Zink och immunförsvaret

Zink är ett livsnödvändigt mineral som finns i alla våra celler. Det ingår i hundratals enzymer i kroppen och behövs för god motståndskraft mot infektioner.

Det finns också forskning som tyder på att zink skulle kunna balansera ett överaktivt immunförsvar och minska allergiska reaktioner. Det beror på att zink aktiverar immunförsvarets T-celler samtidigt som det inaktiverar inflammatoriska ämnen utan att dämpa immunförsvarets normala funktion.[1]

Zink ingår dessutom i enzymet superoxiddismutas (SOD) som fungerar som en antioxidant i kroppen. Det neutraliserar fria radikaler och skyddar våra celler från oxidativ stress.

Viktigt med regelbundet intag

Eftersom zink inte lagras i kroppen måste vi få i oss det kontinuerligt via kosten eller som kosttillskott. De bästa källorna till zink är: ostron, musslor, räkor, kött, inälvsmat, nötter och frön, bladgrönsaker som spenat, bönor, vetekli och andra fullkornsprodukter samt mejerivaror.

Särskilt veganer och äldre bör hålla koll på sitt zinkintag eftersom upptaget av zink underlättas om man får i sig animaliska proteiner. Kroppen utsöndrar extra mycket zink vid infektioner, stress och ansträngande kroppsarbete.[2] Gravida och ammande kvinnor samt kvinnor med riklig menstruation eller som använder kopparspiral kan också ha ett större behov.

Äldre får lättare brist

Uttalad zinkbrist är ovanligt i Sverige och beror då oftast på alkoholmissbruk eller sjukdomar som försämrar näringsupptaget. Men även ett måttligt ökat behov av zink kan försämra immunförsvaret.[3] Upp till 30 procent av våra äldre anses ha för lite zink.[4]

Det ökar risken för olika infektioner och sjukdomar, till exempel lunginflammation.[5],[6] Enligt en studie av 33 äldreboenden i Boston i USA hade äldre med högst zinknivåer i blodet lägst förekomst av lunginflammation och behövde inte lika mycket behandling med antibiotika som övriga deltagare.[7]

Kan hjälpa mot förkylning

Flera studier har gjorts där forskarna sett att tillskott av zink kan skydda mot förkylning.[8],[9] Tillskott av zink verkar också kunna hjälpa dem som redan är förkylda. Enligt en liten studie av 64 små barn som var inlagda på sjukhus med akut infektion i nedre luftvägarna, blev de som fick 30 mg zink per dag friska snabbare och kunde lämna sjukhuset i genomsnitt två dagar tidigare jämfört med de barn som i stället fick placebo.[10]

I det här sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att mer inte alltid är bättre – alltför höga halter av zink i kroppen kan fungera som en oxidant i stället för en antioxidant. Höga doser zink under längre tid, dvs. över den rekommenderade dagliga dosen på 40 mg elementärt zink, kan också minska upptaget av koppar i kroppen.[11]

Men att ta extra zink några dagar i samband med förkylning har inte visat på några negativa biverkningar.[12]Tvärtom visar en analys av sju studier med totalt 575 deltagare att doser på 80–92 mg zink per dag i en eller ett par veckor minskade förkylningssymtomen med i genomsnitt 33 procent, medan 192–207 mg zink per dag minskade symtomen med 35 procent.[13]

Zinkglykonat och zinkacetat är de former som verkade ge bäst effekt vid behandling av förkylningssymtom, enligt samma analys.[14]

Läs också:

Referenser


[1] Rosenkranz E, Hilgers RD, Uciechowski P, Petersen A, Plümäkers B, Rink L. Zinc enhances the number of regulatory T cells in allergen-stimulated cells from atopic subjects. Eur J Nutr. 2017 Mar;56(2):557-567.

[2] Prasad AS. Zinc: role in immunity, oxidative stress and chronic inflammation. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2009 Nov;12(6):646-52.

[3] Haase H, Rink L. The immune system and the impact of zinc during aging. Immun Ageing. 2009 Jun 12;6:9.

[4] Wessels I, Maywald M, Rink L. Zinc as a Gatekeeper of Immune Function. Nutrients. 2017 Nov 25;9(12):1286.

[5] Saper RB, Rash R. Zinc: an essential micronutrient. Am Fam Physician. 2009 May 1;79(9):768-72.

[6] Barnett JB, Hamer DH, Meydani SN. Low zinc status: a new risk factor for pneumonia in the elderly? Nutr Rev. 2010 Jan;68(1):30-7.

[7] Meydani SN, Barnett JB, Dallal GE, Fine BC, Jacques PF, Leka LS, Hamer DH. Serum zinc and pneumonia in nursing home elderly. Am J Clin Nutr. 2007 Oct;86(4):1167-73.

[8] Prasad AS. Zinc: role in immunity, oxidative stress and chronic inflammation. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2009 Nov;12(6):646-52.

[9] Martinez-Estevez NS, Alvarez-Guevara AN, Rodriguez-Martinez CE. Effects of zinc supplementation in the prevention of respiratory tract infections and diarrheal disease in Colombian children: A 12-month randomised controlled trial. Allergol Immunopathol (Madr). 2016 Jul-Aug;44(4):368-75.

[10] Rerksuppaphol S, Rerksuppaphol L. A randomized controlled trial of zinc supplementation in the treatment of acute respiratory tract infection in Thai children. Pediatr Rep. 2019 May 23;11(2):7954.

[11] Saper RB, Rash R. Zinc: an essential micronutrient. Am Fam Physician. 2009 May 1;79(9):768-72.

[12] Science M, Johnstone J, Roth DE, Guyatt G, Loeb M. Zinc for the treatment of the common cold: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. CMAJ. 2012 Jul 10;184(10):E551-61. doi: 10.1503/cmaj.111990.

[13] Hemilä H. Zinc lozenges and the common cold: a meta-analysis comparing zinc acetate and zinc gluconate, and the role of zinc dosage. JRSM Open. 2017 May 2;8(5):2054270417694291.  

[14] Hemilä H. Zinc lozenges and the common cold: a meta-analysis comparing zinc acetate and zinc gluconate, and the role of zinc dosage. JRSM Open. 2017 May 2;8(5):2054270417694291.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Zink + kaffe eller choklad = skydd mot oxidativ stress 

Forskare har upptäckt att mineralet zink kan aktivera en grupp ämnen i bland annat kaffe och choklad som skyddar oss mot oxidativ stress.

Zink är ett spårmineral som vi behöver få via kosten för att hålla oss friska. Bland annat skyddar det oss mot oxidativ stress i kroppen. Den här effekten förbättras när mineralet intas tillsammans med hydrokinoner, en grupp antioxidantämnen som finns i bland annat kakao, kaffe, te och rött vin. Det är de som ger växterna och frukterna deras doft och smak.

Ett naturligt skydd

Zink aktiverar hydrokinonerna, och då produceras ett naturligt skydd mot superoxid, den giftiga biprodukten från cellernas energiproduktion som orsakar oxidativ stress om den inte neutraliseras av ett enzym i kroppen som kallas superoxiddismutas (SOD).

Vid för mycket oxidativ stress, eller brist på SOD, kan kroppens molekyler skadas, däribland proteiner och fetter och även våra gener. Superoxid anses därför påverka åldrandet och utvecklingen av olika sjukdomar som inflammation, cancer och neurodegenerativa tillstånd.

Oxidativa stressen minskar

Hydrokinon i växterna kan inte bryta ner superoxid på egen hand, men kan ta hjälp av mineralet zink för att bilda ett metallkomplex som imiterar SOD-enzymets aktivitet. Det ökar kroppens skydd mot nedbrytningsprocesserna som oxidation orsakar i kroppen. Med andra ord minskar den oxidativa stressen.

Källa

Ward MB, Scheitler A, Yu M, Senft L, Zillmann AS, Gorden JD, Schwartz DD, Ivanović-Burmazović I, Goldsmith CR. Superoxide dismutase activity enabled by a redox-active ligand rather than metal. Nat Chem. 2018 Dec;10(12):1207-1212..

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Zink för lukt och smak

Zink har många uppgifter i kroppen, men en av de mer spännande är att det behövs för vårt lukt- och smaksinne.

Besvär med huden, sämre smaksinne och dålig aptit. Det är tre symtom som kan uppstå vid uttalad zinkbrist. Risken att drabbas av detta är ganska liten i Sverige, men hos äldre är det inte ovanligt med måttligare brist.

Enligt flera studier har äldre ett större behov av zink på grund av faktorer som undermålig kost, nedsatt matlust och sämre upptag i tarmen.[1]Vissa läkemedel kan också minska zinkupptaget.[2] I den amerikanska undersökningen National Health & Nutrition Examination Survey III hade 35–45 procent av deltagarna som var över 60 år ett för lågt zinkintag.[3]

Smakförändringar och zink

Uttalad zinkbrist kan det leda till ett tillstånd som kallas hypogeusi, som innebär att smakuppfattningen förändras och ger sämre förmåga att uppfatta vissa smaker.[4]

Men även för mycket zink kan ge smakförändringar. Då uppstår oftast en otrevlig metallisk smak i munnen. Den här biverkningen har rapporterats i studier där man testat zinkpastiller (sugtabletter) eller flytande kosttillskott för behandling av förkylning.[5] I de fallen har doserna vida överskridit den övre gränsen för säkert intag (25 mg för vuxna enligt europeiska Efsa och 40 mg enligt amerikanska NIH). Till exempel klagade 14 procent av deltagarna i en sådan studie på smakförändringar efter att ha sugit på en tablett med 25 mg zink varannan timme i sju dagar.[6]

Ingen saliv utan zink

Men hur kommer det sig att zink påverkar vårt lukt- och smaksinne? Forskare vid Illinois-universitet i USA har nosat upp ledtrådar till hur våra doftreceptorer fungerar. De utgörs av så kallade metalloproteiner  – proteiner som har en eller fler hårt bundna metalljoner i sin struktur – och det visade sig att både zink och koppar är två metalljoner som binder extra hårt till de här receptorerna.[7]

Zink ingår också i det vanligaste enzymet (karboanhydras) som används både för luktsinnets funktion och i våra smaklökar. Dessutom behövs zink för vår produktion av saliv. Utan saliv kan smakkemikalierna inte transporteras till tungans smaklökar, som använder dem för att skilja mellan sött, salt, bittert, surt och umami.[8]

Nedsatt luktsinne vid covid-19

När det gäller förändrat luktsinne i samband med covid-19 är orsaken till varför det här symtomet uppstår hos så många ännu inte klarlagd. Forskarna misstänker att viruset angriper de så kallade ACE2-receptorerna i näsans slemhinna, vilket kanske orsakar inflammation och skador på receptorer eller celler. En annan teori är att hjärnans centra som tolkar doftintryck påverkas av viruset.[9]

Samtidigt är det känt att immunförsvaret behöver zink för att fungera korrekt, och att dålig zinkstatus är en riskfaktor för svårare symtom vid covid-19.[10] Enligt en studie hade covid-19-patienter med zinkbrist sämre prognos,[11] medan en annan visade på bättre prognos när zink gavs som tilläggsbehandling i ett tidigt stadium[12]. Men några belägg för en koppling mellan zinkbrist och förändrat luktsinne efter covid-19 finns det alltså inte.

Referenser


[1] Pisano M, Hilas O. Zinc and Taste Disturbances in Older Adults: A Review of the Literature. Consult Pharm. 2016 May;31(5):267-70.

[2] Aliani M, Udenigwe CC, Girgih AT, Pownall TL, Bugera JL, Eskin MN. Zinc deficiency and taste perception in the elderly. Crit Rev Food Sci Nutr. 2013;53(3):245-50.

[3] Stewart-Knox BJ, Simpson EE, Parr H, Rae G, Polito A, Intorre F, Meunier N, Andriollo-Sanchez M, O’Connor JM, Coudray C, Strain JJ. Zinc status and taste acuity in older Europeans: the ZENITH study. Eur J Clin Nutr. 2005 Nov;59 Suppl 2:S31-6.

[4] National institutes of health. Zinc Fact Sheet for Health Professionals https://ods.od.nih.gov/factsheets/Zinc-HealthProfessional

[5] Science M, Johnstone J, Roth DE, Guyatt G, Loeb M. Zinc for the treatment of the common cold: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. CMAJ. 2012 Jul 10;184(10):E551-61. doi: 10.1503/cmaj.111990. Epub 2012 May 7.

[6] Eby GA, Davis DR, Halcomb WW. Reduction in duration of common colds by zinc gluconate lozenges in a double-blind study. Antimicrob Agents Chemother. 1984 Jan;25(1):20-4.

[7] Wang J, Luthey-Schulten ZA, Suslick KS. Is the olfactory receptor a metalloprotein? Proc Natl Acad Sci U S A. 2003 Mar 18;100(6):3035-9. doi: 10.1073/pnas.262792899. Epub 2003 Feb 27.

[8] Yagi T, Asakawa A, Ueda H, Ikeda S, Miyawaki S, Inui A. The role of zinc in the treatment of taste disorders. Recent Pat Food Nutr Agric. 2013 Apr;5(1):44-51.

[9] Lundström JN, Stjärne P. Förlorat luktsinne – möjligt tidigt tecken på covid-19. Läkartidningen. 2020:117:F3P9.

[10] Jothimani D, Kailasam E, Danielraj S, Nallathambi B, Ramachandran H, Sekar P, Manoharan S, Ramani V, Narasimhan G, Kaliamoorthy I, Rela M. COVID-19: Poor outcomes in patients with zinc deficiency. Int J Infect Dis. 2020 Nov;100:343-349.

[11] Carlucci PM, Ahuja T, Petrilli C, Rajagopalan H, Jones S, Rahimian J. Zinc sulfate in combination with a zinc ionophore may improve outcomes in hospitalized COVID-19 patients. J Med Microbiol. 2020 Oct;69(10):1228-1234.

[12] Carlucci PM, Ahuja T, Petrilli C, Rajagopalan H, Jones S, Rahimian J. Zinc sulfate in combination with a zinc ionophore may improve outcomes in hospitalized COVID-19 patients. J Med Microbiol. 2020 Oct;69(10):1228-1234.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Blir man smartare av att dricka varm choklad?

Flavanoler, en typ av växtkemikalie som det finns gott om i kakao, verkar kunna göra hjärnan smidigare enligt ny forskning.

Brittiska och amerikanska forskare har visat att friska vuxna som fick göra ett test av sin mentala förmåga presterade bättre om de först druckit en kakaodryck med hög halt av antioxidanter, så kallade flavanoler.[1]

Effekt på kognitiv prestation

– Tidigare studier har visat att mat med mycket flavanoler är bra för blodkärlens hälsa, men det här är första gången som man sett en positiv effekt på hjärnans kärlfunktion och kognitiv prestation hos unga friska vuxna, berättar brittiska forskaren Catarina Rendeiro vid Birminghams universitet. Hon ledde undersökningen tillsammans med två professorer i psykologi vid Illinois universitet i USA, Monica Fabiani och Gabriele Gratton.

De lät 18 friska män i åldern 18–40 år utföra ett kognitivt test i tre omgångar. Den första genomfördes precis vid studiestarten och de två andra efter att deltagarna fått dricka en av två olika kakaodrycker. Den ena drycken innehöll hög dos flavanoler och den andra en mycket låg dos. Varken forskarna eller deltagarna visste vilka som fick vilken dryck vid de två tillfällena.

Omkring två timmar efter intaget av drycken fick deltagarna andas in luft med 5 procent koldioxid. Det är ungefär hundra gånger mer koldioxid än i vanlig luft.

– Det är en standardmetod för att belasta blodkärlen i hjärnan och se hur väl kroppen svarar, säger Gabriele Gratton. Den typiska reaktionen är att blodflödet till hjärnan ökar för att tillföra mer syre och avlägsna mer koldioxid.

Tre gånger så hög syresättning

Forskarlaget mätte försökspersonernas syresättning i frontala kortex, det område i hjärnan som ansvarar för planering, beteendestyrning och beslutsfattande. Till sin hjälp hade de nära-infraröd spektroskopi, en teknik som använder ljus för att upptäcka förändringar i blodflödet till hjärnan

– Den gör att man kan se hur väl hjärnan skyddar sig mot överskottet av koldioxid, säger Monica Fabiani.

Sedan fick studiedeltagarna utföra en rad uppgifter och lösa problem som blev successivt svårare.

Hjärnresponsen hos de flesta deltagarna var både snabbare och kraftigare när de druckit kakaon med mycket flavanoler jämfört med före testerna och efter att de druckit kakaon med lite flavanoler.

– Den maximala syresättningen var mer än tre gånger så hög efter att de intagit kakaon med hög flavanolhalt jämfört med kakaon med låg flavanolhalt, och syresättningsreaktionen var ungefär en minut snabbare, berättar Catarina Rendeiro.

Snabbare problemlösning

Deltagarna presterade också bättre på de mest utmanande kognitiva testerna efter den flavanolrika kakaodrycken, och de var 11 procent snabbare på problemlösning än vid studiestarten och efter att de druckit kakao med låg flavanolhalt. Däremot var det ingen mätbar skillnad i prestation vid de enklare uppgifterna.

– Våra resultat visar på tydliga fördelar för deltagarna som fick den flavanolrika drycken, men bara när uppgiften var tillräckligt komplicerad, säger Catarina Rendeiro. Det kan kopplas till resultaten för ökad syresättning: hjärnan behöver mer syre för att hantera svårare problem. Det tyder på att flavanoler kan vara särskilt effektivt vid kognitivt arbete som ställer höga krav.

Deltagarnas respons på intaget av flavanoler varierade också. Fyra av de 18 försökspersonerna hade inga signifikanta skillnader i syresättning efter att intaget av flavanoler, och deras prestation under testet förbättrades inte heller. Intressant nog hade de här fyra deltagarna också högst syresättning i hjärnan redan vid studiestarten.

– Det här ger ytterligare bevis för kopplingen mellan ökad syresättning i hjärnans blodkärl och ökad kognitiv förmåga, menar Catarina Rendeiro.

Flavanoler
Flavanoler är en typ av antioxidanter som finns i många frukter och
grönsaker, men främst i kakao. Även mörk choklad med hög kakaohalt
innehåller större mängder. Sedan kommer grönt te, äpplen och rött vin
som eftersläntrare. Flavanolerna är pigmentämnen som ger växterna
deras färg, men flera faktorer kan påverka innehållet i våra livsmedel,
bland annat bearbetning och hantering. Exempelvis visade en
undersökning att det fanns mindre flavanoler i skalet på äpplen som låg i plastpåsar i butiken jämfört med i äpplen i lösvikt.[2] Det finns många
forskningsrön som bekräftar flavanolernas positiva egenskaper.
En befolkningsstudie som nyligen gjorts i England tyder till exempel på
att de som får i sig mest flavanoler i kosten har lägre blodtryck.[3] Inte såkonstigt kanske att Carl von Linné döpte kakaosläktet till Theobroma sombetyder ”gudarnas föda”.   

Referenser


[1] Gratton G, Weaver SR, Burley CV, Low KA, Maclin EL, Johns PW, Pham QS, Lucas SJE, Fabiani M, Rendeiro C. Dietary flavanols improve cerebral cortical oxygenation and cognition in healthy adults. Sci Rep. 2020 Nov 24;10(1):19409.

[2] Chen CS, Zhang D, Wang YQ, Li PM, Ma FW. Effects of fruit bagging on the contents of phenolic compounds in the peel and flesh of ‘Golden Delicious’, ‘Red Delicious’, and ‘Royal Gala’ apples. Scientia Horticulturae. 2012; 142:68-7.

[3] Ottaviani JI, Britten A, Lucarelli D, Luben R, Mulligan AA, Lentjes MA, Fong R, Gray N, Grace PB, Mawson DH, Tym A, Wierzbicki A, Forouhi NG, Khaw KT, Schroeter H, Kuhnle GGC. Biomarker-estimated flavan-3-ol intake is associated with lower blood pressure in cross-sectional analysis in EPIC Norfolk. Sci Rep. 2020 Oct 21;10(1):17964.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Bakterierna i din hud och tarm avslöjar din ålder

Kan bakterierna i din kropp verkligen tala om hur gammal du är? Ja, med hjälp av maskininlärning har forskare visat att det går att analysera människors bakterieflora och ge en ganska exakt bedömning av deras ålder.

Vi har bakterier som lever inuti oss, på oss och runt omkring oss. De här bakteriesamhällena brukar kallas för mikrobiom, och de påverkas av många olika saker – vår kost, var vi bor, våra levnadsvanor och våra gener. De brukar också förändras med åldern.

Våra mikrobiom, särskilt det i tarmen, har dessutom stor inverkan på vår hälsa. Som du säkert känner till har forskare hittat kopplingar mellan tarmfloran och allt från inflammatoriska tarmsjukdomar till fetma och neuropsykiatriska diagnoser som autism.

Största studien hittills

Nu har forskare vid Kaliforniens universitet i San Diego bevisat att det går att bestämma en människas kronologiska ålder med hjälp av kroppens mikrobiom.

Studien utfördes med hjälp av ett system för maskininlärning, mSystems, och tusentals prover på hud-, tarm- och munbakterier från människor i USA, Kina, Kanada, Storbritannien och Tanzania.

Åldern på människorna vars data användes varierade mellan 18 och 90 år, och deras BMI låg på mellan 18,5 och 30. Deltagarna hade inga inflammatoriska tarmsjukdomar eller diabetes och hade inte använt antibiotika i minst en månad före provtagningen. Studien uteslöt också gravida, sjukhuspatienter och allvarligt sjuka människor.

– Det här är den mest omfattande undersökningen av mikrobiom och ålder som gjorts hittills, säger Shi Huang som är huvudförfattare till forskningsrapporten.

Säkrast information i huden

Intressant nog var det bakterierna i huden som gav den mest exakta informationen. Bedömningarna stämde med en felmarginal på cirka 3,8 år, jämfört med 4,5 år när man använde bakterieprov från munhålan och hela 11,5 år när avföringsprov från tarmen användes.

En möjlig förklaring kan vara att huden hela tiden förändras när vi åldras, menar forskarna. Till exempel blir huden torrare och producerar mindre sebum.

Man hittade också vissa könsspecifika skillnader i proverna från tarmens mikrobiom. Däremot såg de ingen skillnad mellan kvinnor och män i proverna från mun eller hud. Och trots att det finns så många olika bakterier i och på huden över hela kroppen, spelade det ingen roll om hudproverna hade tagits från pannan eller från händerna.

Bakterier visar vägen mot föryngringsterapier

– Den här nya kunskapen ger oss möjlighet att studera hur våra bakterier påverkar åldrandet och åldersrelaterade sjukdomar, och hur vi skulle kunna testa nya behandlingar som riktar sig mot mikrobiomen, säger forskaren Zhenjiang Zech Xu som är medförfattare till rapporten.

Forskarnas mål är att skapa liknande maskininlärningsmodeller där man kan koppla ihop mikrobiom med olika sjukdomstillstånd, till exempel inflammationen som uppstår vid autoimmuna sjukdomar. Det skulle kunna lägga grunden för ett enkelt mikrobiom-test som kunde göra det lättare att bedöma en människas risk att drabbas av olika sjukdomar och förtida åldrande.

– Om den här tekniken används i framtida mikrobiomstudier kan den bidra till nya upptäckter om sambandet mellan hur mikrobiomen påverkar vår hälsa och många olika sjukdomstillstånd, från neurologiska störningar till hjärt-kärlproblem och autoimmuna sjukdomar, säger medförfattaren Ho-Cheol Kim.

Källa:

UC San Diego. More than Just a Carnival Trick: Researchers Can Guess Your Age Based on Your Microbes. Pressmeddelande 2020-02-11.

Studien:

Huang S, Haiminen N, Carrieri AP, Hu R, Jiang L, Parida L, Russell B, Allaband C, Zarrinpar A, Vázquez-Baeza Y, Belda-Ferre P, Zhou H, Kim HC, Swafford AD, Knight R, Xu ZZ. Human Skin, Oral, and Gut Microbiomes Predict Chronological Age. mSystems. 2020 Feb 11;5(1):e00630-19.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Immunsystemet – så funkar det

Sällan har väl intresset för vårt immunsystem varit så stort som i år. I dagens avsnitt reder vi ut om vi kan påverka immunsystemets funktion själva och hur ska vi göra i så fall. Gäst i avsnittet är Ellinor Ladenberg, konsult och utbildare på Holistic, som berättar om hur immunsystemet fungerar, hur är det uppbyggt och hur stress, träning och kost påverkar dess funktion.

– Först och främst vill jag vara tydlig med att vi aldrig hade överlevt hela evolutionen om vi inte hade haft vårt immunsystem. Det hjälper oss att klara av såväl bakterier, virus och andra skadliga ämnen, inleder Ellinor.

Vårt immunsystem är otroligt komplext och klarar av nästan vilken utmaning som helst och det sker hela tiden, utan att vi ens tänker på det, troligtvis märker du det bara om du blir sjuk eller skadad och till exempel får feber, hostar eller får en svullnad, berättar hon.

Immunsystemets två delar

Immunsystemet består av två delar; det medfödda försvaret och det adaptiva försvaret. I det medfödda försvaret ingår till exempel huden, slemhinnorna, magsyran och flimmerhåren och det försvaret saknar minne och reagerar alltid på samma sätt. Alltså känner det inte igen virus och sjukdomar och kan därför inte sätta in rätt försvar mot det.

Den adaptiva delen, å andra sidan, tränas upp under livet för att känna igen virus och bakterier som kroppen tidigare har stött på. Minnet kan kvarstå i många år och i vissa fall genom hela livet. I det andra försvaret ingår vita blodkroppar som T-celler och B-celler.

Vad kan man göra själv?

– Man brukar prata om livsstilsmedicin, som jag tycker är ett begrepp som innebär att vi använder livsstilen som en slags medicin som förhindrar att vi blir sjuka. Där finns det en hel del forskning som visar på vad vi själva kan göra för att behålla ett balanserat immunsystem, säger Ellinor.

Kopplat till just livsstilsmedicin går Ellinor igenom den viktiga balansen mellan stress och återhämtning och hur det påverkar kroppens försvar, hur vi kan tänka kring träning kopplat till immunförsvaret och hon förklarar varför en färgglad tallrik kan vara grunden till ett starkt försvar. Och apropå tallrik så får vi också lära oss mer om det medfödda immunsystemets storätare – makrofager. Dessutom får vi veta vilka vitaminer, mineraler och örter som kan hjälpa till att stötta immunsystemet.

Publicerat i Artiklar | 2 kommentarer

En smoothiebowl fulladdad med antioxidanter

Blåbär och banan är en svårslagen smakkombination! Blåbär innehåller massor med antioxidanter och tillsammans med banan ger denna smoothiebowl dig en riktig god start på dagen, i dubbel bemärkelse.

Recept

  • 1 dl mandelmjölk
  • 1 tsk Holistic Blåbärspulver Ekologiskt
  • 2 frysta bananer (upphackade)
  • 50 g frysta blåbär
  • 50 g frysta och urkärnade körsbär
  • 2-3 msk Holistic Vassleprotein Vanilj

Gör så här

Mixa alla ingredienserna i en blender. När konsistensen är som mjukglass är den klar. Häll upp i en skål och toppa med bär, nötter eller ät som den är.

Publicerat i Recept, Tips | Lämna en kommentar

D-vitamin – en hjälte vid luftvägsinfektioner?

På vintern när solen står som lägst sjunker våra D-vitaminnivåer. Det är också då som luftvägsinfektioner och influensa sprider sig som bäst. Men hos äldre som sällan kommer ut i solen kan D-vitaminnivån vara låg året runt.

Akuta luftvägsinfektioner är en av de vanligaste orsakerna till att äldre på vårdhem och äldreboenden blir allvarligt sjuka i komplikationer som bronkit och lunginflammation. En amerikansk studie från 2016 tyder på att D-vitamin kan vara till god hjälp.[1]

– D-vitamin kan förbättra immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner eftersom det stärker den första försvarslinjen, säger läkaren Adit Ginde, professor i akutmedicin och huvudförfattare till studien.

Luftvägsinfektionerna minskade med 40 procent

Enligt Adit Ginde har äldre ofta en nedsatt ”första försvarslinje” – som innebär vårt medfödda, ospecifika immunförsvar – särskilt om man har brist på D-vitamin. Om D-vitaminnivåerna återställs verkar immunförsvaret få mer kraft till att förhindra sjukdomar som influensa och bronkit. Det kan också förebygga olika infektioner och förhindra att KOL-patienter blir sämre.

I studien deltog drygt hundra personer på ett äldreboende. Genomsnittsåldern var 84 år. Ungefär hälften fick ta en hög dos D-vitamin en gång per månad i ett år. Dosen låg på mellan 83 och 107 mikrogram per dag. De övriga fick en lägre dos en gång varje dag på 10–25 mikrogram.

– Efter ett år såg vi en 40-procentig minskning av akuta luftvägsinfektioner bland dem som tog högre doser av D-vitamin, säger Adit Ginde.

D-vitamin varje dag sannolikt bäst

Samtidigt upptäckte forskarna att fallolyckorna ökade bland dem som fick mest D-vitamin. Andelen fallolyckor var lägre hos dem som inte fick lika höga doser.

– Den upptäckten innebär att det måste göras en ny studie där man tar reda på om det är bättre med en hög dos D-vitamin varje dag i stället för en gång per månad, säger Adit Ginde.

År 2017 medverkade Adit Ginde i en metaanalys som gjordes av flera olika D-vitaminstudier, och där kom man fram till att effekten blir bäst när man tar D-vitamintillskott varje dag (eller varje vecka) och om man har låg D-vitaminhalt i blodet. Slutsatsen var att D-vitamintillskott kan minska risken att drabbas av luftvägsinfektioner och influensa med upp till 70 procent hos dem med lägst nivåer.[2]

Adit Ginde konstaterar att det här är en viktig upptäckt som skulle kunna rädda liv.

– Det finns väldigt få saker i en läkares arsenal som kan bekämpa akuta luftvägsinfektioner, särskilt som de här infektionerna oftast beror på virus och då fungerar ju inte antibiotika.

D-vitamin under vinterhalvåret
Vi svenskar får ofta i oss för lite D-vitamin under vinterhalvåret, och då
kan vitamintillskott vara till hjälp. Det gäller särskilt för personer som
sällan eller aldrig äter D-vitaminrika livsmedel som fisk och
mjölkprodukter eller berikade vegetabiliska fetter. Enligt de nordiska
kostrekommendationerna bör vuxna få i sig minst 20 mikrogram
D-vitamin per dag. Doserna som användes i den amerikanska
undersökningen var betydligt högre, men de gavs till äldre människor
med konstaterad brist på D-vitamin.  

Det medfödda och förvärvade immunförsvaret

Källa:

University of Colorado. Vitamin D reduces respiratory infections. Pressmeddelande 2016-11-16.


[1] Ginde AA, Blatchford P, Breese K, Zarrabi L, Linnebur SA, Wallace JI, Schwartz RS. High-Dose Monthly Vitamin D for Prevention of Acute Respiratory Infection in Older Long-Term Care Residents: A Randomized Clinical Trial. J Am Geriatr Soc. 2017 Mar;65(3):496-503.

[2] Martineau AR, Jolliffe DA, Hooper RL, Greenberg L, Aloia JF, Bergman P, Dubnov-Raz G, Esposito S, Ganmaa D, Ginde AA, Goodall EC, Grant CC, Griffiths CJ, Janssens W, Laaksi I, Manaseki-Holland S, Mauger D, Murdoch DR, Neale R, Rees JR, Simpson S Jr, Stelmach I, Kumar GT, Urashima M, Camargo CA Jr. Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory tract infections: systematic review and meta-analysis of individual participant data. BMJ. 2017 Feb 15;356:i6583.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Nypon – en superfrukt för lederna

Det näringsrika nyponet har varit ett viktigt inslag i många kulturer. Vi svenskar är exempelvis kända för vår nyponsoppa. I den europeiska folkmedicinen har nypon använts vitt och brett – som magmedicin och urindrivande medel och för att behandla gikt, högt blodtryck, hosta och förkylning. Men det vanligaste användningsområdet i dag är nog som lindring av ledvärk och artros.

Nypon är en så kallad skenfrukt som innehåller rosenbuskens frön. När du äter nypon får du i dig 20 gånger så mycket C-vitamin som det finns i citroner[1], massor av betakaroten, polyfenoler och över hundra andra växtkemikalier.

Kan skydda mot oxidativ stress

Nyponets popularitet genom tiderna har förstås väckt forskarnas nyfikenhet – hur står det sig i vetenskapliga studier? Många undersökningar har gjorts och de visar att fruktens aktiva ämnen kan skydda oss mot oxidativ stress och inflammation.

Nypon verkar också ha en stärkande effekt på lever och njurar, nervceller och blodkärl.[2] Och inte minst tycks det stämma att de har effekt mot artros och värk i lederna när man äter nypon regelbundet under längre tid.[3]

Inflammationshämmande effekt?

Den inflammationshämmande och smärtlindrande effekten verkar bero på att nyponens innehåll av galaktolipider, en typ av molekyler som får kroppens immunceller att röra sig långsammare så att det tar längre tid för kroppen att frisätta inflammationsämnen. [4] Detta medför att svullnaden och smärtan i lederna minskar. Galaktolipiderna kan också ha en skyddande effekt på kroppens broskbildande celler.[5]

I en studie undersökte man nyponets höga antioxidantkapacitet som också bidrar till att minska inflammation i kroppen. Den visade att nypon kan rankas som den mest antioxidantrika frukten jämfört med aronia, hagtorn, svarta vinbär, blåbär och rönnbär.[6]

Gör ditt eget nyponte

  • 2 matskedar hela torkade nypon
  • ½ liter vatten
  • ½ tsk honung

Gör så här:

Koka upp nypon och vatten i en kastrull och låt sjuda på svag värme i 5 minuter.
Sila av nyponteet i en tekanna och tillsätt eventuellt sötningsmedel.

Nypon
Alla nypon är ätliga, även de från vanliga trädgårdsrosor. Om du vill göra nyponsoppa rekommenderas egenplockade nypon eller helnyponpulver
från hälsokosten. Nyponsoppa på påse som finns i matbutiken innehåller
jämförelsevis lite nypon och massor av socker och tillsatser.

Referenser

[1] AminGhafouri A. Rosehip has much more vitamin C than lemon. Blogginlägg 2018-12-13.

https://en.parsiteb.com/do-you-know-that-rose-hip-has-much-more-vitamin-c-than-lemon-20-times-more/ Hämtat 2020-11-12.

[2] Ayati Z, Amiri MS, Ramezani M, Delshad E, Sahebkar A, Emami SA. Phytochemistry, Traditional Uses and Pharmacological Profile of Rose Hip: A Review. Curr Pharm Des. 2018;24(35):4101-4124.

[3] Gruenwald J, Uebelhack R, Moré MI. Rosa canina – Rose hip pharmacological ingredients and molecular mechanics counteracting osteoarthritis – A systematic review. Phytomedicine. 2019 Jul;60:152958.

[4] Cohen M. Rosehip – an evidence based herbal medicine for inflammation and arthritis. Aust Fam Physician. 2012 Jul;41(7):495-8.

[5] Schwager J, Hoeller U, Wolfram S, Richard N. Rose hip and its constituent galactolipids confer cartilage protection by modulating cytokine, and chemokine expression. BMC Complement Altern Med. 2011 Nov 3;11:105.

[6] Denev P, Kratchanova M, Ciz M, Lojek A, Vasicek O, Nedelcheva P, Blazheva D, Toshkova R, Gardeva E, Yossifova L, Hyrsl P, Vojtek L. Biological activities of selected polyphenol-rich fruits related to immunity and gastrointestinal health. Food Chem. 2014 Aug 15;157:37-44.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vitlök – en mångsidig hälsokur

Vitlök är kraftfulla grejer. Förutom sitt rykte om att avvärja vampyrer, bekämpar den bakterier, svamp och virus. Den skyddar också hjärta och kärl och fungerar som en antioxidant. Plus mycket mer.

Vitlök är en stapelvara i hela världens kök och en av de mest använda medicinalväxterna på jorden. Den omtalas i gamla medicinska texter från Egypten, Rom, Kina och Indien.[1] Den användes i stället för antibiotika innan penicillinet tog över och fick bistå under andra världskriget när det rådde brist på läkemedel.

I försök på råttor har den här superlöken till och med höjt testosteronhalten vid regelbundet intag.

Kanske inte så konstigt ,ed tanke på att studier visat att den också kan bidra till att bromsa åldrandet.[2]

Andra studier har visat att intag av såväl färsk vitlök som vitlökspulver och vitlöksolja kan hjälpa kroppen att skydda sig mot bakterie-, virus- och parasitinfektioner.[3] Mer specifikt verkar vitlök ha god effekt mot magsårsbakterien H. pylori,[4] och enligt forskning vid Washington State-universitetet är vitlök hundra gånger effektivare mot matförgiftningsbakterien Campylobacter bacterium än vanliga antibiotika.[5]

Dödar de dåliga, föder de goda

Som all lök innehåller vitlök prebiotika, den typ av fibrer som ger näring åt vår nyttiga tarmflora. Den motverkar alltså de dåliga bakterierna och stöttar de goda.

Även på näringsfronten briljerar vitlöken. Den är rik på mineral som kalcium, fosfor och mangan som behövs för kroppens benbildning och omsättning av protein, fett och kolhydrater. Vitlök är också en bra källa till C-vitamin 12 och vitamin B6 10 som är viktigt för nervsystemet och immunförsvaret.[6]

Två andra nyckelämnen i vitlök är selen och svavel. Båda dessa behövs i kroppen för rensa bort gifter, parasiter och tungmetaller. Flera studier tyder på ett samband mellan vitlök och avgiftning av tungmetaller som bly, kvicksilver, kadmium och arsenik.[7],[8] I en annan undersökning såg man att halten av bly i lever, njurar, hjärna och skelett minskade signifikant hos personer som åt vitlöksextrakt.[9]

Allicin som medicin

Vitlökens starka doft och smak beror på svavelämnet allicin som aktiveras när löken sönderdelas. Syftet är att skydda mot skadegörare. Det kan även vi människor dra nytta av. Om du äter rå vitlök kan du minska din risk att få fästningar med 90 procent.[10] Dessutom fungerar rå vitlök som gnuggas direkt på huden som ett myggmedel med medelstark effekt.[11]

Allicin i vitlök skyddar också mot inflammation och oxidativ stress i blodkärlen och därmed mot ateroskleros, det vill säga åderförkalkning.[12]

Vänta tio minuter före tillagning

Dessvärre är allicin flyktigt och bryts snabbt ner. Det är därför det är så svårt att framställa vitlökstillskott med aktivt allicin. Och tråkigt nog förstörs enzymerna som aktiverar allicinet när löken hettas upp vid tillagning.

Att färsk, rå vitlök fungerar bäst för att skydda hjärt-kärlhälsan bekräftas av forskningen.[13] Bra då att det finns ett par smarta ”hacks” för den som helst äter tillagad vitlök.

Om du pressar, krossar eller finhackar vitlöken och låter den ligga i tio minuter innan du hettar upp den, hinner enzymerna som aktiverar allicinet att verka. Allicin i sig är värmebeständigt, så när det väl har aktiverats finns det kvar när du lagar till vitlöken.[14]

Ett annat knep, som dessvärre tar lite längre tid, är att lägga in hela vitlöksklyftor i alkohol. Forskningsstudier beskriver hur allicinet i vitlök som lagrats i alkohol i ett par år omvandlas till icke-flyktiga ämnen som är mycket välgörande för hjärta och kärl. 2 400 milligram extrakt av lagrad vitlök per dag minskade plackbildningen hos människor med hjärt-kärlbesvär med 80 procent efter ett år.[15]

Andedräkten, då?

Den pikanta doften som uppstår när du ätit vitlök beror dels på att du har små vitlöksrester kvar i munnen, dels på att de hälsofrämjande ämnena som du svalt och som tagits upp i blodet nu utsöndras från lungorna via andedräkten. Faktum är att din andedräkt också skulle lukta vitlök om du gjorde ett vitlökslavemang! Därför kan vitlök också vara bra som komplement vid lunginflammation: det kan hjälpa till att ta hand om bakterier som är på väg ut ur lungorna.[16]

Men om man inte vill lukta vitlök efter en välkryddad middag? Försökspersoner som fått tugga på rå vitlök i en halv minut fick sedan inta antingen vatten, grönt te, äpple, sallad eller myntablad. Resultatet visade att äpple respektive salladsblad fungerade bäst.[17] Ett annat vanligt knep är att äta persilja efter vitlöksintag.


[1] Rivlin RS. Historical perspective on the use of garlic. J Nutr. 2001 Mar;131(3s):951S-4S.

[2] Rahman K. Garlic and aging: new insights into an old remedy. Ageing Res Rev. 2003 Jan;2(1):39-56.

[3] Goncagul G, Ayaz E. Antimicrobial effect of garlic (Allium sativum). Recent Pat Antiinfect Drug Discov. 2010 Jan;5(1):91-3.

[4] Zardast M, Namakin K, Esmaelian Kaho J, Hashemi SS. Assessment of antibacterial effect of garlic in patients infected with Helicobacter pylori using urease breath test. Avicenna J Phytomed. 2016 Sep-Oct;6(5):495-501.

[5] Lu X, Samuelson DR, Rasco BA, Konkel ME. Antimicrobial effect of diallyl sulphide on Campylobacter jejuni biofilms. J Antimicrob Chemother. 2012 Aug;67(8):1915-26. doi: 10.1093/jac/dks138. Epub 2012 May 1. PMID: 22550133; PMCID: PMC3394439.

[6] US Dept. of agriculture. Garlic, raw. Food data central. Sökresultat: https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/169230/nutrients Hämtat 2020-11-12.

[7] Zhai Q, Narbad A, Chen W. Dietary strategies for the treatment of cadmium and lead toxicity. Nutrients. 2015 Jan 14;7(1):552-71.

[8] Sears ME. Chelation: harnessing and enhancing heavy metal detoxification–a review. ScientificWorldJournal. 2013 Apr 18;2013:219840.

[9] Senapati SK, Dey S, Dwivedi SK, Swarup D. Effect of garlic (Allium sativum L.) extract on tissue lead level in rats. J Ethnopharmacol. 2001 Aug;76(3):229-32.

[10] Aboelhadid SM, Kamel AA, Arafa WM, Shokier KA. Effect of Allium sativum and Allium cepa oils on different stages of Boophilus annulatus. Parasitol Res. 2013 May;112(5):1883-90.

[11] Maia MF, Moore SJ. Plant-based insect repellents: a review of their efficacy, development and testing. Malar J. 2011 Mar 15;10 Suppl 1(Suppl 1):S11.

[12] Lee DY, Li H, Lim HJ, Lee HJ, Jeon R, Ryu JH. Anti-inflammatory activity of sulfur-containing compounds from garlic. J Med Food. 2012 Nov;15(11):992-9.

[13] Retraction. Freshly crushed garlic is a superior cardioprotective agent than processed garlic. J Agric Food Chem. 2012 Mar 14;60(10):2766.

[14] Cavagnaro PF, Camargo A, Galmarini CR, Simon PW. Effect of cooking on garlic (Allium sativum L.) antiplatelet activity and thiosulfinates content. J Agric Food Chem. 2007 Feb 21;55(4):1280–88.

[15] Matsumoto S, Nakanishi R, Li D, Alani A, Rezaeian P, Prabhu S, Abraham J, Fahmy MA, Dailing C, Flores F, Hamal S, Broersen A, Kitslaar PH, Budoff MJ. Aged Garlic Extract Reduces Low Attenuation Plaque in Coronary Arteries of Patients with Metabolic Syndrome in a Prospective Randomized Double-Blind Study. J Nutr. 2016 Feb;146(2):427S-432S.

[16] Yalindag-Ozturk N, Ozdamar M, Cengiz P. Trial of garlic as an adjunct therapy for multidrug

resistant Pseudomonas aeruginosa pneumonia in a critically ill infant. J Altern Complement

Med. 2011;17(4):379–80.

[17] Mirondo R, Barringer S. Deodorization of Garlic Breath by Foods, and the Role of Polyphenol Oxidase and Phenolic Compounds. J Food Sci. 2016 Oct;81(10):C2425-C2430.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar