Så påverkas din träning av magnesium

Magnesium är ett mineral som är involverat i fler än 300 enzymkontrollerade, reaktioner. Magnesium finns i varje cell i kroppen och bidrar till normal energiomsättning och muskelfunktion. Alltså ett bra mineral att ha vid träning.

Hur man får tillräckligt med magnesium

Även om magnesium finns i olika livsmedel, är det svårt att få rekommenderat dagligt intag (RDI) av magnesium endast från kosten, på grund av att det moderna jordbruket har utarmat jorden på mineraler och spårämnen.[1]

Magnesium och energimetabolism

Magnesium bidrar till normal energiomsättning och muskelfunktion. Det gör att idrottare kan ha fördel av en bra tillgång på magnesium. Flera studier har undersökt betydelsen av magnesium i samband med träning. Magnesium är inte bara involverat i många processer som påverkar muskelfunktionen, utan påverkar också syreupptag, energiproduktion och elektrolytbalans.[2]

Under styrketräning är magnesium nödvändigt för en fungerande muskelkontraktion. Kalcium och magnesium fungerar som varandras motpoler där kalcium hjälper till vid muskelkontraktion och magnesium hjälper till då musklerna ska slappna av. Magnesium är även nödvändigt för att cellen ska kunna utvinna energi vid muskelkontraktion. Under träning regleras och sprids magnesium för produktion av energi. Energin bildas, när Mg2+ joner binder till adenosintrifosfat (ATP) och bildar ett Mg-ATP-komplex. ATP ansvarar för all intracellulär energi och behöver bland annat tillgång till en tillräckligt mängd vitamin D.

Vad kanske inte alla känner till är att förutsättningen för att ATP ska bli användbart är att ATP binder till magnesium för att bilda Mg-ATP. Därför måste personer som kompletterar med vitamin D också säkerställa ett tillräckligt intag av magnesium.[3]

Förbättrad uthållighet

Studier visar att prestationsförmågan, inom uthållighetssporter som till exempel simning, kan förbättras av magnesium. Laktatnivåerna kan sänkas med 150 procent och glukosnivån kan höjas med över 300 procent, vilket resulterar i en förbättrad atletisk prestationsförmåga.

Kravet på cellulärt syre ökar kraftigt under träning och magnesium har visat sig minska kravet på cellulärt syre, vilket gör att idrottare kan träna längre.[4] 

Mental attityd och stress

Förutom muskelstyrka kräver idrottare en stark mental inställning. Lyckligtvis bidrar magnesium till att minska trötthet och utmattning, vilket för att idrottare som förser sig med magnesium kan ha både en mental och fysisk fördel. 

Att magnesium är viktigt vid stress beror på att magnesium används snabbt under stressande omständigheter. Den goda nyheten är att det lugn som magnesium kan ge dig inte påverkar din prestation negativt.[5]


[1] https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221451411500121X

[2] Magnes R. Update on the relationship between magnesium and exercise. 2006. Sep;19(3):180-9.

[3] Ko YH, Hong S, Pedersen PL. Chemical mechanism of ATP synthase. Magnesium plays a pivotal role in formation of the transition state where ATP is synthesized from ADP and inorganic phosphate. 1999 Oct 8;274(41):28853-6.

[4] Golf SW, Bender S, Grüttner J. On the significance of magnesium in extreme physical stress. 1998, 197-202.

[5] Golf SW, Bender S, Grüttner J. On the significance of magnesium in extreme physical stress. 1998, 197-202.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Golden milk

Vad sägs om en ”guldsmoothie”? Denna goda smoothie innehåller den gyllene och antiinflammatoriska kryddan gurkmeja. Gurkmejan består till fem procent av curcumin, ett pigment som ger den gula färgen och som motverkar inflammation.

Recept

  • 1 fryst banan
  • 3 dl havremjölk
  • 1/2 dl blötlagda cashewnötter
  • 1 msk torkad malen gurkmeja
  • 2 dadlar
  • 1/2 tsk torkad malen ingefära
  • 1/2 tsk kardemumma
  • 1/4 tsk kanel
  • 1/4 tsk svartpeppar
  • 2 dl is

Gör så här:

Mixa alla ingredienser i en blender tills den är riktigt slät. Sedan är din guldsmoothie klar att dricka.

Publicerat i Artiklar, Inspiration, Recept, Tips | 2 kommentarer

Gurkmeja och fänkål – en hjälp vid IBS

IBS, eller Irritable Bowel Syndrome, drabbar många av oss. Forskare har nu visat att behandling med gurkmeja i kombination med fänkål kan lindra besvär och öka livskvaliteten hos personer med IBS.

IBS kan ge oerhört jobbiga symtom och ännu finns ingen enhetlig förklaring till vad det är som ligger bakom denna diagnos. Antalet som lider av besvären ökar dessutom stadigt. Obalanser i tarmflora och läckande tarm anses kunna bidra till problemet [1]

Gurkmeja är kraftfullt antiinflammatorisk och har visat sig potentiellt verksamt vid flera symtom och sjukdomar. Därför valde forskare att testa dess effekt hos patienter med IBS. Fänkål är känt för sina lugnande och positiva effekter på matsmältningen. Det har lång tradition av att användas vid besvär från mag-tarmkanalen och har i studier visat sig vara läkande för tarmen [2].

Positiva resultat efter två månader

I en studie ville forskarna undersöka om extra intag av 42 mg biooptimiserat gurkmejaextrakt och 25 mg fänkålsolja kunde minska symtom av IBS och öka deras livskvalitet. Studien hade 211 deltagare som delades in i grupper beroende på om de främst hade symtom av diarré, förstoppning eller en kombination av de båda.

Efter 30 dagar undersökte forskarna om behandlingen haft effekt. De fann då att symtomen minskat i medeltal med 29 procent. Efter 60 dagar var de ytterligare 17 procent lägre. Även patienternas livskvalitet hade blivit bättre. Stuiden hade ingen kontrollgrupp, vilket innebär att det är möjligt att resultatet påverkats av den så kallade placeboeffekten [3].

Svårast drabbade bäst hjälpta

I inledningen av studien var patienterna i gruppen med främst diarré, mest påverkade av symtom och de hade även lägst livskvalitet. Studien kunde visa att det var i denna värst drabbade grupp som de största förbättringarna skedde.

Referenser

  1. Fukui H. Increased Intestinal Permeability and Decreased Barrier Function: Does It Really Influence the Risk of Inflammation?. Inflamm Intest Dis. 2016;1(3):135–145. doi:10.1159/000447252
  2. Badgujar SB, Patel VV, Bandivdekar AH. Foeniculum vulgare Mill: a review of its botany, phytochemistry, pharmacology, contemporary application, and toxicology. Biomed Res Int. 2014;2014:842674.
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Lugnare med rätt näring


Yoga, djupandning och meditation i all ära. Men visste du att även rätt näringsämnen kan göra dig mer avslappnad? Här får du veta mer om maten som aktiverar den lugnande delen av nervsystemet.

Kroppens inre organ arbetar bättre och du känner dig mer rofylld – det är resultatet när parasympatikus, eller den lugnande delen av nervsystemet, är aktiverat. Vagusnerven är parasympatikus största nerv och vi har beskrivit dess roll för matsmältningen här. Forskningen har kunnat visa att vagusnerven är försvagad vid många tillstånd av ohälsa, till exempel hjärt-kärlsjukdom, diabetes, inflammation och psykiatriska sjukdomar. Kopplingen mellan vad vi äter och vagusnervens funktion är stark. Forskare menar till och med att vi kan mäta näringens effekt på vår fysiska och mentala hälsa, genom att ta reda på hur den påverkar nervsystemet (1).

Näring för nervsystemet

Här får du tips på mängder av välsmakande sätt att få ett friskare nervsystem.

  • Ät en medelhavskost

Medelhavskosten är världens mest undersökta och dess effekt på vagusnerven är positiv. Studier har visat att högre inslag av medelhavskost som grönsaker, bra fetter och ljust kött, också gav ett lugnare nervsystem (2).

  • Omega-3-fettsyror

Omega-3 kan hjälpa dig att bli lugnare och smälta maten bättre. Flera studier med olika typer av försökspersoner: friska frivilliga, patienter och även barn, bekräftar att vi vårt nervsystem har nytta av dessa näringsämnen (3).

  • B-vitaminer

B-vitaminer är antiinflammatoriska samt fungerar som antioxidanter. Studier har därför visat att de kan vara en hjälp för att bibehålla ett friskt nervsystem när vi befinner oss i en stressig miljö. (4). 

  • Probiotika

Vagus betyder ”vandraren”, den tjocka nerven vandrar och grenar sig från hjärnan till de inre organen. Inte minst till tarmarna som har ett eget nervsystem – till och med kallat ”vår andra hjärna”. Snälla, probiotiska, bakterier har i studier visat sig kunna lugna inte bara magen utan även vårt nervsystem (5).

  • Polyfenoler

I frukt, grönsaker, bär, kakao, nötter och andra starkt färgade livsmedel från växtriket finns kraftpaket av mikronäring som kallas polyfenoler. Det är de som gör vattenmelonen röd och blåbären blå. Samtidigt gör de under för vår hälsa på många sätt, bland annat via nervsystemet. Till exempel kunde en polyfenolrik dryck sänka blodtrycket hos patienter med förhöjt blodtryck, särskilt om deras nervsystem inte var i balans (6).

Referenser

  1. Young HA, Benton D. Heart-rate variability: a biomarker to study the influence of nutrition on physiological and psychological health? Behav Pharmacol. 2018;29(2 and 3-Spec Issue):140–151
  2. Dai J, Lampert R, Wilson PW, Goldberg J, Ziegler TR, Vaccarino V. Mediterranean dietary pattern is associated with improved cardiac autonomic function among middle-aged men: a twin study Circ Cardiovasc Qual Outcomes. 2010;3(4):366–373.
  3. Christensen JH. Omega-3 polyunsaturated Fatty acids and heart rate variability Front Physiol. 2011;2:84. Published 2011 Nov 16.
  4. Zhong J, Trevisi L, Urch B, et al. B-vitamin Supplementation Mitigates Effects of Fine Particles on Cardiac Autonomic Dysfunction and Inflammation: A Pilot Human Intervention Trial Sci Rep. 2017;7:45322. Published 2017 Apr 3.
  5. Wang H, Lee IS, Braun C, Enck P. Effect of Probiotics on Central Nervous System Functions in Animals and Humans: A Systematic Review J Neurogastroenterol Motil. 2016;22(4):589–605.
  6. Kardum N, Milovanović B, Šavikin K, et al. Beneficial Effects of Polyphenol-Rich Chokeberry Juice Consumption on Blood Pressure Level and Lipid Status in Hypertensive Subjects J Med Food. 2015;18(11):1231–1238.  
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Livsstilen kan hjälpa vid vinterdepression

När dagsljuset är sparsamt kan vi få svårare att reglera dygnsrytmen. Detta tros ligga bakom vinterdepression, eller årstidsbunden depression som det också kallas. Här får du tips på hur du med hjälp av livsstilen kan underlätta för kroppen att hitta rytmen igen. 

Via ögat känner hjärnan av hur ljust det är i vår omgivning. När ljuset är tillräckligt produceras serotonin. När mörkret faller ombildas serotoninet sedan till melatonin, vilket hjälper oss att sova gott och hålla en regelbunden dygnsrytm.

Man vet inte exakt varför vinterdepression uppstår, men en populär teori är att hjärnan på grund av brist på ljus, får obalanser i produktion av serotonin och melatonin. Då rubbas vår dygnsrytm och vi får en lägre sinnesstämning och även svårare att sova gott [1].

De som löper störst risk att drabbas av vinterdepression är kvinnor, personer som bor långt från ekvatorn samt har en historia av depression, bipolär sjukdom eller vinterdepression i familjen. Förutom symtom som är gemensamma för alla depressioner har den som drabbas av vinterdepression större risk för följande symtom [2]:

  • Sover för mycket
  • Äter mer än vanligt och särskilt mat som är rik på kolhydrater och socker
  • Viktökning
  • Trötthet och låg energi

Livsstilen som en hjälp för att finna rytmen

Även om du inte har en regelrätt depression kan bristen på dagsljus påverka dig och du känner av ovanstående. Som tur är finns det mycket du kan göra för att underlätta vintermånaderna med mindre ljus.

Kanske viktigast för att hjälpa vinterdepression är att se till att få mer ljus. Gör allt du kan för att få extra dagsljus. Ljus på morgonen är bäst för att ställa in dygnsrytmen men ta också gärna en lunchpromenad när det är som ljusast. Det kan även vara så att du är hjälpt av ljuslampor och/eller ljusterapi. Använd då gärna lampan på morgonen men gå ut på dagen också för naturligt ljus (2).

Rätt näring

Omega-3 har visat sig sjunka hos de som upplever vinterdepression. En grupp personer testades för sina nivåer av fettsyror i blodet, först på sommaren och sedan på vintern. De vars fettsyror hade sjunkit mest, hade även mest symtom av depression (3).

Aminosyran tryptofan är byggstenen för serotonin och därför avgörande för normala serotoninnivåer (2). Tryptofan finns bland annat i äggvita, nötter och frön, mjölkprodukter, spenat, kikärter och kyckling. Äter du fisk får du i dig både tryptofan och omega-3.

Även vitamin D kan vara en hjälp vid vinterdepression eftersom det är kopplat till produktionen av serotonin. Studier har länkat vitamin D-brist med ökade symtom på depression och många med vinterdepression har konstaterat låga nivåer av vitaminet (1).

Skratta mer

Personer som gjorde så kallad skrattyoga i grupp fick ökade nivåer av serotonin i blodet. Ha gärna roligt och skratta tillsammans med andra men det går också bra att släppa loss ett asgarv när du är för dig själv. Kroppen känner inte skillnad på ett konstgjort eller äkta skratt så du kan ha nytta av övningarna även om du inte känner dig särskilt glad (4).  

Träning kan förebygga depression

En studie med 8 000 deltagare visade att motion kan förebygga symtom av depression. Studien ger dessa rekommendationer: 35 minuter per dag av fysisk aktivitet ger effekt och den ökar när du tränar mer. För varje 4 timmar du rör på dig per vecka, minskar risken att drabbas av depression med 17 procent. Forskarna fann att allt räknas – från högintensiv träning till lugn stretching (5).

Referenser

1. Melrose S. Seasonal Affective Disorder: An Overview of Assessment and Treatment Approaches. Depress Res Treat2015;2015:178564.

2. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/seasonal-affective-disorder/symptoms-causes/syc-20364651

3. Simon N. Young How to increase serotonin in the human brain without drugs Psychiatry Neurosci. 2007; 32(6):394–399.

4. Yoshikawa Y, Ohmaki E, Kawahata H, et al. Beneficial effect of laughter therapy on physiological and psychological function in elders Nurs Open. 2018;6(1):93–99. 

5. Choi KW, Zheutlin AB, Karlson RA, et al. Physical activity offsets genetic risk for incident depression assessed via electronic health records in a biobank cohort study [published online ahead of print, 2019 Nov 5]. Depress Anxiety. 2019;10.1002/da.22967.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Kan spirulina hjälpa till viktminskning?

Det menar forskare som sammanställt ett antal studier. Resultaten visade att intag av spirulina kan ge en signifikant minskning i kroppsvikt, speciellt hos kraftigt överviktiga individer.

Spirulina, dessa blågröna mikroalger är en av naturens mest koncentrerade näringskällor och är rik på proteiner, vitaminer, mineraler, essentiella aminosyror och klorofyll. Forskare i en aktuell studie ville undersöka om spirulina kunde ge minskad kroppsvikt och procentuellt kroppsfett.

För att ta reda på det gjorde forskare en sammanställning av fem olika studier på sammanlagt 278 personer. Forskarna valde ut studier där deltagarna intagit spirulina, 1 till 4,5 gram per dag, under 6 till 12 veckor Resultaten visade att spirulina gav en genomsnittlig viktminskning på 1,76 kg i jämförelse med kontroll. Störst effekt hade spirulina på kraftigt överviktiga med en genomsnittlig viktnedgång på 2,06 kg. Den procentuella minskningen av kroppsfett var i genomsnitt 1,02 procent.[1]


[1] Sajjad Moradi, Rahele Ziaei, Sahar Foshati, Hamed Mohammadi, Seyed Mostafa, Nachvak Mohammad, Hossein Rouhanic. Effects of Spirulina supplementation on obesity: A systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials. Complementary Therapies in Medicine. 2019; Volume 47.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Zink vid inflammation och infektion

Mikronäringsämnen är en viktig faktor för att bibehålla hälsa. Zink är ett av våra essentiella mikronäringsämnen och påverkar immunsystemet positivt. Det kan verka antiinflammatoriskt och hjälpa till att bekämpa infektioner.

Mineralen zink är en av våra vanligaste mikronutrienter, totalt har vi 2 till 4 gram i vår kropp. Trots det har vi inte vetat om dess betydelse för vår hälsa före 1960-talet. Sedan dess har kunskapen ökat otroligt mycket och nu vet vi hur viktigt det är för strukturen i många proteiner och att det deltar i ett stort antal processer som pågår i våra celler.

Belägg för att zink är viktigt för hälsan blir tydligt genom att se vilka sjukdomstillstånd som är kopplade till brist. I listan ingår många metabola och kroniska sjukdomar som: diabetes, cancer (exempelvis i matstrupen och bröstcancer) samt sjukdomar som påverkar nervcellerna i hjärnan (Alzheimers, Parkinsons med flera). Det finns också starka bevis för att zinkbrist är kopplat till flera infektionssjukdomar som malaria, HIV, tuberkulos, mässling och lunginflammation. (1)

Zink är antiinflammatoriskt

Vad är det då som gör zink så viktigt för att balansera inflammation? Faktum är att det reglerar ett av de viktigaste pro-inflammatoriska ämnena i vår kropp: Nuclear Factor Kappa B (NF-κB)[1]. Genom att zink minskar nivån av NF-κB, motverkas inflammation. Utan tillräckliga nivåer av zink riskerar vi att få låggradig kronisk inflammation[2].

Kronisk inflammation kan som bekant skapa många problem. Till exempel lagrar vi lättare kroppsfett, ofta som bukfetma. Studier med tillskott av zink har också visat sig kunna hjälpa försökspersonerna att gå ner i vikt (2).

Immunförsvaret beroende av zink

Forskare menar att zink förutom de mer allvarliga infektionerna som nämnts tidigare, även har en roll vid mindre infektioner. Bland annat har zink förmågan att förkorta tiden en förkylning pågår. En studie som vägt samman resultat från flera andra studier slår fast att personer som tagit tillskott av zink har färre symtom av sin förkylning en vecka senare än de som fått placebo. Mineralen har också visat sig kunna förebygga förkylningar[3].   


[1] Nour Zahi Gammoh and Lothar Rink*Zinc in Infection and Inflammation 2017.

[2] Joanna Suliburska et al, Zinc status is associated with inflammation, oxidative stress, lipid, and glucose metabolism. 2018.

[3] Goutham Rao, Kate Rowland. Zinc for the common cold—not if, but when. J Fam Pract. 2011 Nov; 60(11): 669–671.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Så uppnår du flow

Att arbeta hjärnsmart och att uppnå flow – det är ämnena för den här veckans avsnitt av Holistics podd Hälsa kommer inifrån. Gäst är Ellinor Ladenberg, som berättar hur vi blir bättre på att fokusera. Du får också veta de fyra stegen som leder till flow! 

Öka din prestationsförmåga med 500 procent

Flow är ett tillstånd där vi tappar tid och rum, ett nästan mytiskt tillstånd som vi kanske hört att författare och elitidrottare hamnat i när de varit mitt i sin prestation. Men flow är ett tillstånd som finns inom räckhåll för oss alla. Och det kan vara värt att sträva efter. Förutom att våra må gott-hormoner peakar så ökar flow också enligt studier vår prestationsförmåga med fantastiska 500 procent.

Jobba smartare, inte hårdare

Ellinor Ladenberg är konsult och utbildare som bland annat föreläser och producerar utbildningar för Holistic. Hon har ofta haft högpresterande tjänster på högpresterande företag och noterade hur mycket sämre hon fungerade när det blev vanligt med laptops och mobiler. 

Hon blev konstant tillgänglig och jobbade mer – men blev allt tröttare och mindre skarp. Detta fick henne att fundera över hur vi kan jobba smartare och inte hårdare, mer i samklang med hur hjärnan fungerar. 

En maximal och stressfri arbetsdag

Att jobba hjärnsmart innebär att stressa mindre och fokusera mer. Att prestera i sig är inte dåligt, men vi behöver tillåta oss regelbunden återhämtning för att kunna prestera på topp igen. Du har säkert hört uttrycket att det är i vilan det händer. En bit in i avsnittet förklarar Ellinor Ladenberg hur det kommer sig att vi presterar ännu bättre om vi vilar mellan arbetsuppgifterna. 

Missa inte hennes smarta tankar om hur vi kan lägga upp vår arbetsdag för att få maximalt gjort på ett smart och stressfritt sätt.

Sluta multitaska

Glöm det där med multitasking. Att vara i djup koncentration är en förutsättning för att kunna hamna i flow. Och flow är som sagt ett effektivt, men också skönt och välgörande tillstånd. 

Vi hamnar i flow när koncentrationen är så djup att tid och rum tycks upphöra. Det beskrivs som ett extatiskt tillstånd där vi är utanför oss själva. Vi mår bra när vi är i flow, det är nämligen en cocktail av sköna signalsubstanser som samverkar för att vi ska hamna i tillståndet. Flow minskar också vår stress och ökar glädjen i att prestera. 

Ellinor själv strävar efter att vara i flow någon gång varje vecka och här berättar hon om de fyra steg som leder till flow. Missa inte heller hennes två viktigaste tips på hur vi gör för att hamna i det åtråvärda tillståndet!

Metod för att träna ditt fokus

För att kunna hamna i det åtråvärda tillståndet av flow behöver vi först kunna fokusera. Bara det är utmaning. 

Aldrig tidigare i historien har vi haft så mycket yttre störande stimuli. Enligt en studie som Ellinor refererar till blir vi störda cirka 90 gånger per arbetsdag, och de flesta av gångerna stör vi oss själva. 

Lägg till detta att vi är ”programmerade” att lätt upptäcka distraktioner för att kunna skydda oss från anfallande djur så förstår vi att det är en utmaning för oss att vara djupt koncentrerade! Det är alltså inte så konstigt att vi hela tiden får impulser att ge efter för mobilens dragningskraft eller de blinkande mobilnotiserna.

Men det går att träna upp sin förmåga till fokus. Ellinor Ladenberg delar med sig av en metod där du stegvis ökar tiden då du koncentrerar dig, och ger också tips på hur du klarar att hålla fokus på arbetsplatser med öppna landskap.     

Publicerat i Pod, Podd | Lämna en kommentar

Zink – en nyckel till hälsosamma blodsockernivåer

Flera studier har visat betydelsen av zink för en normal blodsockerreglering. Både nivåer av blodsocker och fettsyror i blodet kan kopplas till detta mineral. En orsak är att zink reglerar insulin.

Insulin är avgörande för vår blodsockerreglering. Det har formen av en oregelbunden boll med en zinkatom i mitten. Att zink är viktigt för att normalisera blodsockret, är därför uppenbart. Utan tillräckliga nivåer av zink, kan vi få en ond cirkel av alla de effekter vi sammankopplar med förhöjt blodsocker och en ämnesomsättning som inte fungerar som den ska.

Flera studier har visat att tillskott av zink kan normalisera blodtryck, blodsocker och minska skadliga fettsyror i blodet. (Antar att det hänvisas till dessa studier i referensen nedan?)

Zink avgörande förblodsockret

Förutom att zink är en del av själva insulinet, är det också inblandat i bildningen, lagringen och frisättningen av hormonet. Det här gör att forskarna kopplar ihop mineralet med typ-2-diabetes, men även de sjukdomar som är kopplade till förhöjt blodsocker som åderförkalkning och det metabola syndromet. Det finns dessutom indikationer på att vid övervikt utsöndras mer zink med urinen vilket ökar risken för zinkbrist.

Insulinkänslighet blev bättre med zink

Ett mått på en hälsosam blodsockerreglering, är hur mycket insulin som krävs för att våra celler ska ta upp glukos från blodet. Detta kallas med ett annat ord för insulinkänslighet. En låg känslighet för insulin höjer blodsockret och glukos stannar längre i blodkärlen där det gör skada.  Zink har visat sig motverka detta. Hos diabetiker ökade insulinkänsligheten samtidigt som blodsocker vid fasta och nivåerna av insulin i blodet minskade. Kort sagt fick de en mer välfungerande blodsockerreglering .

Forskarna tror att en djupare förståelse för den roll zink spelar i kroppen, kommer att hjälpa oss att effektivt använda mineralet för att stötta en friskare blodsockerreglering.

Referens

Joanna Suliburska et al, Zinc status is associated with inflammation, oxidative stress, lipid, and glucose metabolism, 2018.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Raw Rocky road med Holistic Kokosolja

Hemgjord kola och choklad tillsammans med en blandning nötter – vilken god blandning av sött och salt. Rocky Road är en favorit för många på julens dessertbord. Här kommer ett recept på en mer hälsosam variant.

Recept


Kola

  • 18 färska dadlar
  • 2 msk kokosolja
  • 1 msk jordnötssmör
  • 1 nypa salt

Kärna ur dadlarna. Mixa alla ingredienser med hjälp av en matberedare eller stavmixer. Pressa ut kolan i en form som är ca 15 x 20 cm stor. Frys kolan i ca 20 minuter. Ta sedan ut den och skär ett rutigt mönster så du får ”tärningar”.

Nötmix

  • 1/2 dl pistaschnötter (Kan även bytas ut till cashewnötter)
  • 1 dl jordnötter
  • 1 dl kokosflakes
  • 1/2 kakao nibs
  • Skala pistaschnötterna.

Hacka alla nötter och kokosflakes och lägg dem sedan i en skål. Lägg sedan i kakao nibs i skålen.

Choklad

  • 0.75 dl kokosolja
  • 2 msk honung
  • 1 dl kakao

Värm kokosoljan i en kastrull. Häll i kakao och honung och rör om. Blanda sedan ner nötmixen och kolatärningarna i chokladen och rör om. Lägg ett bakblåtspapper i en form som är ca 15 x 20 cm. Tryck ut smeten i formen. Lägg sedan in formen i frysen i 3-4 timmar. Skär ut fyrkantiga bitar och servera.

Publicerat i Artiklar, Raw Food, Recept | 2 kommentarer