I Holistics podd och specifikt poddavsnitt 68 kan vi lyssna till hur kan AI förbättra vår hälsa. Hur kan sjukvården använda AI för att ställa bättre diagnoser? Hur kan vi själva använda AI för att optimera vår hälsa? Var kan artificiell intelligens göra för vår hälsa i dag – och vad kan vi vänta oss av framtiden? I Avsnitt 68 av podden Hälsa kommer inifrån pratar vi med professor Anne Håkansson, som forskar på ämnet AI och hälsa. Programledare är Sofia Mellström.
Artificiell Intelligens är en samlingsterm för datorsystem som kan dra slutsatser, lösa problem, planera – och som är självlärande. Man kan säga att ett vanligt datorprogram är programmerat att göra rätt, medan ett AI-program är programmerat att lära sig en uppgift genom övning.
Ett bra exempel‚ som visar skillnaden, är AlexNet. År 2012 var en tävling där datorprogram tävlade om att klassificera miljontals bilder. Det fanns traditionella datorprogram, specialskrivna för ändamålet. Men tävlingen vanns överlägset av AlexNet, ett datorprogram som helt saknade förkunskap, men som var designat att lära sig. Efter 5 dagars träning var AlexNet bättre på bild-kategorisering än de program som var specialskrivna för uppdraget. Sedan har bland annat forskare vid Danderyds sjukhus laddade ner AlexNet och började träna det i att tolka röntgenbilder.
När vi studerar AI:s historia hamnar vi på 1950, då Alan Turing uppfann Turing-testet, som bedömer om en maskin är intelligent eller inte. Men själva termen ”artificiell intelligens” användes för första gången 1956.
Det känns som det händer väldigt mycket inom AI just nu.
Anne Håkansson är professor i Computer Science vid universitetet i Tromsö. De studerar hur AI kan hjälpa människor att se över sin livssituation. Hon berättar att personerna som ingår i studien använder mätenheter (t.ex. fitbit och Ouroa-ring) som mäter olika kroppsfunktioner.
Deltagarna i studien får en app i vilken de kan skicka meddelande utifrån personens egna önskemål: det kan vara meddelande av typen: “Det är dags för dig att gå ut och gå”. Eller: “Nu har du varit högaktiv i tre timmar, nu kan det vara bra att ta en paus.” Om personen sover dåligt kan vi uppmuntra dem att ta det lugnt på kvällen (inte träna) för att undvika adrenalinpåslaget.
Men vi samlar även in andra data, som väder. Om det är regn eller storm ute så ska vi inte skicka en uppmuntran om att personen ska ut och gå. De ska ju vara en positiv återkoppling.
Vi vet också vilka fritidsintressen personerna har. Gillar de att cykla eller åka skidor. Då kan vi anpassa uppmuntran utifrån intresse, mål, behov och även såna saker som väder. Det blir relativt komplex. Vi behöver också veta deltagarnas schema för att se om de överhuvudtaget har tid att göra åtgärder.
Vi bygger upp en databas för varje person för att hitta mönster och se hur hen mår. Om de har vänner eller kollegor som också deltar kan vi hjälpa till med gruppaktiviteter. Hittar de personer i studien som har liknande behov så kan de koppla samman och uppmuntra varandra.
Podden Hälsa kommer inifrån finns där poddar finns, inklusive vår hemsida här. Det är ett fullmatat avsnitt som du inte vill missa. Vi hörs!
Vad behöver du? Vi har vitaminer, mineraler och kosttillskott för alla typer av behov.