DE LIVSVIKTIGA BINJURARNA

Om vi stressar alltför länge orkar binjurarna inte hålla uppe produktionen av kortisol som är inblandat i många livsviktiga processer. Lär dig mer om de livsviktiga binjurarna och vad som kan vara tecken på binjuretrötthet.

Om vi stressar alltför mycket och länge kan vi drabbas av binjuretrötthet. Binjurarna orkar helt enkelt inte hålla uppe produktionen av kortisol. Eftersom kortisol är inblandat i så många livsviktiga processer i kroppen får trötta binjurar en mängd negativa effekter.

Dels drabbas kroppen av hypoglykemi, låg blodsockerhalt. Det beror på att cellerna kräver mer energi (glukos) vid stress, men det finns inte tillräckligt med kortisol för att frisättningen av glukos från levern ska räcka till. Stress och binjuretrötthet med ökade behov av glukos kan också leda till viktuppgång och diabetes typ 2. Ofta försöker vi kompensera vår trötthet och vårt låga blodsocker genom att äta sötsaker eller dricka kaffe, vilket får blodsockernivån att öka en liten stund, för att sedan rasa igen, och vi känner oss ännu tröttare.

Leverns förmåga att avgifta sig försämras också, eftersom kortisolet inte längre stimulerar viktiga ämnen till reningsprocessen. Även vårt immunförsvar sätts ner, vi blir mer mottagliga för infektioner, svamp och allergier.

Vi får högt blodtryck när vi stressar, men när binjurarna är uttröttade blir blodtrycket i stället för lågt. Vårt nervsystem försvagas och vi kan drabbas av humörsvängningar, sömnrubbningar, få svårare att fokusera och minnas, och blir lättare irriterad på våra medmänniskor.

Undvik överbelastning

Binjurarna sitter som små hattar på njurarna, och är fabriker för hormoner som bland annat styr vår stressrespons. Under stark press beordrar hypofysen binjurarna att producera adrenalin och noradrenalin, som gör oss redo att slåss eller springa för livet, som vi var inne på i inledningen av artikeln. Det är dessa hormoner som styr hjärnans aktivitet, från den analytiska frontalloben till reptilhjärnan, gör så att musklerna får mer syre och blod, och blodtrycket stiger, liksom blodsockret.

Binjurarna ingår också i den så kallade HPA-axeln, som blixtsnabbt reglerar kroppens nivåer av det livsviktiga kortisolet. Kortisol förekommer hela tiden i vårt blod, nivåerna är högst på morgonen och lägst mitt i natten, och har mängder av viktiga effekter. Det påverkar nervsystemet, vår sinnesstämning, tankar, minnen och möjlighet att fokusera. Hormonet höjer blodsockernivåer och blodtryck, skyddar cellerna mot effekterna av alltför mycket insulin, och hjälper till att skapa regelbundna hjärtslag. 

Kortisol är också kroppens viktigaste antiinflammatoriska ämne, och ser till att inflammationer inte går överstyr, genom att hålla efter de vita blodkropparna. De vita blodkropparna är kroppens försvar mot skador och angrepp av exempelvis virus eller bakterier, men om de inte kontrolleras kan de med sina kraftfulla kemikalier skada vävnader och skapa inflammationer.

Vid stress får vi förhöjda halter av kortisol i blodet, vilket skyddar kroppen från en mängd skador. Men långvarig stress utan återhämtning tröttar ut binjurarna.

Tecken på binjuretrötthet: