Kan socker skada tarmslemhinnan?

SOCKER SOM SOCKER?

Ibland kanske du får höra ”socker som socker”, något som syftar till att all form av socker har samma påverkan på kroppen. Låt oss reda ut och redogöra begreppen och den avgörande skillnaden mellan de söta tingen.

Glukos är kroppens föredragna källa till energi och människan kan bokstavligen inte överleva utan glukos. Glukos är nämligen den absolut mest effektiva vägen för vår kropp att tillverka ATP i cellerna, vilket skapar kraft och energi i både knopp och kropp. Glukos finns i frukt, bär, grönsaker och i honung.

Fruktos är en sockerform som finns naturligt i växter och precis som glukos är det en monosackarid. Monosackarid betyder att molekylen är i dess minsta form, och behöver därför inte brytas ner av kroppen. Många frukter innehåller en naturligt hög halt av fruktos, och kombinationen av fruktos, fiber och vatten gör att sockret sakta och säkert tar sig ut i blodet. Men fruktos tillsätts även i läsk och godis och när man konsumerar detta får man alltså i sig mycket större mängder av fruktos än om man skulle äta frukt och bär. 

Stärkelse är en sorts kolhydrat som finns i potatis, pasta, ris och bröd. Stärkelse består av en lång rad glukosmolekyler (polysackarider) som sitter bundna till varandra och som är lätta för kroppen att bryta ner. 

Sackaros, alltså vitt ”bordssocker” (typ strösocker) består av hälften fruktos och hälften glukos. Sockerformen räknas som en disackarid vilket betyder att två sockerarter sitter tillsammans. Sackaros hittar vi alltså i alla livsmedel som har tillsatt socker.

SÅ PÅVERKAR SOCKRET TARMEN

Även om de fyra sockerformerna smakar snarlikt och sött, så påverkar de kroppen på olika sätt. Den största skillnaden är att när glukos och stärkelse når blodet så stimulerar det bukspottkörteln att frisätta insulin. Fruktos däremot stimulerar inte bukspottkörteln och frisätter därför inte insulin.  

För tarmslemhinnan såg man i studien på mössen, att glukos var värst, men alla de tre sockerarterna som användes i det här experimentet ledde till att mössens tarmflora förändrades. Det stämmer överens med många andra studier som visat att tarmfloran hos både möss och människor snabbt kan förändras när man byter kost.

Efter en veckas sockerintag kunde forskarna se tydliga förändringar i tarmfloran, särskilt hos de möss som matades med glukos. Hos dem fanns det mer av en typ av bakterier som är kända för att producera slemnedbrytande enzymer, medan andra, nyttiga bakterier som ofta finns i tarmen, till exempel Lactobacillus, minskade i antal.

Forskarna såg också att slemskiktet (tarmepitelet) i tjocktarmens slemhinna hade tunnats ut och att det fanns tecken på infektion av andra bakterier.

KÄLLOR

UT Southwestern Medical Center. High-sugar diet can damage the gut, intensifying risk for colitis. Pressmeddelande 2020-10-28.

Khan S, Waliullah S, Godfrey V, Khan MAW, Ramachandran RA, Cantarel BL, Behrendt C, Peng L, Hooper LV, Zaki H. Dietary simple sugars alter microbial ecology in the gut and promote colitis in mice. Sci Transl Med. 2020 Oct 28;12(567):eaay6218.