganisms Lactobacillus plantarum LP01 and Lactobacillus paracasei LPC09 in women affected by cystitis: a pilot study. J Clin Gastroenterol. 2014 Nov-Dec;48 Suppl 1:S96-101.

Nickel JC Practical management of recurrent urinary tract infections in premenopausal women. Rev Urol 2005;7:11-17

Gupta K. Pathogenesis and management of recurrent urinary tract infecitons in women.World J Urol 1999;17:415-420.

Beerepoot MA Cranberries vs antibiotics to prevent urinary tract infections: a randomized double-blind noninferiority trial in premenopausal women. Arch Intern Med. 2011 Jul 25;171(14):1270-8.

Publicerat i Kosttillskott | Etiketter | Lämna en kommentar