Så får du pålitliga svar om sköldkörteln

I det andra avsnittet om sköldkörteln i podden Hälsa kommer inifrån får du råd om det mest pålitliga sköldkörteltestet och hur allergi hänger ihop med sköldkörteln. Du får också lära dig att själv mäta om du har underfunktion. Gäst i avsnittet är Holistics utbildningschef Leif Östberg.

En halv miljon svenskar har besvär med sköldkörteln – minst. Mörkertalet är stort, många lever med sköldkörtelrubbningar utan att veta om det. Dels för att symptomen är diffusa och kan vara uttryck för många andra problem, så som trötthet, nedstämdhet och koncentrationsproblem. Men även om man misstänker nedsatt funktion i sköldkörteln och tar ett blodprov på Vårdcentralen så är det inte säkert att man får sköldkörtelrubbningar bekräftade. Provet kan nämligen visa att du har normala värden, trots att värdena inte ligger på de nivåer som du behöver. Hör Leif Östberg berätta hur det kommer sig att det inte går att lita på dessa blodprov, och vilka prover som är mer rättvisande!

Vilka prover är rättvisande?

Men även om man misstänker nedsatt funktion i sköldkörteln och tar ett blodprov på Vårdcentralen så är det inte säkert att man får sköldkörtelrubbningar bekräftade. Provet kan nämligen visa att du har normala värden, trots att värdena inte ligger på de nivåer som du behöver. Hör Leif Östberg berätta hur det kommer sig att det inte går att lita på dessa blodprov, och vilka prover som är mer rättvisande!

Något annat som är utmanande vid sköldkörtelrubbningar är att medicinen kanske inte hjälper. Det finns människor som de vanliga syntetiska medicinerna för underfunktion i sköldkörteln, så som Levaxin och Euthyrox, inte fungerar på. Här får du veta hur man hanterar en sådan situation. Det finns nämligen andra slags mediciner att få – men många läkare drar sig för att skriva ut dem. 

Mät själv hemma

Underfunktion i sköldkörteln och utmattade binjurar är båda relaterade till stress och ger liknande symptom, därför kan det ibland vara svårt att veta vilket av det man drabbats av. Missa inte Leifs enkla tips för att reda ut hur du skiljer de båda åt. Dels har det att göra med vilken tid på dygnet du är pigg, och dels med hur kropp och sinne reagerar på fysik aktivitet. Du kan också mäta din morgontemperatur med hjälp av en febertermometer och få indikation om hur din sköldkörtel fungerar.

Det är också vanligt att drabbas av både underfunktion i sköldkörteln och utmattade binjurar. Då är man oftast så utmattad att man helt enkelt inte tar sig ur sängen på morgonen. Då kan en behandling innefatta både medicin för sköldkörteln men också örter som stöttar binjurarna. Här får du veta mer om dessa örter!

Leif berättar också i detta avsnitt att det finns en koppling mellan Hashimotos sjukdom, där antikroppar blockerar sköldkörteln, och glutenintolerans – missa inte det!

Sköldkörtelrubbningar förknippade med livsstil

Sköldkörtelrubbningar är allra mest vanliga i västvärlden och tätt förknippade med vår stressiga och pressade livsstil. Det finns alltså mycket att göra för att få en mer välfungerande sköldkörtel när det kommer till livsstilen. Att ge sig själv tid för avslappning och vila, att göra roliga saker och inte pressa sig för hårt är allt gynnsamt för en fungerande sköldkörtel. Det är också viktigt att sova tillräckligt.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vitamin D för luftvägarna

Infektioner i luftvägarna är ett otroligt vanligt problem och kan orsakas av både olika virus och bakterier. Kan vitamin D göra någon skillnad? En sammanställning av 25 olika studier kan ge oss mer kunskap.

Sammanställning av 25 studier

Studien är en så kallad meta-analys där man gjort en sammanställning av resultaten från 25 olika studier med totalt mer än 11 000 deltagare i alla åldrar. Man fann att intag av vitamin D signifikant minskar risken för luftvägsinfektioner. Utslaget på hela gruppen minskade risken med 12 procent. Kanske inte så mycket kan man tycka, men när man tittade närmare på vissa grupper blev det mer intressant.

Regelbundet intag bäst

Studien visar att vitamin D bidrar bäst om det intas regelbundet dvs. varje dag eller varje vecka. Hos de som intog en stor dos vid enstaka tillfällen fann man inte någon skyddande effekt.  

Störst skillnad för de som har brist

Bland de som intog vitamin D varje dag eller varje vecka fann man störst nytta i den grupp som låg lägst på vitamin D vid studiens start, mindre än 25 nmol/l vitamin D (25(OH)D)* i serum. Bland dessa minskade risken för luftvägsinfektion med hela 70 procent. Detta att jämföra med 25 procent för den grupp som låg på 25 nmol/l eller mer när studien började.

Vad kan man dra för slutsats?

För de som har brist på vitamin D verkar det göra nytta att öka intaget. Detta är helt i linje med det godkända hälsopåståendet för vitamin D som säger att: ”vitamin D bidrar till immunsystemets normala funktion”. Och ett regelbundet intag är bättre än en stor dos vid enstaka tillfällen.

* Analysvärden vitamin D (25(OH)D) nmol/l:

  • Under 25 = brist
  • 25–75 = insufficiens (otillräckligt)
  • 75– ca 150 = optimalt
  • Över 220 = toxiskt

Martineau AR, Jolliffe DA, Greenberg L, et al. Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory infections: individual participant data meta-analysis. Health Technol Assess. 2019;23(2):1–44.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Lugn och ro stärker kroppen

I stressande och oroliga tider finns det enkla sätt att lugna kropp och sinne, och på så sätt stärka kroppen. Sömn, musik, andning, sång  ̶  och att vara i naturen.

Sömn stärker

Sömnen är viktig! Det vet vi alla. I en studie fann man att de som sov mindre än 7 timmar per natt löpte större risk för förkylning än de som sov 8 timmar eller mer. Så ge dig själv utrymme att sova, om så bara är möjligt.[i]

Musik lugnar

Sätt på din favoritmusik och stressen sjunker. När vi utsätts för stress kan musik motverka att stresshormonet kortisol stiger och kan motverka skadliga effekter av stress.[ii] Till och med vid en så stressande situation som en operation kan musik motverka stress. I en studie fann man att de som fick lyssna på musik under operationen hade lägre nivåer av kortisol än de utan musik. Bäst effekt blev de om patienterna själva fick välja musik.[iii]

Gå ut i naturen

Att vara i naturen har en otroligt positiv påverkan på vår hälsa, både fysiskt och mentalt. Träd och grönska längst gatorna, parker, ängar och skog gör oss gott. Till och med att titta på naturen genom fönstret eller på tavlor minskar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet och ökar aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet, det vill säga sänker stressnivån och lugnar kroppen. En förklaring till att naturen har så positiv påverkan på kroppen tros vara att den hjälper immunsystemet att fungera bättre.[iv]

Sjung och andas

Vår parasympatiska nervsystem aktiveras vid lugn och ro. Men vi kan också skapa lugn och ro i kroppen genom att aktivera det parasympatiska nervsystemet. Hur? Vagusnerven är den största nerven i det parasympatiska nervsystemet och kopplar ihop hjärnan med hjärta, lungor, mage och tarm. Man kan själv stimulera vagusnerven, och därmed det parasympatiska nervsystemet, genom att:

• Andas djupt och långsamt

• Sjunga, nynna och gurgla

• Ta en kalldusch

• Göra avslappningsövningar

Behöver du mer lugn och ro?

Kolla in filmen! Lugn och ro stärker kroppen!


[i] Cohen S, Doyle WJ, Alper CM, Janicki-Deverts D, Turner RB. Sleep habits and susceptibility to the common cold. Arch Intern Med. 2009;169(1):62–67.

[ii] Khalfa, Stephanie et. al (2003). Effects of Relaxing Music on Salivary Cortisol Level after Psychological Stress. Annals of the New York Academy of Sciences. 999. 374-6. 10.1196/annals.1284.045.

[iii] Leardi, S et. al. (2007), Randomized clinical trial examining the effect of music therapy in stress response to day surgery. Br J Surg, 94: 943–947.

[iv] Kuo M. How might contact with nature promote human health? Promising mechanisms and a possible central pathway. Front Psychol. 2015;6:1093. Published 2015 Aug 25.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Funktionsmedicinska läkaren om att stärka immunförsvaret naturligt

I poddavsnittet Immunförsvaret och funktionsmedicin gästar den funktionsmedicinska läkaren Peter Martin. Vad var det som gjorde att han valde att lämna en karriär som läkare inom skolmedicin och forskare bakom sig för att helhjärtat ägna sig åt funktionsmedicin? Vad är funktionsmedicin och hur skiljer det sig från traditionell skolmedicin? Och hur menar Peter att vi ska göra för att boosta vårt immunsystem, såväl i virustider som långsiktigt? Allt det här får du veta i det här extrainsatta poddavsnittet av Hälsa kommer inifrån.

Långt ifrån alla svenskar känner idag till funktionsmedicin, trots att det varit utbrett i USA ända sedan 90-talet. Men om vi ska tro Peter Martin, en av Sveriges främsta företrädare för funktionsmedicin, så växer intresset så pass snabbt att inom bara tre år kommer i stort sett alla svenskar att vara väl bekanta med begreppet och vad det innebär.

Vilka underliggande orsaker finns?

I korthet handlar funktionsmedicin om att ta reda på de underliggande orsakerna till en sjukdom eller ett symtom och jobba med dessa, istället för att mota symtomen med hjälp av läkemedel. Det är också en individualiserad metod, som bygger på att vi människor är lika olika på insidan som på utsidan och att det inte finns en mall som passar alla.

Att lägga patientens pussel

I avsnittet pratar Peter om att förstå hela människan, såväl biokemi och tarmflora men också livsstilsparametrar som sömn, stress och relationer. När en patients hela pussel är lagt och man har en tydlig bild av hen, kan man därefter börja jobba individuellt för att optimera kroppens processer för att i förlängningen får ett ökat välmående och bättre hälsa.

Vikten av att stärka immunförsvaret över tid

I avsnittet pratar Peter Martin också om vad som påverkar immunförsvaret och vad man själv kan göra för att stärka det. Han poängterar särskilt vikten av att stärka immunförsvaret över tid för att bygga upp en bra grundhälsa – något som vi kan göra genom att sova ordentligt på nätterna, träna och motionera lagom mycket och äta en vettig kost med tillräckligt mycket av både makro- och mikronäringsämnen.

Publicerat i Artiklar | 2 kommentarer

Ashwagandhas positiva effekter på hjärnhälsan

Adaptogenen Ashwagandha är hjärnans vän. Den kan ge oss en förbättrad hjärnhälsa i form av bland annat stärkta kognitiva förmågor, minskad inflammation i hjärnan samt minskad stress och oro.

Örten Ashwagandha har varit känd för sina positiva effekter på hälsan i tusentals år, och nu får vi de vetenskapliga bevisen för dem. Det finns flera potentiella fördelar med Ashwagandha:

  • Stärker kroppens motstånd mot stress
  • Ökar aktiviteten hos vissa delar av immunförsvaret
  • Är en antioxidant och skyddar cellerna mot inflammation
  • Balanserar nervsystemet och förbättrar våra kognitiva förmågor (1)

Flera av dessa samverkar för att ge Ashwagandhas positiva effekter på hjärnan.

Minskar inflammation i hjärnan

Ashwagandha är anti-inflammatoriskt, både för kropp och knopp. Djurstudier visar att neuroinflammation som orsakats av ett gift från bakterier, lipopolysackarid (LPS) minskade med Ashwagandha. Flera viktiga markörer för inflammation gick ner och detta fick forskarna att konstatera att Ashwagandha är lovande för att motverka neuroinflammation (2). Något som i sin tur kan skydda och bevara hjärnhälsan. 

Förbättrar kognitiva förmågor

Friska frivilliga fick ta Ashwagandhaextrakt 250 mg eller placebo två gånger per dag, under 14 dagar. Därefter testades deras kognitiva förmågor och det blev tydligt att Ashwagandha hade en positiv effekt. De som fått örten visade exempelvis snabbare reaktionsförmåga samt bättre resultat på tester som används för att diagnosticera depression och demens (3).

Kan motverka Alzheimers och Parkinson

Gemensamt för exempelvis Alzheimers och Parkinson är att nervceller i hjärnan förlorar sina kopplingar till varandra. Utan kopplingar får cellen inte stimulans och till slut dör den. Med tillräckligt många förlorade nervceller upplever vi symtom i form av sämre kognitiva förmågor. Ashwagandha har i flertalet studier visat sig kunna sakta ner, helt stoppa eller till och med reversera förlust av kopplingar mellan nervceller (1). Det finns också några mindre placebokontrollerade studier som visat positiva resultat på kognition, uppmärksamhet, reaktionstider samt exekutiva funktioner som minne hos patienter med nedsatta hjärnfunktioner (4).

Minskar upplevelsen av stress

När vi blir stressade påverkas hjärnans kemi negativt. En anledning till detta är att kortisolnivåerna ökar vid stress, vilket bland annat leder till att de två lugnande neurotransmittorerna – GABA och serotonin – minskar (5,6). Ashwagandha har förmågan att dämpa vår upplevelse av stress. Djurstudier indikerar att detta skulle kunna vara ett resultat av positiva effekter på våra lugnande signalsubstanser (7,8) I en studie med Ashwagandha, fann man att både deltagarnas stress och ångest minskade, nivån av kortisol sjönk och sömnen förbättrades vid intag av örten (9). 

Referenser

  1. Singh N, Bhalla M, de Jager P, Gilca M. An overview on ashwagandha: a Rasayana (rejuvenator) of Ayurveda. Afr J Tradit Complement Altern Med. 2011;8(5 Suppl):208–213. doi:10.4314/ajtcam.v8i5S.9
  2. Gupta M, Kaur G. Withania somnifera as a Potential Anxiolytic and Anti-inflammatory Candidate Against Systemic Lipopolysaccharide-Induced Neuroinflammation. Neuromolecular Med. 2018;20(3):343–362.
  3. Pingali U, Pilli R, Fatima N. Effect of standardized aqueous extract of Withania somnifera on tests of cognitive and psychomotor performance in healthy human participants. Pharmacognosy Res. 2014;6(1):12–18.
  4. Ng QX, Loke W, Foo NX, et al. A systematic review of the clinical use of Withania somnifera (Ashwagandha) to ameliorate cognitive dysfunction [published online ahead of print, 2019 Nov 19]. Phytother Res. 2019;10.1002/ptr.6552
  5. Mody I, Maguire J. The reciprocal regulation of stress hormones and GABA(A) receptors. Front Cell Neurosci. 2012;6:4. Published 2012 Jan 30.
  6. Cowen PJ. Cortisol, serotonin and depression: all stressed out?. Br J Psychiatry. 2002;180:99–100.
  7. Mehta AK, Binkley P, Gandhi SS, Ticku MK. Pharmacological effects of Withania somnifera root extract on GABAA receptor complex. Indian J Med Res. 1991;94:312–315.
  8. Tripathi AK, Dey S, Singh RH, Dey PK. Alterations in the sensitivity of 5(th) receptor subtypes following chronic asvagandha treatment in rats. Anc Sci Life. 1998;17(3):169–181.
  9. J Salve, S Pate, K Debnath, D Langade. Adaptogenic and Anxiolytic Effects of Ashwagandha Root Extract in Healthy Adults: A Double-blind, Randomized, Placebo-controlled Clinical Study. 2019.
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Glutenfria våfflor

Snart är det dags att plocka fram våffeljärnet och grädda våfflor. Våffeldagen infaller den 25 mars varje år och den dagen kommer våffeljärnet gå varmt hos oss. Dessa glutenfria våfflor passar minst lika bra som dessert som till frukost.

Ingredienser:

  • 1 dl majsmjöl
  • 1 dl rismjöl
  • 2 msk kokosmjöl
  • 0,5 dl bovetemjöl
  • 1 msk fiberhusk
  • 2 tsk bakpulver
  • 3 msk honung
  • 1 tsk vaniljpulver
  • 1 nypa salt
  • 3,5 dl havredryck (glutenfri)

Gör så här:

Sikta ned mjölen, bakpulver, vaniljpulver och fiberhusk i en skål. Tillsätt honung och salt och rör om med ballongvisp. Vispa ner havredryck, lite i taget, tills smeten är tjock, men vispbar. Hetta upp våffeljärnet. Använd kokosolja och en pensel när du gräddar. Sleva upp cirka 0,5 dl till varje våffla, en sats blir då ungefär åtta våfflor. Pensla på mer kokosolja mellan varje våffla, annars fastnar de lätt i järnet.

Publicerat i Artiklar | 2 kommentarer

Goda bakterier till ditt försvar

Tänk att ett av de viktigaste skydden mot infektioner är bakterier. Mot infektioner orsakade av både virus och bakterier. Vår egen bakterieflora består av cirka 100 000 miljarder bakterier. Vi har alltså många kompisar som kan skydda oss mot infektion. Att stärka sin bakterieflora är därför en riktigt bra idé!

Bjud in bakterierna i ditt liv!

Kolla in filmen så får du veta hur!

Mer om hur bakterier stärker ditt försvar

Läs mer om hur bakterier stärker ditt försvar här

Referenser till filmen

Påta i jorden!

https://www.psychologytoday.com/intl/articles/200809/natures-bounty-soil-salvation

Ta en skogspromenad!

http://discovermagazine.com/2007/jul/raw-data-is-dirt-the-new-prozac/

Bröstmjölk — 700 olika arter av bakterier https://www.sciencedaily.com/releases/2013/01/130104083103.htm

Öppna fönstren!

Referens: På safari i hemmet, Illustrerad Vetenskap, 7/2013 sid. 28-31. Ej klickbar!

Barn på bondgård har mindre allergi

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31499321

En mer varierad kost ger en mer varierad mikroflora

https://gut.bmj.com/content/gutjnl/early/2020/01/31/gutjnl-2019-319654.full.pdf

Publicerat i Artiklar | 4 kommentarer

Veganska citronbars

De här sötsyrliga godbitarna går nästan lika snabbt att göra som de går att äta. De passar lika bra som ett mellanmål som en dessert. Den krämiga fyllningen med smak av lemon curd smälter i munnen. Dessa glutenfria citronbars innehåller nio ingredienser och är enkla att göra.

Ingredienser

Botten

  • 1 ¾ dl mandelmjöl
  • ¼ dl majsmjöl
  • ¼ dl kokosmjöl
  • ¼ dl smält kokosolja
  • ¼ dl agavesirap

Fyllning med smak av Lemon curd

  • 1/3 dl citronjuice (juice från cirka 1 ½ pressad citron)
  • 1 dl kokosmjölk
  • 1/3 dl agavesirap
  • 2 tsk majsstärkelse
  • 2 tsk Holistic Kokosolja
  • ½ tsk vaniljpulver
  • 1 nypa gurkmeja

Gör så här

Botten: Sätt ugnen på 180 grader. Lägg bakplåtspapper i en ugnsform som är 20 x 20 cm stor. Mixa torra ingredienser i en matbredare. Tillsätt övriga ingredienser och mixa på nytt. Platta ut degen jämnt i formen. Grädda den sedan i 13 till 15 minuter, tills att den fått en ljusbrun färg.

Fyllning: Häll citronjuicen i en medelstor kastrull. Tillsätt majsstärkelsen och vispa tills att det inte finns några klumpar kvar. Häll i övriga ingredienser och rör om. Sätt kastrullen på en platta med medelhög värme och rör om kontinuerligt. Rör om lite extra om du känner att det börjar tjockna i botten. Sänk plattan till låg värme när hela fyllningen börjar tjockna. Fortsätt sedan att röra om tills att fyllningen får en konsistens av lemon curd. Ta sedan bort kastrullen från plattan och fördela fyllningen över botten. Ställ in i frysen i tre timmar och skär sedan ut 16 rutor. Sedan är de redo att serveras. De förvaras bäst i frysen.

Publicerat i Artiklar, Inspiration, Recept | Lämna en kommentar

Stress gör oss gråhåriga – hur?

Nu är det konstaterat! Akut stress gör oss gråhåriga. Kanske inte över en natt, men det kan räcka med några nätter om stressen är stor. En ny studie på möss som publicerats i Nature visar vad det är som händer.

Akut stress ger grått hår

Många av oss har upplevt att vi själva, eller människor i vår närhet, eller i offentligheten plötsligt fått mycket mer grått hår. Känslan är att det kan komma väldigt snabbt, som ”över en natt”. Ofta kan personen ha drabbats av olika trauman som ett dödsfall, en skilsmässa, en olycka eller också är det någon stackars president som, på grund av den akuta stress som deras arbete kan orsaka, blivit mycket mer gråhårig från den ena intervjun till den andra. Forskare ville ta reda på om detta verkligen händer och i så fall varför.

Vad händer?

I hårsäcken finns vissa stamceller som kan omvandlas till pigmentceller. Stamcellerna fungerar som ett ”bank” för framtida produktion av pigmentceller. När nytt hår bildas omvandlas en del av dessa stamceller till pigmentceller som i sin tur ger håret dess färg. Utan pigmentceller blir håret grått.

Studien gjordes på möss, som mycket riktigt blev gråhåriga av stress. Men varför? Gör akut stress att immunsystemet ger sig på pigmentcellerna och förstör dem? Svaret blev nej. Är det stresshormonet kortisol som gör oss gråhåriga? Till forskarnas förvåning blev svaret även där nej. Men när man zoomade in ytterligare på det sympatiska nervsystemet hittade man svaret.

Sympatiska systemet aktiveras

Det sympatiska nervsystemet aktiveras kraftigt vid akut stress och det når in till varenda liten hårsäck på kroppen. Vid akut stress frisätter nervcellerna bland annat noradrenalin. Vid mycket noradrenalin överaktiveras stamcellerna i hårsäcken så att de plötsligt bara bildar pigmentceller, vilket gör att ”banken” snabbt töms. På bara några dagar med akut stress förstördes de stamceller som ger upphov till pigmentceller. Och när de har gått förlorade kan de inte återbildas igen. Mössen blev gråhåriga.

Insikten om att akut stress påverkar stamceller kan nu ligga till grund för mer forskning kring hur akut stress påverkar andra vävnader.

Bing Zhang et. al. Hyperactivation of sympathetic nerves drives depletion of melanocyte stem cells. Nature, 2020

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Bekämpningsmedel och ADHD – koppling?

Kan bekämpningsmedel, organofosfater, bidra till ADHD? Gör det någon större skillnad att äta ekologiskt? Studier ger intressanta och viktiga svar.

Organofosfater och ADHD

Bekämpningsmedlen organofosfater används för att bekämpa insekter. Man vet att dessa organofosfater är skadliga för nervsystemet. Barn är extra känsliga eftersom hjärnan är under utveckling och eftersom de inte kan avgifta toxiner lika bra som vuxna. I en studie deltog 1 139 barn mellan 8-15 år. Av dessa visade 119 barn symtom på ADHD. Man mätte halterna av metaboliter från organofosfater i urinen och fann att de barn som låg över medianvärdet på den vanligaste metaboliten DMAP (dimetyltiofosfat), hade dubbelt så stor risk för ADHD jämfört med barn där ingen DMAP kunde detekteras i urinen.[1]

Organofosfater – stor påverkan på hälsan

2015 kom en rapport där man, förutom för ADHD, också fann sannolika samband mellan exponering för organofosfat-bekämpningsmedel och autism, fetma, typ-2 diabetes och infertilitet hos män. Man beräknade också att de negativa effekter som dessa organofosfater, speciellt klorpyrifos, har på människans IQ kostar EU omkring 146 miljarder Euro årligen.[2]  Klorpyrifos har aldrig varit godkänt inom det svenska jordbruket och förbjöds för inomhusbruk 2008. Ändå framhåller Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att vi är ungefär lika exponerade här som i andra länder i Europa och som i USA eftersom vi äter mycket importerad mat.[3]

Äta ekologiskt gör skillnad

I en studie från USA fann man att  barn som åt konventionellt odlad mat hade nio gånger högre nivå av metaboliter från organofosfat-bekämpningsmedel i urinen jämfört med de barn som åt ekologisk mat. Forskarna drog slutsatsen att konsumtion av ekologiska frukter, grönsaker och juicer skulle kunna sänka nivån av skadliga organofosfater hos ett barn från att ligga över gränsvärdena till under.[4] Att äta ekologiskt gör alltså skillnad.


 [1] Bouchard, Maryse F et al. “Attention-deficit/hyperactivity disorder and urinary metabolites of organophosphate pesticides.” Pediatrics vol. 125,6 (2010): e1270-7 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3706632/

[2] Leonardo Trasande, R. et. al. Estimating Burden and Disease Costs of Exposure to Endocrine-Disrupting Chemicals in the European Union, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, Volume 100, Issue 4, 1 April 2015, Pages 1245–1255, https://doi.org/10.1210/jc.2014-4324

[3] https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/nyheter/aldre-nyheter/2015/3/vad-ar-samhallskostnaden-for-hormonstorande-amnen/

[4] Curl CL et al Organophosphorus pesticide exposure of urban and suburban preschool children with organic and conventional diets. Env health Perspect 2003; 111:377-82 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1241395/

Kan bekämpningsmedel, organofosfater bidra till ADHD? Kan ekologisk mat göra betydande skillnad i halterna bekämpningsmedel i blodet hos barn? Studier ger intressanta och viktiga svar.

Organofosfater och ADHD

Bekämpningsmedlen organofosfater används för att bekämpa insekter. Man vet att dessa organofosfater är skadliga för nervsystemet. Barn är extra känsliga eftersom hjärnan är under utveckling och eftersom de inte kan avgifta toxiner lika bra som vuxna. I en studie deltog 1 139 barn mellan 8–15 år. Av dessa visade 119 barn symtom på ADHD. Man mätte halterna av metaboliter från organofosfater i urinen och fann att de barn som låg över medianvärdet på den vanligaste metaboliten DMAP (dimetyltiofosfat), hade dubbelt så stor risk för ADHD jämfört med barn där ingen DMAP kunde detekteras i urinen.[1]

Organofosfater – stor påverkan på hälsan

2015 kom en rapport där man, förutom för ADHD, också fann sannolika samband mellan exponering för organofosfat-bekämpningsmedel och autism, fetma, typ-2 diabetes och infertilitet hos män. Man beräknade också att de negativa effekter som dessa organofosfater, speciellt klorpyrifos, har på människans IQ kostar EU omkring 146 miljarder Euro årligen.[2]  Klorpyrifos har aldrig varit godkänt inom det svenska jordbruket och förbjöds för inomhusbruk 2008. Ändå framhåller Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att vi är ungefär lika exponerade här som i andra länder i Europa och som i USA eftersom vi äter mycket importerad mat.[3]

Äta ekologiskt gör skillnad

I en studie från USA fann man att barn som åt konventionell mat hade nio gånger högre nivå av metaboliter från organofosfat-bekämpningsmedel i urinen jämfört med de barn som åt ekologisk mat. Forskarna drog slutsatsen att konsumtion av ekologiska frukter, grönsaker och juicer skulle kunna sänka nivån av skadliga organofosfater hos ett barn från att ligga över gränsvärdena till under.[4] Att äta ekologiskt gör alltså skillnad.


 [1] Bouchard, Maryse F et al. “Attention-deficit/hyperactivity disorder and urinary metabolites of organophosphate pesticides.” Pediatrics vol. 125,6 (2010): e1270-7 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3706632/

[2] Leonardo Trasande, R. et. al. Estimating Burden and Disease Costs of Exposure to Endocrine-Disrupting Chemicals in the European Union, The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, Volume 100, Issue 4, 1 April 2015, Pages 1245–1255, https://doi.org/10.1210/jc.2014-4324

[3] https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/nyheter/aldre-nyheter/2015/3/vad-ar-samhallskostnaden-for-hormonstorande-amnen/

[4] Curl CL et al Organophosphorus pesticide exposure of urban and suburban preschool children with organic and conventional diets. Env health Perspect 2003; 111:377-82 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1241395/

Publicerat i Artiklar | 1 kommentar