Immunsystemet - ett fantastiskt försvar

Immunsystemet arbetar intensivt varje dag, oftast känner vi bara av det när en infektion påverkar vår kropp. Då kanske vi får feber, känner smärta och värk eller svullnad om vi skadat oss.

Vårt första försvar – det medfödda ospecifika försvaret

Vårt medfödda försvar saknar minne och reagerar snabbt och ospecifikt. Det reagerar alltid på samma sätt och har inte lärt sig att känna igen sjukdomar och virus och kan därför inte sätta in rätt försvar mot dem. I vår första försvarsbarriär ingår huden, slemhinnorna och flimmerhåren. Även hudens tjocklek, fukt från talg- och svettkörtlar skyddar oss mot främmande virus och bakterier.

En mycket viktig del av slemhinnornas försvar är IgA-antikroppar som utsöndras på ytan av slemhinnan. IgA antikroppar binder till bakterier och virus och hindrar dem från att få fäste och infektera oss. Även flimmerhåren i våra luftrör och näsa har till uppgift att fånga upp främmande partiklar. Genom att vi hostar, nyser eller harklar oss förhindrar vi att partiklarna kommer ner i lungorna eller mage-tarmkanalen.

I vårt första försvar ingår också magsyran i magsäcken, antimikrobiella ämnen i saliven och tårvätska samt hela vår mikroflora som ger ett stort skydd. I vårt medfödda immunförsvar finns också makrofager, NK-celler (natural killercells) och neutrofiler som äter upp och dödar virus och andra patogener. Neutrofilerna utgör en stor del av det medfödda försvaret. Får vi fart på alla dessa celler ökar vi på chanserna att få ett starkare immunsystem och rätt näring kan hjälpa dessa celler att arbeta bättre. Vårt medfödda immunförsvar reagerar snabbt, inom minuter eller timmar.

Vårt andra försvar – det adaptiva specifika försvaret

Vårt andra försvar kallas för det adaptiva immunförsvaret. Det tränas upp under livet till att känna igen virus och bakterier som kroppen tidigare har stött på. Minnet kan kvarstå i många år och i vissa fall genom hela livet. I det andra försvaret ingår vita blodkroppar som T-celler och B-celler.

Den här delen av immunsystemet kan ta lite längre tid på sig jämfört med det första försvaret. Det kan istället röra sig om dagar eller veckor innan det aktiveras. Men i gengäld kan det försvara oss mot nästan alla typer av antigen (*Ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret) som kan komma in i kroppen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att både det första och andra försvaret går in i varandra och alltså inte är helt avgränsade.

Stärk immunsystemet på ett naturligt sätt

Minskad stress kommer att ge kroppen förutsättningar till läkning, återhämtning, bättre hormonbalans och stödjer en god naturlig funktion av immunsystemet.

Sömnen är essentiell för att immunsystemet ska fungera optimalt. Det är många som lider av sömnbesvär och här finns också ett stort mörkertal. Prioritera din sömn och sök hjälp om du inte kommer tillrätta med sömnbesvär. Se till att du får fysisk aktivitet under dagen och dagsljus på förmiddagen. Varva ner två timmar innan läggdags och se till att sovrummet är svalt och mörkt.

Regelbunden, måttlig intensitet av rörelse stöttar immunsystemet. Se till att du gör någonting varje dag, gärna minst 60 minuter av rörelse av något slag. Variera din träning med styrka, smidighet och pulshöjande träning. Även promenader räknas.

Forskning visar att färgrika grönsaker, frukter och bär stödjer immunsystemet mer än kosttillskott. Sträva efter tio portioner (en portion = en handflata full) med grönsaker, bär och frukt varje dag. Tänk på att variera dina färger och källor av grönsaker, bär och frukt för att få i dig olika typer av antioxidanter. (1)

Tarmens betydelse för immunsystemet

Cirka 80 % av immunsystemet finns i anslutning till tarmen. För att kroppen ska kunna hantera virus och andra angripare effektivt behöver tarmen må bra annars uppstår problem som påverkar hela kroppen.

För en välmående tarm behövs:

• Att tarmens barriär är intakt d.v.s. att tarmslemhinnan inte får läcka
• En artrik bakterieflora
• Ett balanserat immunsystem

Tarmslemhinnans barriär

Våra slemhinnor är en första försvarsbarriär mot virus. Mår slemhinnorna bra kan vi hantera många virus bättre. Alla slemhinnor i kroppen hänger ihop i ett enda stort system där tarmslemhinnan är kroppens dirigent.

Tarmens epitelceller hålls samman av s.k. tight-junctions (täta bindningar). Tight-junctions ser till att hålla samman tarmens celler och förhindrar att ofullständigt nedbruten mat och andra ämnen att läcker ut i kroppen. Tight-junctions är beroende av en god mikroflora och en frisk tarmslemhinna för att de ska fungera optimalt.

IgA antikroppar på tarmslemhinnan är mycket viktiga, de binder till sig främmande ämnen, t ex bakterier och virus och förhindrar att de passerar genom tarmslemhinnan och ut i kroppen.

En artrik mikroflora

Ju större artrikedom i mikrofloran, desto bättre hälsa. Återkommande virusinfektioner kan bero på överväxt av skadliga bakterier, svamp eller parasiter som leder till en mer genomsläpplig tarmslemhinna och för lite goda bakterier. Balans i bakteriefloran hjälper kroppen att hantera virus och hindrar skadliga mikroorganismer från att få fäste.

Bakterien Akkermansia muciniphila har i studier visat sig vara viktig för tillväxt av den skyddande slemhinnan i tarmen. Låg förekomst av bakterien har också setts vid övervikt och autoimmuna tjocktarmsinflammationer (exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit).(2) Akkermansia producerar propion- och smörsyra som är en SCFA (short chained fatty acid). Den har antiinflammatoriska egenskaper och är viktig för att skydda tarmslemhinnan.(3)

Muciniphila är latin och betyder ”mucin-älskare”, detta innebär att bakterien livnär sig på magmuciner i tarmslemhinnan. Mucin är ett slemämne som gör olika sekret, exempelvis saliv och muköst sekret i mag- och tarmkanalen. (4) Nedbrytningen av magmuciner producerar SCFA som i sig är mycket gynnsamt för kroppens immun försvar.(5)

Akkermansia förekommer hos samtliga däggdjur och utgör cirka 1–4 procent av den totala bakteriemängden i tjocktarmen. (6)

SCFA bildas av all sorts kostfiber och bidrar till mångfald av tarmflorans bakterier, minskar inflammation, bidrar bl a till lägre blodsocker och blodfetter. SCFA fungerar som energikällor och signalmolekyler samt har genreglerande faktorer. (7,8)

En värld av virus

De flesta virus orsakar faktiskt inte sjukdom. Vi har alla en enorm mängd virus som ingår i vår naturliga flora av mikroorganismer. Precis som med bakteriefloran så har alla sitt eget, individuella virom som är lika personligt som ett fingeravtryck. Sammansättningen av viromet börjar grundläggas snabbt efter födseln och blir ett ”samhälle” av virus under de första levnadsåren. Olika delar av kroppen som blodet, näsan, huden, ögonen, munnen, vagina och tarmen har alla sin egen sammansättning av virus.

Bakteriofager

De flesta virus i kroppen är så kallade bakteriofager d.v.s. virus som infekterar bakterier. Vissa av dessa påverkar bakterierna så att de dör, medan andra ”tyst” tar sig in i bakterien och blir en del av bakteriens genuppsättning. På så sätt påverkar virus både bakterieflorans sammansättning och metabolism d.v.s. vilka ämnen bakterierna bildar. Virus och bakterier samverkar för att behålla balansen i mikrofloran och i immunsystemet.

Faktorer som påverkar bakteriefloran som exempelvis kosten och intag av antibiotika påverkar också viromet. En förändring av variationen i viromet och dominans av vissa virus kan kopplas till sjukdomar som inflammatoriska tarmsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och inflammationer. (10)

Virus som orsakar problem

Vissa virus kan orsaka stora problem. Både infektionen i sig, men också de följdproblem som virus kan trigga igång. Man tror idag att virus som Epstein-Barr (körtelfebervirus) kan trigga igång autoimmuna sjukdomar som reumatism, MS, SLE och så vidare Men man är inte riktigt säker på om det är viruset i sig eller kroppens oförmåga att hantera viruset som är problemet.(11,12) Det finns också en koppling mellan vissa virus och cancer. Epstein-Barr kan ge Burkitt’s Lymfom, humant papillomvirus kan ge livmoderhalscancer och hepatitis C-virus kan ge cancer i levern.

Många virus i blodet

I en studie på 102 till synes friska individer fann man att deltagarna i genomsnitt hade 5,5 DNA-virus i sitt blod. (13) I en annan studie på mer än 8 000 individer utan tecken på infektion fann man hos 42 % av deltagarna totalt 94 olika virus i blodet. Det var virus som herpes, hepatit, influensa, adeno-virus och HIV. (14)

Eftersom växter växer i jorden som är full av just bakterier, svampar och parasiter behöver de bilda ämnen som motverkar dessa. Växterna behöver ha ett eget försvar, annars skulle de inte överleva. Oregano innehåller starka antioxidanter och har både svamp- och bakteriedödande ämnen i sig. Ett av dessa ämnen innehåller det aktiva ämnet karvakrol. Så mycket som 85 procent av oreganoolja kan vara just karvakrol.

Multirestenta bakterier och oreganoolja

I en studie samlade man in multiresistenta bakterier från sår på människa och tittade på hur oreganoolja påverkade dessa bakterier in vitro (dvs. när man odlade dem utanför kroppen) samt på brännskadade möss. Man fann att oreganoolja hade en signifikant antibakteriell effekt på dessa bakterier. (19)

Allra mest intressant var att oreganoolja till och med kunde bryta ner och fullständigt inaktivera biofilm av multiresistenta bakterier. När bakterier bildar en biofilm samverkar de för att hålla sig kvar på platsen och bildar som en skyddande mur omkring sig. En biofilm av bakterier är mycket mer motståndskraftig mot antibiotika och även mot vårt eget immunförsvar, än fria bakterier. (19) Oreganoolja hade kapacitet att till och med bryta ner biofilmer av bakterier. (20)

Man fann inga tecken på att bakterierna utvecklade resistens mot oreganooljan eller att oreganooljan skadade huden på mössen.

Norovirus och vinterkräksjuka

I en annan studie ville man undersöka effekten av både oreganoolja och ren karvakrol (> 98 procent) på norovirus (vinterkräksjukan orsakas av norovirus). Man använde även här ett norovirus som liknar det som smittar människor. Både oreganoolja och ren karvakrol minskade, på 15 minuter, virusets förmåga att infektera. Efter en timme var det ren karvakrol som var mest effektivt.(21, 22, 23)

En god handling mot andra kan stärka immunsystemet

159 vuxna blev slumpvis utvalda att under fyra veckor engagera sig i olika typer av uppgifter, deras förändringar i ctrA-genen (Conserved Transcriptional Response to Adversity) studerades. CtrA-genen är särskilt involverad i olika biokemiska processer i cellen och en uppreglering av genen karaktäriseras bland annat av ökad inflammation i kroppen. De som gjorde en god handling specifikt mot andra uppvisade för-bättringar i ctrA-genen. Inga förbättringar konstaterades i de andra grupperna. (24, 25)

Att gurgla – kan det minska risken för infektion?

I en studie följde man 387 personer under 60 dagar. Hos dem som fick gurgla med vanligt vatten tre gånger per dag minskade risken för förkylning med 40 procent. Och hos de som ändå blev förkylda gjorde gurglandet att symtomen från luftvägarna mildrades.(18)

Läkande äppelmos för bättre tarmhälsa

Räcker i ca en vecka

• 3 stora ekologiska äpplen
• 0,5 dl vatten
• 0,5 dl ekologiska russin
• 0,5 tsk kanel

Skölj äpplena och skär dem i mindre bitar. Ta bort kärnhuset och behåll skalet. Lägg i äppelbitarna tillsammans med vatten, kanel och russin och låt puttra på svag värme i 15 minuter. Mosa äppelbi-tarna med en gaffel. Ät 1–2 msk äppelmos per dag under ett par månader. Förvara i kylskåp i glas-burk eller ät direkt, kan lagras i ungefär 1 vecka. Äppelmos innehåller pektin som har en läkande effekt på tarmen.

Pektin från äpple

Pektin från äpple innehåller lösliga fiber. När vi äter det kan det fermenteras av tjocktarmens mikroflora till korta fettsyrakedjor (SCFA Short Chained Fatty Acids). SCFA har en bred och mångfacetterad inverkan på kroppen. Pektin frigörs ännu mer vid kokning och bidrar till ökning av bl a Akkermansia.(9)

Näringsrik nyponsoppa

(2 portioner)

• 0,5 dl Holistic Strandnypon
• 1-2 msk potatismjöl
• 6 dl vatten
• Havrefraiche
• Hackade nötter, rostade för fylligare smak
• Kokossocker eller honung vid behov
• Citronskal, vanilj, kanel, kardemumma

Blanda strandnypon och potatismjöl. Vispa ned blandningen i en kastrull med kallt vatten. Koka upp nyponsoppan under omrörning och låt sjuda några minuter. Smaksätt, söta (vid behov) och toppa soppan med havrefraiche och hackade nötter.

Källor

(Texten på hemsidan kommer från en PDF med mer information och fler källor.)

1. www.ifm.org/news-insights/boosting-immunity-functional-medicine-tips-prevention-immunity-boosting-covid-19-coronavirus-outbreak

2. Belcer, C, de Vos, WM 2012. Microbes Inside – From Diversity to Function: the Case of Akkermansia, i The ISME Journal, Vol. 6, No. 8, pp: 1449-1458

3. Qin, J, Li, Y, Wang, J 2012. A Metagenome-Wide Association Study of Gut Microbiota in Type 2 Diabetes, i Nature, Vol. 490, No. 7418, pp: 55-60

4. Derrien, M, Vaughan, EE, Plugge, CM, de Vos, WM 2004. Akkermansia Muciniphila gen. nov., sp. nov., a Human Intestinal Mucin-Degrading Bacterium, i International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology, Vol. 54, No. 5, pp: 1474, 1455

5. Derrien, M, Vaughan, EE, Plugge, CM, de Vos, WM 2004. Akkermansia Muciniphila gen. nov., sp. nov., a Human Intestinal Mucin-Degrading Bacterium, i International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology, Vol. 54, No. 5, pp: 1474, 1455

6. Belcer, C, de Vos, WM 2012. Microbes Inside – From Diversity to Function: the Case of Akkermansia, i The ISME Journal, Vol. 6, No. 8, pp: 1449-1458

7. nordisknutrition.se/wp-content/uploads/2014/01/0804_s25-28_Kortkedjiga_fettsyror_i_tarmen_ger_positiva_effekter-Nyman_M.pdf

8. Short chain fatty acids (SCFA) – energikälla, signalmolekyl och genreglerande faktor Sofie Schubert, Mikael Segerstråle, Riitta Korpela och Heikki Vapaatalo, Årgång 177 Nr 2, 2017, Finska Läkaresällskapets Handlingar

9. Carding SR Review article: the human intestinal virome in health and disease. Aliment Pharmacol Ther. 2017 Nov;46(9):800-815.

10. Balandraud N Epstein-Barr virus and rheumatoid arthritis. Joint Bone Spine. 2018 Mar;85(2):165-170.

11. Lossius A Epstein-Barr virus in systemic lupus erythematosus, rheumatoid arthritis and multiple sclerosis— association and causation. Viruses. 2012 Dec;4(12):3701-30.

12. Wylie, Kristine M et al.. (2014-01-01). "Metagenomic analysis of double-stranded DNA viruses in healthy adults". BMC Biology. 12: 71

13. Moustafa A The blood DNA virome in 8,000 humans. PLoS Pathog. 2017 Mar 22;13(3)

14. Lu M, Dai T, Murray CK, Wu MX. Bactericidal Property of Oregano Oil Against Multidrug-Resistant Clinical Isolates. Front Microbiol. 2018;9:2329. Published 2018 Oct 5.

15. ki.se/forskning/bakterier-i-biofilm-mer-motstandskraftiga

16. Elizaquivel, P et. al. The effect of essential oils on norovirus surrogates, Food control, Volume: 32, Pages: 275-278 Published: Jul 2013

17. Gilling DH et. al. Antiviral efficacy and mechanisms of action of oregano essential oil and its primary component carvacrol against murine norovirus. J Appl Micobiol 2014 May;116(5):1149-63. doi: 10.1111/jam.12453. Epub 2014 Feb 12.

18. www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/virus/norovirus-calicivirus

19. Katherine Nelson-Coffey et al Psychoneuroendochrinology 81 (2017) 8-13

20. Kindness in the blood: a randomized controlled trial of the gene regulatory impact of prosocial behaviour