Quinoabräck med choklad

Dessa är oemotståndliga och lätta att göra. De passar perfekt till fikat.

Recept

  • 1,2 dl Holistic Kokosolja, smält
  • 4 msk honung
  • 4 msk kakao
  • 1 tsk vaniljextrakt
  • 3,6 dl puffad quinoa

Gör så här

Vispa ihop smält kokosolja, honung, kakao och vaniljextrakt i en bunke tills smeten är jämn. Blanda sedan ner puffad quinoa. Skeda upp åtta högar i en form med bakplåtspapper på. Om blandningen är kall kommer den att härda och vara svår att skopa. Värm den i så fall lite lätt i en kastrull. Använd fingrarna för att försiktigt trycka på topparna för att plana ut dem. Stoppa sedan in dem i kylen eller frysen i en timme eller tills de har härdat. Sedan är de redo att serveras.

Publicerat i Artiklar | 2 kommentarer

Kostens kraft

Många förhåller sig till kosten med fokus på vad man INTE ska äta. Tjejerna bakom Food Pharmacy, som gästar det senaste avsnittet av vår podd Hälsa kommer inifrån, är istället fokuserade på vad man kan lägga till en måltid för att göra den så bra och hälsosam som möjligt, oavsett vad som ligger på tallriken.

Vi är väldigt glada över att ha fått en pratstund med Lina Nertby Aurell och Mia Clase, upphovsmakare till rasande populära Food Pharmacy – en av Sveriges största plattformar inom folkhälsa och antiinflammatorisk kost. Vi pratar om vad man ska äta för att hålla sig frisk.

Överdrivna nojor och hälsolotteri

Innan vi påbörjade den här resan nojade vi mer än normalt över att bli sjuka, och varje gång vi hade någon krämpa ringde vi vår gemensamma bästa vän. Hon sov nämligen med läkarboken bredvid sängen och ställde diverse diagnoser på oss, alltifrån hjärntumör till högt blodtryck och så vidare, berättar Lina.

När tre kvinnor i Linas och Mias absoluta närhet gick bort i cancer inom loppet av bara ett år, började de fråga sig om det fanns något de själva kunde göra för att påverka sin hälsa positivt, istället för att känna sig som ett offer i något slags hälsolotteri.

Vi insåg också att vi var väldigt noga med vilken mat vi gav våra barn, men satt själva och tryckte i oss lite vad som helst utan större eftertanke. Ändå ansåg vi faktiskt att vi var ganska upplysta och hälsosamma, berättar Mia.

Ett avgörande möte

Ungefär i samma veva sprang de på professor Stig Bengmark som gjorde klart att de hade den största delen av makten själva i att påverka sin egen hälsa. Han lärde Mia och Lina om tarmflorans effekt på hälsan. Trots att han redan då var 85 år gammal visade han prov på både hur stark och fräsch han var och att han verkligen levde som han lärde.

Vi kunde sitta i möten i flera timmar där jag och Mia kände att vi behövde ta en paus för att inte segna ihop, medan han fortsatte vara kristallklar och fokuserad hela tiden, säger Lina.

Och efter deras första möte med Stig var nyfikenheten på tarmflorans effekt på hälsan så stor att de ville veta mer. Ur viljan att lära sig mer om hur de själva kunde ta makten över sitt mående och sin hälsa föddes bloggen Food Pharmacy. 

Hör Mia och Lina själva berätta mer och tipsa om hur man kan tänka kring mat, kring att få familjen ”med på tåget” och varför det är smart att tänka ungefär som när man sitter på ett flygplan i senaste avsnittet av podden ”Hälsa kommer inifrån”.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Kan magnesium lindra migrän?

Migrän är en av världens mest utbredda folksjukdomar. Eftersom migrän kan vara svårt att lindra med vanliga smärtstillande läkemedel är det många som söker efter andra alternativ. Ett sådant är mineralet magnesium som bland annat reglerar nervimpulser till hjärnan.

Migrän är en kraftig, halvsidig huvudvärk som kommer i anfall. Många blir också illamående och måste kräkas. Vissa drabbas först av ett förstadium som kallas aura, som innebär att synen påverkas och man kan få tunnelseende och flimmer framför ögonen. Anfallen varar oftast mellan 12 och 24 timmar, ibland upp till tre dygn.

Vad orsakar migrän?

Det är fortfarande oklart vad som orsakar migrän. Det man vet är att anfallen startar i centrala nervsystemet och att det sker ett komplicerat samspel mellan nervcellerna i hjärnan, nerver och blodkärlssystemet. Vissa blodkärl i hjärnan dras ihop och sedan utvidgar sig under ett anfall. Huvudvärken kommer när blodkärlen utvidgas.

Det finns många studier om magnesium och migrän, och mineralet tycks vara särskilt verksamt för migränpatienter som får anfall med aura1 och för kvinnor som får migrän i samband med menstruation2.

Kan magnesium hjälpa?

Det finns också forskning som tyder på att magnesiumhalten i hjärnan kan vara låg hos personer som drabbats av migrän. Låg magnesiumhalt har observerats i blod, saliv och ryggmärgsvätska hos patienter under och mellan migränanfall.

Dessvärre är det svårt att mäta magnesiumhalten eftersom det mesta av mineralet inte finns i blodet, utan inuti cellerna och i skelettet. Vissa forskare rekommenderar därför att migränpatienter helt enkelt testar att ta tillskott av magnesium.3

Enligt den amerikanska organisationen American Migraine Foundation bör man ta mellan 400 och 500 mg magnesium varje dag för att förhindra migrän4, men det finns forskning som tyder på att man förebygger migrän effektivare med högre doser på 600 mg eller mer i minst tre till fyra månader5. Så höga doser kan dock ge biverkningar.

Det svenska rekommenderade dagliga intaget av magnesium ligger på 280 mg för kvinnor och 350 mg för män. I USA rekommenderar man 310–320 mg för kvinnor och 400–420 mg för män.

Magnesium i olika former

Magnesiumtillskott finns i flera olika former, bland annat som oxid, citrat och klorid. Upptaget av från olika typer av tillskott varierar. Flera studier har visat att magnesium som aspartat, citrat, laktat och klorid absorberas bättre än magnesiumoxid och magnesiumsulfat.6,7

Höga doser av magnesium som tillskott kan orsaka biverkningar hos en del människor. Mineralet har en laxerande effekt som kan ge diarré och magkramper. Det beror dels på osmotiska effekter, dels på att tarmrörelserna stimuleras.

Eftersom magnesium utsöndras av njurarna, ska man inte ta magnesiumtillskott om man använder hjärtmedicin eller om man har nedsatt njurfunktion (njurvsikt) utan att höra med sin läkare först.

Det är också viktigt att undvika att ta magnesiumtillskott tillsammans med vissa antibiotika som tetracyklin (t.ex. demeklocyklin och doxycyklin) och kinolonantibiotika (t.ex. ciprofloxacin och levofloxacin). Dessa typer av antibiotika bör tas minst två timmar före eller fyra till sex timmar efter intag av magnesiumtillskott.S

Fakta Magnesium
Magnesium är ett av kroppens viktigaste mineral och finns i alla typer avceller i alla organismer. Det är viktigt för elektrolytbalansen och hjälper
till att hålla blodtrycket stabilt. Det behövs också för hjärtat och
nervernas och musklernas funktion och för tillverkningen av proteiner,
skelettet, dna och den viktiga antioxidanten glutation.

Referenser

1. Anna E. Kirkland et al. The Role of Magnesium in Neurological Disorders. Nutrients 2018, 10 (6),730.

2. Yablon LA, Mauskop A. ”Magnesium in headache.” I: Vink R, Nechifor M (red.), Magnesium in the Central Nervous System.  Adelaide (AU): University of Adelaide Press; 2011.

3. Mauskop A, Varughese J. Why all migraine patients should be treated with magnesium. Journal of Neural Transmission 2012.

4. American Migraine Foundation. Magnesium.

5. Yablon LA, Mauskop A. ”Magnesium in headache.” I: Vink R, Nechifor M (red.), Magnesium in the Central Nervous System.  Adelaide (AU): University of Adelaide Press; 2011.

6. Kappeler D, Heimbeck I, Herpich C et al. Higher bioavailability of magnesium citrate as compared to magnesium oxide shown by evaluation of urinary excretion and serum levels after single-dose administration in a randomized cross-over study. BMC Nutrition 2017; 3: 7. 

7. Shechter M, Saad T, Shechter A et al. Comparison of magnesium status using X-ray dispersion analysis following magnesium oxide and magnesium citrate treatment of healthy subjects. Magnes Res. 2012 Mar 1;25(1):28-39.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Håll hjärnan frisk med rätt kost 

Livsstilen spelar stor roll för din hjärnhälsa och inte minst hur hjärnan åldras. En studie som bedömt medelhavskostens effekter, visar att kosten kan hjälpa eller stjälpa hjärnans funktioner.

Medelhavskosten är världens mest välstuderade diet. Dess positiva effekter på vår hälsa är många. Medelhavskosten utmärker sig genom att den innehåller rikligt av fullkorn, grönsaker, fisk och olivolja.

När forskare jämförde hjärnfunktion hos de som åt medelhavskost med de som inte gjorde det, blev fördelarna för hjärnhälsan tydliga. Ju mer medelhavskost, desto bättre var hjärnhälsan. Exempelvis verkade åldrandet av hjärnan bromsas upp.

”Vi tänker inte alltid på att vad vi äter kan påverka hjärnhälsan”, menar läkaren Emily Chew som är en av forskarna bakom studien.

Behöver tänka på vad vi äter för hjärnhälsan

Deltagarna i studien följdes under 10 år och regelbundna tester av deras kognitiva förmågor gjordes. Exempel på kognitiva förmågor är lokalsinne, problemlösning, språkhantering och förståelsen av siffror. När de 10 åren gått var det tydligt att medelhavsdieten generellt kan skydda hjärnan, men två livsmedelsgrupper kunde skydda mer än de andra: grönsaker och fisk. Efter 10 år hade de som ätit mest fisk den långsammaste försämringen av kognitiva förmågor.

Ät enligt medelhavskosten

  • Medelhavskosten innehåller främst frukt, grönt, fullkorn, nötter, baljväxter, fisk och olivolja.
  • Fokusera på växter istället för kött på tallriken, gärna 7 till 10 portioner av frukt och grönt.
  • Välj nyttiga fetter från olivolja, nötter och fröer. Välj en olivolja som är ekologisk och extra virgin. Det får gärna vara grumligt i flaskan det betyder att mer av olivoljans nyttiga polyfenoler finns kvar.
  • Ät mer fisk och skaldjur, gärna de som är fetare och har rikligt med omega-3 fettsyror.
  • Det är inte bara vad du äter som spelar in för hälsa, utan även vad du inte äter. Medelhavskosten innehåller mindre av alkohol och rött kött. 

Referenser:

Tiarnán D. Keenan, Elvira Agrón, Julie A. Mares, Traci E. Clemons, Freekje van Asten, Anand Swaroop, Emily Y. Chew. Adherence to a Mediterranean diet and cognitive function in the Age-Related Eye Disease Studies 1 & 2. Alzheimer’s & Dementia, 2020

Mayo Clinic Mediterranean diet: A heart-healthy eating plan (21 juni 2019)

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Veganska kakor med choklad


Dessa kakor är goda, sega och har en knäckig smak. Med andra ord – helt oemotståndliga.

Ingredienser:

  • 2 dl kokossocker
  • 0,8 dl Holistic Kokosolja
  • 4 msk mandel- eller havremjölk
  • 1 – 2 tsk vaniljextrakt
  • 4 dl mandelmjöl
  • 1 1/2 tsk bakpulver
  • En nypa salt
  • 100 g mörk choklad
  • Flingsalt

Gör så här:

Vispa ihop kokossocker, kokosolja, mandelmjölk och vaniljextrakt i en skål.
Sikta i mjölet, bakpulver och salt.
Blanda väl tills du får en slät kakdeg.
Tillsätt större delen av chokladen (lägg lite åt sidan för att lägga på kakorna
under bakningen) och blanda tills det är jämnt fördelat.
Gör kulor av kakdegen med en glass-skopa.
Kyl kulorna i minst en timme eller över natten.
Värm ugnen till 180 grader och klä en plåt med bakplåtspapper.
Placera kulorna på plåten, med minst 2,5 cm mellanrum, eftersom de
kommer att sprida ut sig när de gräddas. Grädda kakorna i 10 till 12 minuter.
När kakorna nästan är klara tar du och strör på lite extra choklad och flingsalt.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Fyra nycklar för att trivas bättre på jobbet

Många av oss är nu tillbaka på jobbet. Inte bara efter semester utan kanske även en period distansarbete. Om du upptäcker att du inte trivs lika bra som du skulle vilja på arbetsplatsen får du här fyra nycklar till ett mer tillfredsställande arbetsliv.

Alltför många ser arbetet som något de måste utstå, inte något som de uppskattar. Det behöver inte vara så. Forskare på Berkeley University i Kalifornien har kokat ner sina upptäckter till fyra områden som du kan stärka för att ha roligare på jobbet. De menar att det inte bara är möjligt att trivas bättre på jobbet, du bör också sträva efter att trivas bättre på jobbet då det gör dig mer produktiv, hälsosammare och ger dig fler roliga karriärmöjligheter.

1. Hitta meningen

Tvärtemot vad många tror är inte pengar det viktigaste för att vi ska tycka om våra arbeten. Pengar är en form av extern validering av det vi gör, men äkta tillfredsställelse med vår sysselsättning kommer inifrån. Ställ dig själv frågan: Varför går jag till jobbet? Om svaret på frågan är i linje med dina värderingar har du större chans att trivas på jobbet. Ibland kanske vi bara behöver lyfta blicken för att se att det vi gör faktiskt har en mening vi kan stå bakom. Andra gånger inser vi att det är dags att byta arbetsplats.

2. Var engagerad

Det kan låta hurtigt, men att vara engagerad i dina arbetsuppgifter är den andra nyckeln. Känner du ofta att du är så inne i det du gör att du förlorar tid och rum? Är du effektiv och får saker gjorda? Då upplever du flow och det är en viktig del av att känna engagemang. Forskarna pekar på tre sätt att öka sitt engagemang:

  • Lägg till lekfullhet och kreativitet på jobbet. Prioritera att ha roligt.
  • Sträva efter att kunna påverka vilka uppgifter du jobbar med och hur du genomför dem.
  • Låt schemat innehålla en del luft för att ha tid att komma i flow. Fundera över hur och när du låter dig distraheras. Distraktioner kan bryta ditt tillstånd av flow på en sekund.

3. Hantera motgångar bättre

Ibland går saker fel, det händer oss alla. Frågan är hur vi väljer att reagera när misstag sker. Gräver du ner dig och börjar undvika att ta mer ansvar? Eller rycker du på axlarna och tittar efter vad du kan göra annorlunda nästa gång? De som väljer att ta motgångarna mindre personligt och använder dem som tillfällen att växa är också de som trivs bäst på sina arbetsplatser. Forskarna talar också om att vara autentisk även på arbetet. Visa mer av dina äkta känslor och vem du är, undvik att spela en roll.

4. Visa mer vänlighet

Jobbet kan vara en plats för konkurrens och vänlighet präglar tyvärr inte alla arbetsplatser. Men när den finns där, skapar den en mer positiv arbetsmiljö som får fler att må bra. Är din arbetsplats inte vänlig idag kanske det känns svårt att ändra. Men försök att göra den förändring du själv vill se och gör något vänligt för någon annan redan idag. Det behöver inte vara något stort, det kan räcka med att hämta en kopp kaffe till en kollega eller att säga tack till någon som förtjänar det. Det räcker ofta långt bara med att vara en god lyssnare när det kommer till att skapa en vänligare plats att jobba på. 

Om du inte trivs på ditt jobb idag, fundera på om du kan stärka dessa områden på ditt nuvarande arbete. Går inte det är det kanske dags att hitta nästa yrkesmässiga utmaning.

Referens:

UC Berkeley ”The four keys to happiness at work” (29 aug 2018)

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Mindre PMS med mindfulness

Det är DEN tiden i månaden igen. Sömnen är orolig, du är lättirriterad och bara väntar på att mensen ska komma så att hormonerna faller på plats igen. PMS drabbar många kvinnor men kan minska med hjälp av träning i mindfulness.

Premenstruellt syndrom, PMS, kan inträffa perioden mellan ägglossningen och mensstarten. En del kvinnor känner inte igen sig själva och kan uppleva fysiska och psykiska symtom samt att livskvaliteten påverkas negativt.

PMS påverkar hjärnan

De kvinnliga hormonerna är viktiga för hjärnan och många mår sämre när hormonerna svänger nedåt som inför mens. Till exempel kan den lugnande signalsubstansen GABA minska i hjärnan när vi inte har tillräckligt av progesteron. Det får oss att sova sämre, vi kan gå runt med en oroskänsla eller bli lättirriterade.

En hjälp kan då vara att ge kroppen tid för avslappning och återhämtning. Meditation har i många studier visat sig positivt för vårt välmående vid många olika tillstånd. Det finns ett oändligt antal varianter av meditation, och troligen är en av de viktigaste aktiva komponenterna i meditation det som kallas mindfulness. Mindfulness brukar beskrivas som att vara helt medveten om det som sker i nuet utan filter och utan att döma vad som sker.

Studie på mindfulness och PMS

En grupp kvinnor med mild till måttlig PMS valdes ut för att delta i kognitiv beteendeterapi med fokus på mindfulness, kallad mindfulness based cognitive therapy (MBCT). Varje vecka deltog de i en två timmar gruppsession där de övade sig i mindfulness. Efter 8 veckor hade deras symtom på ångest och depression minskat medan kontrollgruppens symtom inte påverkats.

En övning i mindfulness

Eckhart Tolle, författare och föreläsare om medveten närvaro, brukar tala om övningen ”ett medvetet andetag” för att öka medvetenheten i nuet (ska det stå typ ”öka medvetenheten av nuet”?). Med det menar han att vi ska koncentrera oss på vår kropp och vårt andetag under en cykel av in- och utandning. Du kan göra det var som helst, du behöver inte sitta ner i tystnad även om det kan underlätta.

Känns det bra kan du prova att spendera 5 minuter med att vara medveten om din andning. Det är helt normalt att tankarna rusar och du känner dig rastlös. Det är när du upptäcker att tankarna vandrat iväg och du varsamt för tillbaka dem till andningen som du verkligen blir bättre på mindfulness.

Referens

Panahi F, Faramarzi M. The Effects of Mindfulness-Based Cognitive Therapy on Depression and Anxiety in Women with Premenstrual Syndrome. Depress Res Treat. 2016;2016:9816481. 

Eckart Tolle One conscious breath (27 nov 2009)

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Växtbaserat protein – tillräckligt bra för muskelbildning?

Växtbaserat protein är på flera sätt bra för både miljön och kroppen. Men, bygger de muskler lika bra som animaliskt protein? Och hur kan man göra växtbaserat protein ännu bättre? En sammanfattande artikel från 2019 tittar närmare på dessa frågor.

Protein viktigt för alla  ̶  men särskilt för äldre

För att bevara muskelmassa måste uppbyggnad av ny muskelmassa ske i samma takt som nedbrytningen. Kost och träning har stor påverkan på muskelbildning. Efter en måltid med protein ökar mängden aminosyror i blodet och insulin frisätts. Hos friska vuxna leder detta till att nya muskler bildas. Men, hos äldre är den anabola effekten av en måltid mindre, vilket gör att de successivt tappar i muskelmassa. Att äta tillräckligt med protein av bra kvalitet är viktigt för alla, men allra viktigast för äldre. Är växtbaserade proteiner tillräckligt bra för muskelbildning?

Alla aminosyror behövs

Studier visar att många växtbaserade proteiner är bra, men inte har lika bra effekt på just muskelbildning som vissa animaliska proteiner. Detta beror bland annat på att många växtproteiner ligger lågt på någon eller några aminosyror som leucin, lysin, metionin och cystein. Alla aminosyror behövs för att bygga den kedja av aminosyror som bildar ett muskelprotein. En annan orsak till att vissa proteiner inte ger tillräckligt med aminosyror är de är inte bryts ner tillräckligt bra. Sätter man ihop dessa två parametrar visar det sig att följande protein i sig själva täcker kroppens behov av aminosyror: ägg, mjölkprotein som vassle och sojaproteinisolat (vegetabiliskt).

Rött kött, som kan vara svårt att bryta ner, får inte riktigt full pott och ligger i samma nivå som sojamjöl och strax över koncentrat av ärtprotein. De protein som inte får full pott kan alltså ge bra mängd av de flesta aminosyror men ge för låg mängd på någon eller några. Tillför man inte de aminosyror som fattas så fungerar inte muskelbildningen optimalt.

Förbättra effekten av växtbaserat protein

Hur kan man göra växtproteiner bättre på att just bygga muskler? I artikeln föreslås följande:

  • Öka mängden växtprotein. Det kan bidra till en bättre anabolisk effekt eftersom de aminosyror som ligger lågt i proteinet då kommer upp i bättre nivå i kroppen.
  • Berika växtprotein med de aminosyror de ligger lågt på som leucin, lysin, metionin och cystein. En begräsning med detta kan vara att de tillsatta fria aminosyrorna troligen tas upp snabbare än aminosyrorna i växtproteinet, vilket kan göra att effekten på muskelbildningen inte blir så bra som man kan hoppas.
  • Blanda olika växtproteiner. Protein från spannmål och protein från baljväxter kompletterar varandras aminosyraprofil. Studie på möss visar positiva resultat på muskelbildning vid blandning av växtproteiner, dock inte lika bra effekt som från vassle. Det saknas enligt författarna studier på effekten hos äldre, så mer forskning behövs.
  • Blanda växtprotein och animaliskt protein. En blandning verkar lika bra som de animaliska proteinet enskilt.
  • Välja och förädla växter som ger en bättre aminosyraprofil

Mer studier på äldre behövs

Enligt författarna behövs det fler studier på hur man kan optimera effekten av växtprotein på muskelbildning  ̶  särskilt hos äldre. Förlusten av muskelmassa hos äldre gör det extra viktigt att de optimerar sitt proteinintag. Berrazaga I, Micard V, Gueugneau M, Walrand S. The Role of the Anabolic Properties of Plant- versus Animal-Based Protein Sources in Supporting Muscle Mass Maintenance: A Critical Review. Nutrients. 2019;11(8):1825. Published 2019 Aug 7.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Massor av nyttiga bakterier i äppelskrutten

Vad sägs om 100 miljoner bakterier? Det kan du enkelt få i dig genom att äta ett äpple.

Forskare undersökte bakteriefloran i äpplen och fann att varje del av äpplet har sin specifika bakterieflora, men allra mest bakterier finns i fruktköttet och i fröhuset. Skalet, som man kan tro är mest bakterierikt, har lägre tal.

Man jämförde också bakteriefloran i ekologiska äpplen med konventionellt odlade äpplen. Antalet bakterier var lika stort i båda sorterna, men de ekologiska äpplena hade en större variation i bakteriefloran vilket anses positivt.

Så nästa gång du äter ett äpple så vet du att du får en riktig boost av bakterier  ̶  särskilt om du äter äppelskrutten också.

Wassermann Birgit, Müller Henry, Berg Gabriele, An Apple a Day: Which Bacteria Do We Eat With Organic and Conventional Apples?  Frontiers in Microbiology, VOL 10, 2019 p.1629   

Publicerat i Artiklar | 1 kommentar

Utsökt kolapaj

Denna underbara paj är en fantastisk blandning av sött och salt. Den passar perfekt för en varm sommardag.

Pajbotten

  • 2 dl mandelmjöl
  • 3/4 dl havregryn mixat till mjöl
  • 1/4 dl Holistic Kokosolja i rumstemperatur
  • 2 tsk lönnsirap
  • 1/2 tsk vaniljextrakt.

Gör så här:

Sätt ugnen på 180 grader. Blanda mandelmjöl och havremjöl i en stor bunke. Tillsätt kokosolja, lönnsirap och vaniljextrakt och blanda tills det bildar en deg. Blandningen ska hålla ihop, men inte vara klibbig. Tillsätt lite mandelmjölk om det behövs. Pressa ner degen i en 25 cm bakform med löstagbar botten. Grädda i 10–12 minuter eller tills den fått en gyllene färg. Sätt åt sidan och låt den svalna helt.

Kolafyllning

  • 6 1/2 msk kokossocker
  • 2 dl kokosmjölk
  • 3/4 tsk salt
  • 5 1/2 msk majsmjöl
  • 3/4 dl osötad mandelmjölk
  • 1 1/2 tsk vaniljextrakt

Gör så här:

Blanda kokossocker, en dl kokosmjölk och salt i en medelhög kastrull på hög värme. Rör om ibland, koka upp och var försiktig så att det inte kokar över. Skruva ner värmen till medelhög värme. Fortsätt värma den till den är mörkare i färgen och något tjockare. Det brukar ta ca 15–18 minuter.

Ställ bort kastrullen och vispa ner majsmjöl. Vispa ner mandelmjölk, vaniljextrakt och den återstående decilitern kokosmjölk. Placera kastrullen på medelhög värme. Se till att röra om regelbundet. När den börjar bli tjockare sänker du värmen till en låg temperatur. Fortsätt röra om regelbundet tills att du har en tjock kolafyllning. Det brukar ta cirka 5–8 minuter.

Stöt kastrullen lätt mot bänkskivan, om möjligt, för att ta bort eventuella bubblor som kan ha bildats innan du häller den i en stor värmesäker skål. Täck sedan skålen, direkt vid ytan på fyllningen, med till exempel en bivaxduk. På så sätt kan man undvika luftbubblor och att en hinna bildas. Låt den svalna i 15 minuter. Ställ den sedan i kylen i en timme. Ta ut den och vispa fyllningen tills den blir jämn igen. Häll sedan fyllningen över pajbotten. Kyl den sedan i minst två timmar. Strö över havssalt precis innan servering.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar