Så gör du maten till din medicin

”Även små förändringar i kosten kan göra stor skillnad”. Det säger näringsterapeut Ellinor Ladenberg i tredje avsnittet av Holistics podd Hälsa kommer inifrån, somhandlar om mat och näring. Vi får bland annat veta vad vi bör äta för att få mer energi, hur vi kan veta vilken kost som är bäst för oss, och om ekologiskt verkligen är nyttigare.

Mat och hälsa är ett lika laddat som spännande ämne. Det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån med näringsterapeut Ellinor Ladenberg är inget undantag. 

Ellinor berättar att hon själv har erfarenhet av hur kraftfull maten kan vara som medicin. Hon kom in på hälsospåret efter barndom med mycket sjukdom, men det var först i 30-årsåldern som hon fullt ut bejakade sitt hälsointresse. Hon förändrade sin kost och blev fri från de besvär hon haft sedan barnsben.

En av de frågor som programledare Petra Månström diskuterar med Ellinor Ladenberg är hur vi kan använda maten som medicin. Varje måltid påverkar vår biokemi mer än någonting annat, påpekar Ellinor, och tipsar om att ta små steg. Bara det att ta in lite mer grönt i varje måltid kan göra stor skillnad när det kommer till energinivå och hälsa. Vi får också lära oss ett enkelt knep för att veta hur mycket frukt och grönt vi bör äta om dagen.    

Ellinor berättar om sin favoritgrönsak kål, som är både billig, rik på C-vitamin och mineraler, och som dessutom går att få tag på året runt. Men framför allt uppmanar hon oss att skapa variation på tallriken, både när det gäller färg, form och smak. Missa inte hennes bästa tips på hur du får till riktigt näringsrika måltider! 

Viktigast, enligt Ellinor, är dock att maten är av god kvalitet, gärna ekologiskt odlad. Hur känsliga vi är för de bekämpningsmedel som används är nämligen individuellt. De kan skapa besvär för personer med nedsättningar i lever, njurar och tarmar. Att minska på gifterna avlastar våra reningsorgan – och förstås också miljön. 

Undvik de 12 giftigaste grödorna

Ellinor tipsar i avsnittet om två listor som är bra att känna till för den som är intresserad av att minska på bekämpningsmedel i sin kost. Det är organisationen Environmental Working Group i USA som varje år tar fram två listor: en med de 15 minst besprutade grödorna det året, Clean Fifteen, och en med de 12 mest besprutade, Dirty Dozen. Du hittar listorna för 2019 längst ner i inlägget. 

Andra ämnen som diskuteras i avsnitt tre är mattrender såsom fermenterat och rawfood, och hur vi bör äta för att få i oss tillräckligt med protein om vi tränar mycket. Missa inte Ellinors budskap om kost för aktiva personer!  

En annan mycket intressant sak som Petra och Ellinor tar upp är det faktum att vår genetik till stor del bestämmer vad som är hälsosam mat för oss. De som bor i Alaska har helt andra gener och mår bra av en helt annorlunda kost än de som bor i Mexiko eller oss nordbor, berättar Ellinor, men påpekar att vi ändå behöver lära känna oss själva och våra kroppar. Vi är biokemiska individer och våra behov av protein, kolhydrater och fett ser olika ut även inom landets gränser. 

Petra och Ellinor kommer också in på kryddor och örter, som ju faktiskt ÄR medicin. Den intensivt gula gurkmejan förekommer till exempel i tusentals studier där bland annat dess antiinflammatoriska egenskaper har bekräftats. Och den vanliga pizzakrydda oregano har kraftfullt svamp- och parasitdödande egenskaper, berättar Ellinor som vill inspirera alla till mer krydda, inte enbart i livet utan också på tallriken! 

Även om maten är oerhört viktig för hur vi mår så handlar hälsa om hela vår livsstil, påpekar Ellinor. Just det, vår livsstil – inte enbart våra gener, som vi under många år har trott. Det är faktiskt livsstilen som till 80 % styr om vi kommer att hålla oss friska genom livet, säger Ellinor. 

Maten är en pusselbit, träning, återhämtning och våra tankar om oss själva är andra lika viktiga delar. Det kanske inte alls är läkemedel du behöver, utan någon att prata med om du känner dig hängig, säger Ellinor. Och kanske lite fler grönsaker till middagen! 

Nästa avsnitt av Hälsa kommer inifrån handlar om ett annat viktigt ämne, nämligen sömn, hur mycket vi behöver och hur vi får till den. Gäst är Inger Erland Tångring.

Clean Fifteen

Här är de 15 minst besprutade frukterna och grönsakerna 2019. Om du vill välja några konventionellt odlade grönsaker – välj från den här listan så minskar du ditt intag av bekämpningsmedel. 

  1. Avokado
  2. Majs
  3. Ananas
  4. Frysta ärtor
  5. Gul lök
  6. Papaya
  7. Aubergine
  8. Sparris
  9. Kiwi
  10. Kål
  11. Blomkål
  12. Cantaloupe (melon)
  13. Broccoli
  14. Svamp
  15. Honeydew (melon)

Dirty Dozen

Här är de 12 mest besprutade frukterna och grönsakerna 2019. Välj ekologiskt! 

  1. Jordgubbar
  2. Spenat
  3. Grönkål
  4. Nektariner
  5. Äpplen
  6. Vindruvor
  7. Persikor
  8. Körsbär
  9. Päron
  10. Tomater
  11. Bladselleri
  12. Potatis 
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Näringsrik nyponsoppa med Holistic Strandnypon

Njut av en sötsyrlig nyponsoppa fullproppade med c-vitamin, fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler. Passar lika bra till frukost och mellanmål, som en värmande dryck vid ruskigt väder. Lyxa till det med en klick havrefraiche och rostade nötter som kronan på verket. Strandnypon går även fint att blanda i vatten och dricka som det är eller tillsätta i gröt, smoothies eller bakverk.

Recept (2 portioner)

  • 0,5 dl Holistic Strandnypon
  • 1-2 msk potatismjöl beroende på önskad konsistens
  • 6 dl vatten
  • Havrefraiche
  • Hackade nötter, rostade för fylligare smak
  • Kokossocker eller honung vid behov
  • Citronskal, vanilj, kanel, kardemumma som smaksättning

Gör så här:

Blanda strandnypon och potatismjöl. Vispa ned blandningen i en kastrull med kallt vatten. Koka upp nyponsoppan under omrörning och låt sjuda några minuter. Smaksätt, söta (vid behov) och toppa soppan med havrefraiche och hackade nötter.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Gurkmeja bra mot inflammation – men börja försiktigt!

Det har gjorts väldigt många studier på effekterna av gurkmeja, både på människor och djur. Gurkmeja har visat sig vara starkt anti-inflammatoriskt. Tänk att något som nästan alla har hemma på kryddhyllan kan göra så stor skillnad. Häng med så berättar vi mer!

Gurkmeja mot inflammation

Gurkmeja sänker en rad inflammatoriska markörer som CRP, IL-6 och TNF-alfa. Den anti-inflammatoriska effekten av ämnet kurkumin som finns i gurkmeja sågs först i studie på möss och råttor 1973. Man fann att det var lika effektivt som ett NSAID- läkemedel (antiinflammatoriska läkemedel), men med minimal negativ effekt på tarmslemhinnan. På människor ser man att gurkmeja kan ha effekt på i princip alla situationer som har med inflammation att göra. 1,2

Studie gurkmeja och artros

I en studie fick 50 patienter med artros (osteoartrit) fick 200 mg kurkumin per dag. Man mätte halten CRP i blodet, ju högre CRP desto mer inflammation. Efter 3 månader hade CRP sjunkit från 168 till 11. Deras symptom hade minskat med 58% och förmågan att gå hade förbättrats. I kontrollgruppen sågs endast måttlig förbättring. Man drar slutsatsen att gurkmeja är effektivt vid behandling av artros.3

Hur mycket gurkmeja behövs?

Gurkmeja består till ca 5 % av kurkumin. Dos av kurkumin i studier ligger på 150–500 mg. Vilket motsvarar 3–10 gram = 1,5–5 tsk gurkmeja (3 tsk = 1 msk)

Gurkmeja och gallan

Gurkmeja gör att gallblåsan drar ihop sig. Den bidrar också till ökad produktion av gallsalter. Gurkmeja har därför visat sig vara gynnsamt vid leverproblem och är bra för gallan. Gurkmeja kan användas i lägen då det lätt bildas gallstenar på grund av att gallblåsan tömmer sig för dåligt, exempelvis vid längre tids lågfettkost och långtidsfasta m.m. Intag av 20 mg kurkumin dvs. 400 mg (en knivsudd) gurkmeja bidrar till 20 % lägre volym på gallblåsan efter 2 timmar dvs. gallblåsan drar ihop sig. Tar man 1 msk gurkmeja så kan den sammandragande effekten på gallan alltså bli stor.

SÅ OBS! Om man har klumpar eller stenar i gallan och börjar direkt med hög dos gurkmeja kan man få gallkänningar. Många vet inte om att de har klumpar/stenar i gallan. Det är bra att börja med lite lägre dos gurkmeja och trappa upp.

  1. Aggarwal BB Curcumin: an orally bioavailable blocker of TNF and other pro-inflammatory biomarkers. Br J Pharmacol. 2013 Aug;169(8):1672-92 26. 
  2. Gupta SC Therapeutic roles of curcumin: lessons learned from clinical trials. AAPS J. 2013 Jan;15(1):195-218.
  3. Belcaro G Efficacy and safety of Meriva®, a curcumin-phosphatidylcholine complex, during extended administration in osteoarthritis patients. Altern Med Rev. 2010 Dec;15(4):337-44.
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Terapeutens bästa råd: Bli vän med stressen!

Vi behöver bli vän med vår stress! Det konstaterar terapeuten och föreläsaren Inger Erland Tångring, gäst i det andra avsnittet av Holistics podd Hälsa kommer inifrån. Ämnet är stress och Inger avslöjar våra främsta stressbovar – och ger sina bästa tips på hur vi kan stressa ner.

Inger Erland Tångring är en av Holistics föreläsare och ansvarar också för utbildningar och kurser på företaget. Hon är KBT-terapeut med en bakgrund som intensivvårdssjuksköterska. Inger är också utbildad inom biokemi, yoga och mindfulness.

Brist på återhämtning

Allt fler människor blir sjukskrivna på grund av stress – men enligt Inger är det inte stressen i sig som är farlig, utan bristen på återhämtning. Om vi gav oss själva tid för återhämtning skulle vi inte känna oss stressade lika ofta och mycket.

– Vi behöver bli vän med stressen, säger Inger, som anser att stress har fått en lite oförtjänt negativt klang – missa inte hennes intressanta resonemang kring detta.

En annan lika aktuell som viktig fråga som programledare Petra och Inger tar upp i detta avsnitt är hur vår hälsa påverkas av våra mobiler. Moderna smartphones är skapade för att tillfredsställa vårt belöningssystem och göra oss beroende, konstaterar de. Forskning visar dessutom att Smartphones gör oss stressade, osociala och ger sömnsvårigheter. Har du svårt att lägga ifrån dig mobilen? Lyssna på Ingers kloka råd om hur du får koll på mobilanvändandet.

Reflektera mera 

Petra och Inger tar också upp den allt vanligare hälsostressen – hur vi nära på stressar ihjäl oss för att vara hälsosamma. Samtidigt mår vi bättre och klarar stress bättre om vi motionerar regelbundet – så hur ska vi tänka egentligen? Och hur ska vi veta vad som är rätt och fel för just mig i flödet av hälsoinformation? Lyssna inåt, råder Inger i programmet. Reflektera!

– Vi har ingen kontakt mellan kropp och knopp i dag. Det råder en brist på reflektion, likväl som många har näringsbrist har vi reflektionsbrist, konstaterar hon bland annat.    

Så som vi pratar med och behandlar oss själva skulle vi aldrig behandla en vän. Vi behöver bli vår bästa vän, säger Inger, och tipsar om hur vi kan behandla oss själva bättre för att må bättre.

Missa inte heller de fem tecknen på att du har drabbats av hälsohets, och tipsen på hur vi kan äta och tänka för att minska stressen. 

Och viktigast av allt: Tillåt dig att njuta och slappna av!

Nästa avsnitt av Hälsa kommer inifrån

Nästa avsnitt kommer att handla mer om mat, nämligen om maten som medicin. Vad ska vi äta och är egentligen ekologisk mat nyttigare? 

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Jordgubbsfluff med Holistic Vassleprotein

Vad sägs om en nyttig dessert rik på vitamin C och antioxidanter? Denna glassliknande dessert innehåller bland annat jordgubbar som får sin röda färg från polyfenoler, som är en stark antioxidant. En dessert som ger gott samvete

Recept (1 portion)

  • 1 ½ dl mandelmjölk
  • 225 g frysta jordgubbar
  • 1 lime, saften
  • 1 skopa Holistic Vassleprotein Vanilj
  • 1 nypa vaniljpulver

Gör så här:

Mixa alla ingredienser tills det blir slätt och fluffigt. Den kan smälta snabbt, så servera direkt eller låt den stå i frysen i en timme. Toppa med kokosflakes och skivade jordgubbar och njut! 0

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Finns orsaken till allergi i tarmen?

Tarmflorans betydelse för vår hälsa är ett hett forskningsområde. Det framgår allt mer tydligt att tarmbakterierna påverkar det mesta som sker i vår kropp. Obalans i tarmfloran kan leda till hälsoproblem av olika slag. 

I dagens samhälle blir det allt vanligare med allergi och det har gjorts flera försök att förklara orsaken till det. Forskning har identifierat en avgörande faktor: tarmfloran.

Undersökte samband mellan tarmflora och allergi

När det finns obalanser i vår tarmflora får det konsekvenser. Men vilka? Vilka är de viktigaste faktorerna som påverkar tarmfloran? Och kan vi återställa tarmflorans balans och på så sätt förbättra immunsystemets respons?

Det var några av de frågor som ett team av forskare i Spanien, ledd av Hospital Clínic och August Pi i Sunyer Biomedical Research Institute (IDIBAPS) i Barcelona, ​​frågade sig själva. De frågorna ledde dem till att göra en översyn av den vetenskapliga litteraturen som publicerades mellan 1989 och 2017 om sambandet mellan tarmflora och allergiska sjukdomar.

Sättet att förlösa påverkade tarmfloran

De ville veta vad det vetenskapliga beviset var och vilka faktorer som redan visat sig vara kopplade till utvecklingen av allergier. Deras slutsats var att barn som förlösts via kejsarsnitt hade lägre nivåer av vissa bakteriearter än de som förlösts vaginalt. Och att dessa skillnader i tarmfloran är kopplade till en högre risk för att utveckla allergi och astma.[1]

Kost är en nyckelfaktor

Även kost tas upp som en avgörande faktor när det kommer till allergier. Amning ökar koloniseringen av vissa fördelaktiga bakterier som du kanske har hört talas om, såsom laktobaciller och bifidobakterier. Pérez-Gordo framhäver även att intag av antibiotika har visat sig vara en viktig orsak till obalanser i tarmfloran. Och det är nu känt att obalanser i tarmfloran är knutna till olika hälsoproblem. Forskarna drog bland annat slutsatsen att moderns intag av antibiotika under graviditeten ökar risken för allergi hos nyfödda.


[1] Pascal M, Perez-Gordo M, Caballero T, et al. Microbiome and allergic diseases. Front Immunol. 2018; 9:1584. doi: 10.3389/fimmu.2018.01584.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Kokosyoghurt med Holistic LactoVitalis Pro

Fermenterad och härligt syrlig yoghurt med miljarder goda bakterier för magen. Busenkel att göra med endast två ingredienser. Yoghurten är vegansk, laktos- och glutenfri och fungerar fint även för dig som följer AIP och Paleo.

Recept (2 portioner)

  • 400 ml ekologisk kokosmjölk, alt kokosgrädde för en krämigare konsistens. Ej lightvariant.
  • 2 st kapslar Holistic LactoVitalis Pro (mjölksyrabakterier)

Gör så här:

För en rinnig variant av yoghurten använd hela innehållet i förpackningen med kokosmjölk. För en krämigare variant använd kokosfettet som ofta stelnar på toppen. Häll kokosmjölken i en noga rengjord glasburk.

Töm två LactoVitalis-kapslar i kokosmjölken och rör om. Täck glasburken med en tygtrasa, fäst en gummisnodd runt och låt stå 24-48 timmar, beroende på hur syrlig du vill ha yoghurten. Placera glasburken på en lite varmare plats i hemmet, till exempel vid spisen. Fermenteringen startar inte igång om det är för svalt.

Ställ yoghurten i lufttät glasburk i kylen efter fermenteringsprocessen där den får sin krämiga konsistens.

Hållbarheten i kylskåp är cirka fem dagar eller avgör genom att dofta på den.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Chokladbollar med Holistic Vassleprotein

Dessa chokladbollar smakar sött och gott, men är ett nyttigare alternativ som innehåller näringsrika nötter och rå kakao.

Recept (ca 15 st)

  • 10 st urkärnade dadlar
  • 1 dl cashewnötter
  • 1 dl pumpakärnor
  • 3 msk Holistic Kokosolja
  • 3 msk kakao4 msk kaffe
  • 2 krm vaniljpulver½ skopa Holistic Vassleprotein Vanilj
  • Kokosflingor för att rulla i

Gör så här:

Mixa cashewnötterna och pumpakärnorna till ett mjöl. Lägg i övriga torra ingredienser och mixa. Häll sedan i dadlar, kokosolja och kaffe. Mixa igen innan du rullar bollar i kokos.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Artros – finns orsaken i tarmen?

Man vet idag att tarmfloran påverkar allt som sker i kroppen, direkt eller indirekt. Det gäller även våra leder. Vid obalans i tarmfloran produceras inflammatoriska ämnen som till och med påverkar vad som händer med brosket på ledytorna.

En intressant studie på möss från 2018 visar kopplingen mellan tarmfloran, inflammation och artros.

Hur hänger det ihop?

Övervikt är en av de största riskfaktorerna för artros. Både i viktbärande och icke-viktbärande leder. Ökad inflammation i kroppen verkar vara länken mellan övervikt och artros. Källan till inflammationen kan vara den obalans i tarmfloran som ses vid övervikt. I studien jämförde man överviktiga möss med normalviktiga. Man tittade också på vad som hände när de fick tillskott av fibrer (oligofruktos) som gynnar tarmfloran.

Vid studiens start hade de överviktiga mössen jämfört med de normalviktiga:

  • Ökad mängd inflammatoriska ämnen i kroppen, exempelvis IL-8 och TNF-alfa.
  • Fler bakteriearter som kan driva på inflammation, exempelvis Peptostreptococceae och Peptococcaceae.
  • Färre bifidobakterier. Bifidobakterier har positiva effekter på tarmens barriärfunktion och motverkar inflammation. Bifidobacterium pseudolongum, var helt borta.
  • Ökad artros och inflammation i lederna. Så gott som alla parametrar för artros var högre hos överviktiga jämfört med normalviktiga. Ytan av ledbrosket avsevärt mycket mindre hos de överviktiga.

Fibrer motverkar artros

Det som hände när mössen fick tillskott av fibrer som gynnar tarmfloran är mycket intressant.

Fibrer (oligofruktos) bidrog till att:

  • Förändringarna i tarmfloran hos de överviktiga mössen gick tillbaka och blev mer lik tarmfloran hos de normalviktiga mössen. Mängden bifidobakterier ökade 1 000 gånger.
  • Mängden Peptostreptococceae och Peptococcaceae som driver på inflammation minskade dramatiskt.
  • Alla markörer för inflammation och artros i leden minskade signifikant hos de överviktiga mössen och hamnade nästan i nivå med de normalviktiga mössens nivåer. Ytan av ledbrosket hos de överviktiga ökade.

Slutsats

Bättre balans på tarmfloran gav minskad inflammation i kroppen och ledde till att brosket på ledytan började tillväxa dvs. de överviktiga mössen fick mindre artros. Så att stötta sin tarmflora är en bra idé!

Broskyta lårben

Schott EM Targeting the gut microbiome to treat the osteoarthritis of obesity. JCI Insight. 2018 Apr 19;3(8).

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Hur lever man ett friskt liv?

Holistic har slagit sig samman med journalisten och löpprofilen Petra Månström och skapat podden Hälsa kommer inifrån. I första avsnittet intervjuas grundaren Bertil Wosk och det är en hel del kontroversiella och intressanta ämnen som diskuteras.

I 2 år har Bertil Wosk, grundaren till hälsoföretaget Holistic, drömt om att starta en podd. Nu har det äntligen blivit av!  Med podden Hälsa kommer inifrån vill Holistic inspirera till och sprida kunskap om hur vi kan leva ett hälsosamt liv.

I detta första avsnitt diskuterar Petra och Bertil ämnen som hur vi kan leva ett friskt liv, varför vi blir sjuka, hur vi själva kan påverka vår hälsa – och hur allt hänger ihop.

Bertil är en uppskattad och kunnig föreläsare inom kost och hälsa. I podden får vi veta hur kan kom in på ämnet hälsa, att han ofta var sjuk som barn, men som vuxen slapp alla förkylningar när han åt tillskott av vitaminer och mineraler. Han började läsa biokemi och grundade ett utbildningsföretag, som senare började utveckla kosttillskott för den svenska marknaden.

Bertil nämner i avsnittet två frågor inom hälsa som han själv tycker är extra intressanta: Varför vi överhuvudtaget blir sjuka, och varför blir människor alltmer sjuka i kroniska sjukdomar. Missa inte de intressanta diskussionerna kring detta!

Hur lever man då ett friskt liv, enligt Bertil? Genom att leva i balans, lyder det korta svaret. Obalans som inte korrigeras riskerar att utvecklas till sjukdom.

Vad är det som leder till obalans? En viktig sak som Bertil och Petra tar upp är att den kost många av oss äter inte är tillräckligt näringsrik. Tidsbrist gör att vi i allt högre utsträckning vänder oss till industritillverkad mat – men den maten gör oss i längden sjuka.

– Riktig mat är mat utan innehållsförteckning, slår Bertil fast.

En intressant fråga som tas upp, är hur mycket näring vi egentligen behöver per dag, och om myndigheternas rekommenderade dagligt intag av vitaminer och mineraler verkligen är att lita på.

Bertil berättar också om den intressanta inriktningen ”funktionell medicin”, som går till botten med vad orsaken till sjukdomen är och behandlar denna. Funktionell medicin har oerhört fina resultat på patienter – även personer med svåra sjukdomar.

En annan sak som tas upp är varför patienter med nedstämdhet får antidepressiva medel, trots att effekten av dem knappt är bättre än för placebo.

– Det finns en stor industri som tjänar grova pengar på att vi äter deras mediciner, konstaterar Bertil.  

Bertil rekommenderar att människor som har kroniska sjukdomar och som upplever att den vård de fått inom sjukvården inte räcker till, ska vända sig till en näringsterapeut som kan hjälpa till att analysera bland annat näringsnivåer.

Du hittar en förteckning över näringsterapeuter hos Näringsmedicinska Terapeutförbundet http://nmtf.se/sok-terapeut/

I poddavsnittet ger Bertil sina bästa tips till ett liv i hälsa och påminner också om en väldigt viktig sak som vi ibland glömmer: 

– Kroppen har en fantastisk självläkande förmåga. Om vi bara ger den rätt förutsättningar så läker den sig själv. 

Nästa avsnitt av Hälsa kommer inifrån handlar om att vi i vår iver att skapa god hälsa stressar ihjäl oss. Gäst är Inger Erland Tångring, KBT-terapeut och vårdlärare.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar