Detox för dina fettceller

Kroppen är fantastiskt byggd och arbetar ständigt med att rena sig själv, men det finns även sådant vi kan göra för att hjälpa till.

Enligt artikeln ”Detox your fat cells” i Biotics Research betraktas obesogener, hormonstörande gifter, som en bidragande orsak till fetma. Obesogener finns i bland annat plaster, bekämpningsmedel, teflonpannor och matförpackningar. Det är en sorts kemikalier som kan stimulera bildandet av fettceller, öka fettinlagringen och aptiten. Studier har även funnit att dessa kemikalier kan förändra immun- och sköldkörtelfunktionerna samt öka inflammation och oxidativ stress.

Miljöföroreningar som bidragande orsak

Nivåerna av miljöföroreningar ökar ständigt och att de bidrar till negativa hälsoeffekter är inget nytt. Men föroreningar, inklusive tungmetaller och luftföroreningar, har förknippats med ökad risk för många kroniska sjukdomar som bland annat typ 2-diabetes. Det är en sjukdom som ofta förknippas med dålig diet och stillasittande livsstil. Men enligt artikeln ”Detox your fat cells” kan även miljöföroreningar ses som en bidragande orsak.

Allt från tillagning till paketering

Så nu är frågan om fetma inte bara om vad du äter, när du äter, eller ens hur mycket du äter utan också om hur din mat packas, kokas och lagras. Förutom att minska exponering kan man välja en antiinflammatorisk kost för att bekämpa fetma. Det stöder kroppens naturliga avgiftningsprocesser samtidigt som antioxidanter även bekämpar oxidativ stress. Andra ämnen, såsom resveratrol och omega-3, som ofta förknippas med fet fisk, har också visat sig kunna vara effektiva mot skador från miljöföroreningar.

Samtidigt som det inte är möjligt att undvika obesogener helt i vårt samhälle idag finns några sätt för att minska exponeringen och sänka riskerna:

  • Ät ekologiska livsmedel
  • Drick filtrerat vatten
  • Byt ut plastflaskor med rostfritt stål eller glas (använd glasflaskor i stället för plast när du matar barn)
  • Använd gjutjärn, rostfritt stål, keramik eller glaspannor istället för kastruller och stekpannor i teflon
  • Använd naturliga, allergenfria personliga hygienprodukter och rengöringsmedel
  • Undvik plast för mat och dryck
  • Använd inte doftande luftfräschare eller ljus, de är fulla av giftiga kemikalier

http://blog.bioticsresearch.com/detox-your-fat-cells

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Magnesium är ett mångsidigt mineral

Vi behöver magnesium för många viktiga funktioner. Det är ett mineral som är involverat i fler än 300 enzymkontrollerade, metaboliska reaktioner.

Magnesium behövs till mycket i vår kropp, till exempel spelar magnesium en viktig roll i att bibehålla normal benstomme och normal muskelfunktion. Av allt magnesium vi har i kroppen återfinns cirka 25 procent i muskelvävnad och cirka 60 procent i våra ben. 

– Magnesium är ett av kroppens viktigaste mineraler. Magnesium fungerar avslappnande och det har varit välkänt under en längre tid att det kan motverka och, ännu bättre, förebygga migrän och huvudvärk. Detta sannolikt eftersom den får muskler och blodkärl att slappna av, säger Bertil Wosk, grundare för Holistic.

En god vän vid stress

Magnesium bidrar till normal energiomsättning i cellerna och till att minska trötthet och utmattning. Det är ett av de mineral som förbrukas först när vi stressar, och vår kropp behöver magnesium för att vi ska kunna återhämta oss psykiskt och fysiskt. 

– Stress och mycket kaffe gör att vi tappar vissa mineraler, särskilt magnesium. Till skillnad från kalcium har magnesium ingen lagringsdepå. Därför är det viktigt att fylla på dagligen, säger Bertil.

Han berättar att stress, men också näringsfattig kost, är en stor orsak till magnesiumbrist.

En god natts sömn

Sömnen är mycket viktig för vår hälsa. Det är då som hjärnans celler fyller på med energi och våra kroppar får återhämtning. Studier visar att sömnen förbättrades betydligt hos de deltagare som fått magnesium.

I en placebokontrollerad studie deltog 100 vuxna, 78 kvinnor och 22 män i åldrarna 51–85. Samtliga deltagare led av dålig sömn. Under en sju veckors period fick hälften av deltagarna en daglig dos på 320 mg tillskott av magnesium och den andra hälften fick placebo. Bland de deltagare som fått magnesium hade sömnen förbättrats betydligt. Däremot fann man ingen förändring hos gruppen som fått placebo.[1]

Kortare insomningstid

I ett dubbelblindplacebokontrollerat experiment fick en grupp på 46 personer 500 mg magnesium per dag medan kontrollgruppen fick placebo. Detta testades under åtta veckors tid. Man kontrollerade bland annat intag av kalcium, kalium, koffein, kolhydratintag och totalt kaloriintag. Resultaten visade att tillskott av magnesium kan underlätta insomningsbesvär och förbättra sömneffektivitet (andelen tid vi sover). Resultatet visade även att antalet sömntimmar ökade och insomningstiden förkortades.[2]

Flera sorters magnesium

Varje kapsel i Holistic Magnesium innehåller 120 mg magnesium i de organiska formerna citrat, laktat och malat. Det kanske låter lite med 120 mg per kapsel, men för att magnesium ska kunna tas upp i tarmen måste de kunna lösas upp i fria joner. Magnesiumoxid, magnesiumhydroxid och magnesiumkarbonat är former av magnesium som är mycket svåra att lösa upp i fria joner.

– Det är viktigt att det är lättupptagliga, så kallat biotillgängliga, former av magnesium. Som till exempel magnesium-laktat, -malat, -citrat eller -bisglycinat, säger Bertil.

I en dubbelblind placebokontrollerad studie jämförde man upptaget av magnesiumcitrat, aminosyrabundet magnesium och magnesiumoxid. Efter 60 dagars tillskott av 300 mg magnesium per dag mättes nivån av magnesium i urin, blod och saliv. Man fann att magnesiumcitrat gav allra bäst upptag. Tillskott av magnesiumoxid gav däremot ingen skillnad jämfört med placebo, vilket innebär att upptaget var i princip noll.[3]


[1]Nielsen FH, Johnson LK, et al, Magnes Res. Magnesium supplementation improves indicators of low magnesium status and inflammatory stress in adults older than 51 years with poor quality sleep, 2010 Dec 1; 23(4): 158-68

[2]Abbasi B, Kimiagar M, Sadeghniiat K, Shirazi MM, Hedayati M, Rashidkhani B. The effect of magnesium supplementation on primary insomnia in elderly: A double-blind placebo-controlled clinical trial. Source 2012 Dec; 17(12):1161-9

[3]Walker AF1, Magnes Res. 2003 Sep;16(3):183-91.

En sammanfattning av 2016 års magnesium-konferens

Det finns en vetenskaplig tidskrift som bara skriver om magnesium. Den heter Magnesium Research. I september 2016 sammanfattar de en stor vetenskaplig konferens om magnesium där forskare från hela världen deltog. Här kommer några axplock.[1]

Blodet ger ingen rättvis bild av din magnesiumstatus: Magnesiumhalten i blodet (plasma och serum) ger ingen rättvis bild av magnesiumstatusen i kroppen. Den förändras som regel mycket lite vid intag av magnesium eller vid brist på magnesium. Magnesiumbrist kan alltså förekomma även då halterna i ett vanligt blodprov ser bra ut.

Inflammation: Man kan se att låga nivåer av magnesium bidrar till inflammation i kroppen.

Hjärta och kärl: Magnesium är viktigt för hjärta och kärl och påverkar balansen i deras förmåga att kontrahera och relaxera. Lågt intag av magnesium kan kopplas till ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Individer med högt intag av magnesium hade 34 procent minskad dödlighet. Magnesium minskar också risken för stroke.

Blodsockerproblem: Låga nivåer av magnesium kan kopplas till metabolt syndrom och diabetes typ 2. Tillskott av magnesium kan ge bättre fasteglukos hos individer med metabolt syndrom.

Starka ben:Magnesium har stor betydelse för att bygga upp ett starkt skelett och motverka benskörhet. Bland annat genom att stimulera bildning av benbildande celler (osteoblaster) och motverka celler som bryter ner benet (osteoklaster).

[1]Andrea Rosanoff, Federica I Wolf. A guided tour of presentations at the XIV International Magnesium Symposium. Magnesium Research. 2016;29(3):55-59. doi:10.1684/mrh.2016.0405 jle.com/en/revues/mrh/e-docs/a_guided_tour_of_presentations_at_the_xiv_international_magnesium_symposium_308376/article.phtml?tab=texte
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Kärlek till träning

Rätt näring är viktigt träning för att din träning ska ge gott resultat. Magnesium påverkar både din träning och återhämtning.

För att orka träna och kanske till och med tävla är det viktigt att ge din kropp rätt förutsättningar. Att magnesium bidrar till normal muskelfunktion och proteinsyntes har du kanske hört. Om du har brist på magnesium kan det påverka regleringen av muskelkontraktioner, där magnesium spelar nämligen en viktig roll.

Undvik muskelkramper

Alla vill vi att träningen ska vara behaglig och utan stelhet och utan kramper. Magnesium hjälper musklerna att slappna av, vilket är viktigt både under och efter träningen. Men varför får vi då kramp? Det beror på samspelet mellan kalcium och magnesium. Kalcium har en sammandragande effekt på muskelcellen, medan magnesium har en avslappnande effekt. Kalcium förändrar proteinernas form på ett sätt som får dina muskler att dra ihop sig. [i] Vid brist på magnesium får musklerna svårt att slappna av och du får kramp.[ii]

Du svettas ut magnesium

Du vet säkert att du gör av med magnesium när du tränar. Långdistanslöpare och andra som tränar med hög puls kan få brist på magnesium då man svettas ut mineralet. Svett innehåller salt, kalium och magnesium. [iii]. Ju mer du svettas, desto mer magnesium behöver du få i dig.

Fysisk aktivitet ökar behovet av magnesium

Ett antal studier har utvärderat sambandet mellan tillskott av magnesium och träning. Resultaten visade att behovet av magnesium ökade när den fysiska aktivitetsnivån ökade. Studier på djur indikerar även på att magnesium kan förbättra träningsförmågan genom att öka tillgängligheten på glukos, det vill säga energi, i hjärnan, musklerna och blodet.[iv]

Se därför till att få i dig tillräckligt med magnesium.

Bra källor till magnesium

Innehåll av magnesium per 100 g:

  • Mandlar: 265 mg
  • Pinjenötter: 251 mg
  • Havregryn: 200 mg
  • Jordnötter: 190 mg
  • Kikärter: 160 mg
ETT MAGNESIUM SOM KROPPEN ENKELT KAN TA UPP
Varje kapsel i Holistic Magnesium innehåller 120 mg magnesium i de organiska formerna citrat, laktat och malat. Det kanske låter lite med 120 mg per kapsel, men för att magnesium ska kunna tas upp i kroppen måste det lösas upp i fria joner. Där är de organiska formerna citrat, laktat och malat oslagbara! Magnesiumoxid, magnesiumhydroxid och magnesiumkarbonat är mycket svåra att lösa upp i fria joner.

Därför kan det finnas mer magnesium i dessa produkters innehållsförteckning, men du får betydligt mindre ut i blodet och i cellerna, där det gör nytta. Magnesiumoxid, till exempel, använder vi i enbart Holistic UltraTarm, eftersom magnesiumoxid bidrar till en naturlig tarmtömning. Läs mer om de olika mineralföreningarna här: https://www.holistic.se/blogg/1234

[i] Potter JD, Robertson SP, Johnson JD. Magnesium and the regulation of muscle contraction. Fed Proc. 1981 Oct;40(12):2653-6.

[ii] Bilbey DL, Prabhakaran VM. Muscle cramps and magnesium deficiency: case reports. 1996 Jul;42:1348-51.

[iii] Brotherhood JR. Nutrition and sports performance. Sports Med. 1984 Sep-Oct;1(5):350-89.

[iv] Yijia Zhang, Pengcheng Xun, Ru Wang, Lijuan Mao, and Ka He. Can Magnesium Enhance Exercise Performance? 2017 Aug 28. doi: 10.3390/nu9090946 le 1 Light

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

C-vitaminsallad med apelsin- och chilidressing

C-vitamin förknippas ofta med citrusfrukter som apelsin och citron. Men flera livsmedel innehåller betydligt mer C-vitamin än så. I det här receptet har vi samlat flera av dem i den här energigivande salladen, allt ifrån grönsaker och frukt till topping och dressing.

C-vitamin är ett vattenlösligt vitamin och kan inte lagras i kroppen utan behöver tillföras den dagliga kosten. Vitaminet är en antioxidant och behövs för immunförsvarets funktion, normal kollagenbildning som stärker benstomme, brosk, hud, skelett och tänder. C-vitamin förbättrar även kolesterolvärden, stimulerar fettförbränning, ökar kroppens upptagning av järn och minskar trötthet och utmattning.

C-vitaminsallad:

Mixa, matcha, lägg till och ta bort råvaror som du själv behagar. Toppa salladen med persilja, valfria nötter och apelsindressing. En riktig C-vitaminboost!

Vi rekommenderar att äta salladen färsk och rå då kokning och stekning förstör C-vitaminet. Behöver du hjälpa matsmältningen på traven kan du ångkoka tex broccoli, blomkål och brysselkål lätt.

Grönsaker och frukter:

  • Broccoli
  • Blomkål
  • Röd och grön paprika
  • Grönkål
  • Brysselkål
  • Spenat
  • Persilja
  • Papaya
  • Kiwi
  • Jordgubbar
  • Ananas

Topping:

  • Persilja
  • Nötter
  • Frön

Apelsindressing med chili:

  • 1 dl färskpressad apelsinsaft och rivet apelsinskal av 1/2-1 apelsin
  • 1/2 dl olivolja
  • 1/2 röd chilifrukt finhackad
  • 1 msk Holistic Strandnyponpulver
  • 1 krm salt
  • Svartpeppar
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Mage och hud hänger ihop

Kan finnar och förstoppning hänga ihop? Studier visar att ett komplext kommunikationsnät mellan tarmfloran och huden, vilket involverar allt från immunsystemet till utsöndring av hormoner.

Det har gått över 70 år sedan dermatologerna John H. Stokes och Donald M. Pillsbury föreslog att problem i mage- och tarm kan förklara kopplingen mellan psykisk ohälsa och hudproblem. Deras hypotes var att känslomässig stress och oro kan förändra tarmfloran, göra tarmslemhinnan mer genomsläpplig och bidra till inflammation. Mjölksyrabakterier föreslogs kunna hjälpa. Senare forskning har bekräftat deras teorier. [1]

Bakterier motverkar inflammation

I en studie har man undersökt om tarmen kan påverka huden via immunsystemet. Detta eftersom att bakterier kan hjälpa till att underlätta kroppens antiinflammatoriska reaktioner. Resultaten visade att mjölksyrabakterier kan vara förbyggande och hjälpa till vid inflammatoriska hudsjukdomar.[2]

Huden kan stärkas av bakterier

Kan mjölksyrabakterier påverka hudens skönhet och hälsa? Studier visar att mjölksyrabakterier kan främja en hälsosammare hud genom att minska hudens känslighet, motverka inflammation och öka hudens flexibilitet[3] Enligt studier kan mjölksyrabakterier också skydda huden mot solskador[4].


[1] Whitney P Bowe author and Alan C Logan. Acne vulgaris, probiotics and the gut-brain-skin axis – back to the future? 31 jan 2011

[2] Iman Salem, Amy Ramser, Nancy Isham, and Mahmoud A. Ghannoum. The Gut Microbiome as a Major Regulator of the Gut-Skin Axis. Jul 10 2018

[3] Arck P1, Handjiski B, Hagen E, Pincus M, Bruenahl C, Bienenstock J, Paus R. Is there a ’gut-brain-skin axis’? Jan 25 2010

[4] Sugimoto S1, Ishii Y, Izawa N, Masuoka N, Kano M, Sone T, Chiba K, Miyazaki K, Ishikawa F.Photoprotective effects of Bifidobacterium breve supplementation against skin damage induced by ultraviolet irradiation in hairless mice. Dec 28 2012

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

C-vitamin för ditt immunsystem

Att C-vitamin är bra för ditt immunförsvar har du säkert hört, men på vilket sätt?

C-vitamin som även kallas för askorbinsyra är en av de mest kända vitaminerna. Det är en antioxidant som är viktig för immunförsvaret. Det hjälper också till att minska trötthet och utmattning. Tänk vilken bra vitamin! Och enligt en ny studie kan C-vitamin även dämpa inflammation och oxidativ stress.[1]

Förbättrad återhämtning

I en annan studie fann man att C-vitamin kan minska dödligheten bland kritiskt sjuka patienter. Många av deltagarna visade sig ha C-vitaminbrist. Man fann bland annat att tillskott av C-vitamin kunde öka återhämtningen från organsvikt och även förbättra njurfunktionen.[2]

Kan motverka inflammation

Det är sedan tidigare känt att vitamin C bidrar till att bibehålla immunsystemets normala funktion. I en studie från 2018 fann man att C-vitamin förvaras i höga halter i de flesta immunceller och kan påverka flera aspekter av immunsystemet. Man fann exempelvis att tillgänglighet av vitamin C kan hjälpa till att motverka inflammation och hämma tillväxten av tumörer[3].


[1] Angélique M.E. Spoelstra-de Man, Paul W.G. Elbers, and Heleen M. Oudemans-Van Straaten. Vitamin C: should we supplement? 2018 Aug; 24(4): 248–255.

[2] Angélique M.E. Spoelstra-de Man, Paul W.G. Elbers, and Heleen M. Oudemans-Van Straaten. Vitamin C: should we supplement? 2018 Aug; 24(4): 248–255.

[3] Ang A1, Pullar JM2, Currie MJ1, Vissers MCM3. Vitamin C and immune cell function in inflammation and cancer. 2018 Oct 19;46(5):1147-1159

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vitamin C – gör mer än du kanske tror!

Vi människor kan inte själva bilda vitamin C. Det kan tyckas lite opraktiskt med tanke på allt som vitamin C gör i kroppen.

Immunförsvaret

Vitamin C bidrar till att bibehålla immunsystemets normala funktion. Men en sammanställning av studier visar att tillskott av upp till 4 gram vitamin C per dag vid start av infektion inte förkortar infektionen.[1] Viktigt att veta är att om vitamin C ska ge hjälp vid infektion behövs två saker:

  • Hög dos (5–50 gram per dag)[2]
  • Intag varje eller varannan timme

I en studie gav man på första dagen av infektion 1 gram vitamin C i timmen under 6 timmar. Och sedan 1 gram vitamin C var tredje timme. Gruppen som fick vitamin C hade 85 % färre symtom på förkylning och influensa än kontrollgruppen.[3] Studien är inte exemplariskt utförd så den höga siffran (85 %) ska inte tas som en absolut sanning. Men upplägget på dosering stämmer med klinisk erfarenhet.

Allergi

Vid allergi mot exempelvis pollen frisätts histamin, vilket gör att näsa och ögon börjar rinna och slemhinnorna svullnar. Så glädjande för många att vitamin C fungerar som ett naturligt anti-histamin. Vitamin C minskar frisättningen av histamin från vita blodkroppar och ökar hastigheten varmed histamin utsöndras ur kroppen. Histamin ökar exponentiellt i blodet när halten vitamin C minskar.[4] Vid pollenallergi bör man inta minst 2 gram vitamin C per dag.[5]

Ben, brosk, tänder och hud

Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning. Det låter kanske inte så exalterande. Men kollagen är ett fiberprotein som behövs för att vi ska få starka ben och friskt brosk, en vital och elastisk hy, friskt tandkött och starka tänder. För hyn kan man också lägga till att vitamin C bidrar till att återbilda den reducerade formen av vitamin E. Vad innebär då det? Jo vitamin E är en av kroppens viktigaste antioxidanter bland annat för huden. När vitamin E gjort sitt jobb behöver det hjälp av exempelvis vitamin C för att aktiveras igen. Både vitamin C och vitamin E fungerar som solskydd för huden. En kombination av 2 gram vitamin C och 1000 IE vitamin E dagligen i tre månader minskade risken för solbränna och DNA-skador i huden vid exponering för UVB-strålar.[6]

Energi

Vitamin C bidrar till att minska trötthet och utmattning. Bland annat behövs vitamin C för att binjurarna ska kunna bilda stresshormoner. Piggare binjurar = mer energi. Vitamin C ökar också järnupptaget. Järn är viktigt för energi och syresättning. Tyvärr är järnbrist vanligt. I en dansk studie såg man att så mycket som 40 % av kvinnorna i Danmark hade låga järndepåer (S-ferritin <32 μg/l), och 3–4 % hade den allvarligare formen av järnbrist.[7]


[1] Douglas RM Vitamin C for preventing and treating the common cold. Cochrane Database Syst Rev. 2004 Oct 18;(4):CD000980.

[2] Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinska Uppslagsboken, Andra upplagan sid 280

[3] Gorton HC The effectiveness of vitamin C in preventing and relieving the symptoms of virus-induced respiratory infections. J Manipulative Physiol Ther. 1999 Oct;22(8):530-3.

[4] Thornhill SM. Altern Med Rev 2000 Oct;5(5):448-54

[5] Bucca C et al. Ann Allergy1990;65:311-314.

[6] Placzek Ultraviolet B-induced DNA damage in human epidermis is modified by the antioxidants ascorbic acid and D-alpha-tocopherol. J Invest Dermatol. 2005 Feb;124(2):304-7.

[7] Jan Wesström Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott Läkartidningen 11/2015

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

En god natts sömn

För alla hör inte en god natts sömn till det vanliga. Sömnen är mycket viktig för vår hälsa. Det är då som hjärnans celler fyller på med energi och våra kroppar får återhämtning. En studie visar att sömnen förbättrades betydligt hos de deltagare som fått magnesium.

Mineralet används för över 300 reaktioner i kroppen och behövs bland annat för en normal energiomsättning och muskelfunktion. Att magnesium även bidrar till minskad utmattning känns ju heller inte fel?

Fick förbättrad sömn

I en placebokontrollerad studie deltog 100 vuxna, 78 kvinnor och 22 män i åldrarna 51–85. Samtliga deltagare led av dålig sömn. Under en sju veckors period fick hälften av deltagarna en daglig dos på 320 mg tillskott av magnesium och den andra hälften fick placebo. Bland de deltagare som fått magnesium hade sömnen förbättrats betydligt. Däremot fann man ingen förändring hos gruppen som fått placebo.[1]

Insomningstiden blev kortare

I ett dubbelblindplacebokontrollerat experiment fick en grupp 500 mg magnesium per dag medan kontrollgruppen fick placebo. Detta testades under åtta veckors tid. Man kontrollerade bland annat intag av kalcium, kalium, koffein, kolhydratintag och totalt kaloriintag. Forskarna tog blodprover innan och efter experimentet. Resultaten visade att tillskott av magnesium kan förbättra subjektivt upplevda sömnmarkörer såsom insomningsbesvär och sömneffektivitet (andelen tid vi sover). Deras statistik visade även att antalet sömntimmar ökade och insomningstiden förkortades.[2]


[1] Nielsen FH, Johnson LK, et al, Magnes Res. Magnesium supplementation improves indicators of low magnesium status and inflammatory stress in adults older than 51 years with poor quality sleep, 2010 Dec 1; 23(4): 158-68

[2] Abbasi B, Kimiagar M, Sadeghniiat K, Shirazi MM, Hedayati M, Rashidkhani B. The effect of magnesium supplementation on primary insomnia in elderly: A double-blind placebo-controlled clinical trial. Source 2012 Dec;17(12):1161-9

ki.se/forskning/nyfiken-pa-somnbrist-nar-john-blund-vagrar-dyka-upp


Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vår hjälte på våren

Våren kan vara helt magisk, men inte för alla.

Därför är vi glada att vi har en hjälte redo. Pollenzym innehåller bland annat vitamin C som bidrar till immunsystemets normala funktion. C-vitamin skyddar även våra celler mot oxidativ stress och minskar trötthet och utmattning. Pollezym innehåller även ingefäraextrakt. Ingefäran bidrar till att upprätthålla optimal funktion i de övre luftvägarna och skyddar luftvägarnas slemhinnor.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Hur mår din sköldkörtel?

Problem med trötthet, utmattning, viktuppgång och nedstämdhet? Kanske har du en nedsatt sköldkörtel.

Det finns flera orsaker till varför sköldkörteln kan vara nedsatt. Stress, otillräckligt med sömn och näringsbrist på grund av en bristande diet är bara några av de faktorer som kan påverka.

Sköldkörteln, denna fjärilsformade körtel i halsen, styr all energiproduktion och ämnesomsättning i kroppen. Den påverkar hela kroppen och även den psykiska hälsan. Vilket gör att det är en rejäl utmaning att må bra när sköldkörteln är nedsatt.

Att äta näringsrik kost och reducera stress är två goda steg mot en välfungerande sköldkörtel. Jod är något som sköldkörteln behöver. Jod bidrar nämligen till en normal produktion av sköldkörtelhormoner och till normal sköldkörtelfunktion.

Livsmedel som innehåller jod är saltvattensfisk, skaldjur, alger och jodberikat salt. Mjölk, ägg och ost innehåller också jod, men är mer måttliga källor.

https://ehdin.com/nedsatt-skoldkortel/

https://skoldkortelforbundet.se/sjukdomar/hypotyreos-symptom/

Publicerat i Artiklar | 2 kommentarer