Generösa lever längre

Att ge en gåva – och att ta emot den – ökar inte bara välbefinnandet hos både mottagaren och givaren. Nu visar forskning att de som delar med sig också lever längre.

Det finns ett starkt linjärt samband mellan hur generöst ett samhälle är och befolkningens genomsnittliga livslängd. Vid Max Planck-institutet för demografisk forskning i tyska Rostock har man gjort analyser som visar att människor lever längre i samhällen där invånarna hjälper varandra ekonomiskt.

– Det nya med vår studie är att vi har kombinerat information om både offentliga och privata överföringar av pengar och utvärderat effekten, säger Fanny Kluge vid Max Planck-institutet. Hon och hennes kollegor analyserade data för 34 olika länder som de hämtat från projektet National Transfer Accounts. Här registreras ländernas statliga och privata överföringar som en individ gör under sin livstid och sätts sedan i förhållande till livstidsinkomst.

De som är dåliga på att dela med sig dör tidigare

De länder som är sämst på att dela med sig av sin totala inkomst finns i Afrika, söder om Sahara, exempelvis Senegal. Här är också dödligheten högst bland de 34 länderna som forskarna tittade på.

Sydafrika är mer utvecklat ekonomiskt sett än andra afrikanska länder söder om Sahara, men resurserna fördelas ändå inte rättvist, och även här är dödligheten relativt hög.

– Våra analyser tyder på att fördelningen av resurser påverkar ett lands dödlighet, oavsett hur hög BNP landet har, säger Fanny Kluge.

I västeuropeiska länder och i Japan fördelas relativt mycket pengar till både den yngsta och den äldsta befolkningen, och här är dödligheten låg. Även i de sydamerikanska länder som ingick i studien gjordes stora överföringar till andra inom samhället. Här delar man med sig av mer än 60 procent av sin genomsnittliga livsinkomst och dödligheten är lägre än i de afrikanska länderna söder om Sahara. Däremot är dödligheten högre här än i Västeuropa, Australien, Japan och Taiwan.

Fransmän och japaner delar mest och lever längst

De två länder som hade absolut lägst dödlighet var Frankrike och Japan. Där lämnar en genomsnittlig medborgare ifrån sig mellan 68 och 69 procent av sin livstidsinkomst till andra. Och risken att dö det närmaste året är bara hälften så hög bland människor över 65 år jämfört med i Kina eller Turkiet där bara 44–48 procent av livstidsinkomsten omfördelas.

– Det som jag tycker är särskilt intressant är att det inte spelar någon roll för förhållandet mellan givmildhet och livstidsinkomst om pengarna kommer från staten eller från släktingar, säger Fanny Kluge. Båda gör att befolkningen lever längre jämfört med samhällen där man gör färre överföringar.

Källa:

Max Planck Gesellschaft. Be generous, live longer. Pressmeddelande 2020-09-01.

Studien:

Vogt, T., Kluge, F., Lee, R.: Intergenerational Resource Sharing and Mortality in a Global Perspective. PNAS. August 31, 2020

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Gurkmejextrakt kan lindra symtom på artros

Den gyllene currykryddan gurkmeja med det aktiva ämnet kurkumin har antiinflammatoriska egenskaper som kan vara till nytta för personer med ledvärk och artros.

Kurkumin är pigmentet som ger den gula färgen åt gurkmeja – kryddan som använts i traditionell kinesisk och indisk medicin i århundraden för att lindra inflammatoriska besvär.1

Olika typer av gurkmejapreparat har gett effekt mot inflammatoriska sjukdomar i allt från leder, lungor, hud och tarm.2-6 Den typ av forskning som anses fungera bäst för att undersöka effekten hos enstaka ämnen – randomiserade, kontrollerade studier – har tydligt visat att olika inflammatoriska markörer i kroppen minskar när gurkmeja intas under längre tid.7,8

Lika bra som ibuprofen

Gurkmejans antiinflammatoriska effekt kommer av att den har reglerande verkan på nästan alla av kroppens 1 200–1 300 inflammationsdrivande gener. Enligt Stig Bengmark, professor emeritus i kirurgi, som själv äter den gula kryddan dagligen, innehåller gurkmeja omkring tjugo olika ämnen med antiinflammatorisk funktion – så kallade kurkumenoider – med kurkumin som flaggskeppet.9,10

Det är genom att blockera olika inflammatoriska ämnen, bland annat två typer av enzymer som kallas cox-1 och cox-2, som kurkuminet i gurkmeja utövar sin antiinflammatoriska och smärtlindrande verkan. Effekten påminner om de så kallade cox-2-hämmarna – antiinflammatoriska läkemedel som dessvärre visat sig vara skadliga för hjärthälsan. Några sådana biverkningar har däremot inte gurkmeja eller kurkumin.11,12

I en studie upptäckte man att kurkumin som togs tre gånger per dag hade lika god effekt som att ta en daglig dos på 1200 mg ibuprofen, och att det kan hjälpa ännu bättre mot reumatoid artrit än ibuprofen.13,14

Smärtstillande vid artros

Kurkumin har också visat sig lindra inflammation och symtom på stela leder och värk vid artros.15

Trots att artros är en så vanlig sjukdom saknas det bra läkemedel. Det som finns att tillgå är värktabletter som dessvärre kan ge otrevliga biverkningar. Därför är det glädjande att en helt ny randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad 12-veckors studie från Australien visar att gurkmejaextrakt fungerade bättre än placebo när det gällde smärtlindrande effekt hos patienter med artros i knäna. Däremot kunde forskarna se på magnetkameraavbildningar att gurkmejan inte påverkade strukturella faktorer som svullnad eller broskets sammansättning i knäna.16

En anledning till att många äldre drabbas av ledvärk är att den åldrande kroppen blir sämre på att bekämpa inflammation.17,18 Inflammationen kan delvis bero på ökade nivåer av oxidativ stress i kroppen, något som kurkumin också är bra på att bekämpa genom sin antioxidantverkan.19

Behöver hjälp av peppar

Dessvärre är det inte så mycket av kurkuminet som tas upp i blodet eftersom mycket binds i tarmen. Därför brukar ett ämne i svartpeppar, peperin, tillsättas i kosttillskott med kurkumin för att öka upptaget av ”fria kurkuminoider”.

Peperinet svarar for pepparns skarpa smak och doft och minskar kroppens omsättning av vissa ämnen, bland annat kurkumin.20 Det gör att upptaget i blodet ökar. Även en liten nypa peppar, bara en tjugondel av en tesked, kan få upp kurkuminet i blodet till mycket högre nivåer.21,22

Men kurkuminet som blir kvar i tarmen är inte overksamt: det kan skydda mot att det bildas elakartade polyper i tjocktarmens slemhinna, både på egen hand och i kombination med ämnet quercetin.23,24

I studier där man dessutom tillsatt olja av gurkmeja har gett många goda resultat, bland annat minskad trötthet och ökad stresstålighet, bättre kärlhälsa och kolesterolvärden samt mindre inflammation.25-28

– Vår vision är att det här näringsämnet en dag används som ett dagligt tillskott som hjälper kroppen att förebygga vissa sjukdomar och som en behandling mot den dåliga inflammationen som ses vid många sjukdomar, säger Nicholas Young vid Ohio State-universitetet i USA i ett pressmeddelande.29 Han forskar om immunologi och reumatiska sjukdomar och har även studerat gurkmejaextrakt mot inflammation.

Kurkumin är ett säkert ämne som tolereras väl, och det finns få rapporter om biverkningar när man tar rekommenderade doser. Men en regelbunden användning kan minska kroppens upptag av järn, så därför bör det inte tas av personer med järnbrist och inte vid graviditet och amning.30

(Ref: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4436156/)

Referenser

1. Daily JW, Yang M, Park S. Efficacy of Turmeric Extracts and Curcumin for Alleviating the Symptoms of Joint Arthritis: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Clinical Trials. J Med Food. 2016 Aug;19(8):717-29.

2. Daily JW, Yang M, Park S. Efficacy of turmeric extracts and curcumin for alleviating the symptoms of joint arthritis: a systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials. J Med Food. 2016;19(8):717–29.

3. Abidi A, Gupta S, Agarwal M, Bhalla HL, Saluja M. Evaluation of efficacy of curcumin as an add-on therapy in patients of bronchial asthma. J Clin Diagn Res. 2014;8(8):HC19–24.

4. Panahi Y, Sahebkar A, Parvin S, Saadat A. A randomized controlled trial on the anti-inflammatory effects of curcumin in patients with chronic sulphur mustard-induced cutaneous complications. Ann Clin Biochem. 2012;49(Pt 6):580–8.

5. Garg SK, Ahuja V, Sankar MJ, Kumar A, Moss AC. Curcumin for maintenance of remission in ulcerative colitis. Cochrane Database Syst Rev. 2012;10:CD008424. +

6. Vecchi Brumatti L, Marcuzzi A, Tricarico PM, Zanin V, Girardelli M, Bianco AM. Curcumin

and inflammatory bowel disease: potential and limits of innovative treatments. Molecules.

2014;19(12):21127–53.

7. Derosa G, Maffioli P, Simental-Mendía LE, Bo S, Sahebkar A. Effect of curcumin on circulating interleukin-6 concentrations: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Pharmacol Res. 2016;111:394–404.

8. Sahebkar A, Cicero AFG, Simental-Mendía LE, Aggarwal BB, Gupta SC. Curcumin downregulates human tumor necrosis factor-α levels: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Pharmacol Res. 2016;107:234–42.

9. Agarwal KA, Tripathi CD, Agarwal BB, Saluja S. Efficacy of turmeric (curcumin) in pain

and postoperative fatigue after laparoscopic cholecystectomy: a double-blind,

randomized placebo-controlled study. Surg Endosc. 2011;25(12):3805–10.

10. Bengmark S. Gurkmeja – Det antiinflammatoriska guldet. Blogginlägg, hämtat 2020-09-17,

11. Bengmark S, Mesa MD, Gil A. Plant-derived health: the effects of turmeric and curcuminoids. Nutr Hosp. 2009;24(3):273-281.

12. Daily JW, Yang M, Park S. Efficacy of Turmeric Extracts and Curcumin for Alleviating the Symptoms of Joint Arthritis: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Clinical Trials. J Med Food. 2016 Aug;19(8):717-29.

13. Goulart M, Partar D, Cunha L, Zung S. Curcumin in osteoarthritis treatment: the present state of evidence. Annals of the Rheumatic Diseases 2019;78:1867. 

14. Chandran B, Goel A. A randomized, pilot study to assess the efficacy and safety of curcumin in patients with active rheumatoid arthritis. Phytother Res. 2012;26(11):1719–25.

15. Kuptniratsaikul V, Dajpratham P, Taechaarpornkul W, et al. Efficacy and safety of Curcuma

domestica extracts compared with ibuprofen in patients with knee osteoarthritis: a multicenter

study. Clin Interv Aging. 2014;9:451–8.

16. Wang Z, Jones G, Winzenberg T, et al. Effectiveness of Curcuma longa Extract for the Treatment of Symptoms and Effusion-Synovitis of Knee Osteoarthritis : A Randomized Trial [published online ahead of print, 2020 Sep 15]. Ann Intern Med. 2020;10.7326/M20-0990.

17. Franceschi C, Campisi J. Chronic inflammation (inflammaging) and its potential contribution to age-associated diseases. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2014 Jun;69 Suppl 1:S4-9.

18. Rea IM, Gibson DS, McGilligan V, et al. Age and Age-Related Diseases: Role of Inflammation Triggers and Cytokines. Front Immunol. 2018;9:586.

19. Menon VP, Sudheer AR. Antioxidant and anti-inflammatory properties of curcumin. Adv Exp Med Biol. 2007;595:105-125.

20. Atal CK, Dubey RK, Singh J. Biochemical basis of enhanced drug bioavailability by piperine:

evidence that piperine is a potent inhibitor of drug metabolism. J Pharmacol Exp Ther. 1985;

232(1):258–62.

21. Anand P, Kunnumakkara AB, Newman RA, Aggarwal BB. Bioavailability of curcumin:

problems and promises. Mol Pharm. 2007;4(6):807–18.

22. Shoba G, Joy D, Joseph T, Majeed M, Rajendran R, Srinivas PS. Influence of piperine on

the pharmacokinetics of curcumin in animals and human volunteers. Planta Med. 1998;64(4):

353–6.

23. Carroll RE, Benya RV, Turgeon DK, et al. Phase IIa clinical trial of curcumin for the prevention

of colorectal neoplasia. Cancer Prev Res (Phila). 2011;4(3):354–64.

24. Cruz-Correa M, Shoskes DA, Sanchez P, et al. Combination treatment with curcumin and

quercetin of adenomas in familial adenomatous polyposis. Clin Gastroenterol Hepatol. 2006;

4(8): 1035–8.

25. Pandaran Sudheeran S, Jacob D, Natinga Mulakal J, et al. Safety, Tolerance, and Enhanced Efficacy of a Bioavailable Formulation of Curcumin With Fenugreek Dietary Fiber on Occupational Stress: A Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled Pilot Study. J Clin Psychopharmacol. 2016 Jun;36(3):236-43.

26. Metzler M, Pfeiffer E, Schulz SI, et al. Curcumin uptake and metabolism. Biofactors. 2013 Jan-Feb;39(1):14-20.

27. Campbell MS, Ouyang A, I MK, et al. Influence of enhanced bioavailable curcumin on obesity-associated cardiovascular disease risk factors and arterial function: A double-blinded, randomized, controlled trial. Nutrition. 2019 Jun;62:135-9.

28. Saji S, Asha S, Svenia PJ, et al. Curcumin-galactomannoside complex inhibits pathogenesis in Ox-LDL-challenged human peripheral blood mononuclear cells. Inflammopharmacology. 2018 Oct;26(5):1273-82.

29. Ohio State University. New Research Adds Spice to Curcumin’s Health-Promoting Benefits. Pressmeddelande 2014-11-06.

30. Chandran B, Goel A. A randomized, pilot study to assess the efficacy and safety of curcumin

in patients with active rheumatoid arthritis. Phytother Res. 2012;26(11):1719–25.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Må bra på jobbet

Vi spenderar en stor del av vår vakna tid på jobbet, vilket innebär att jobbet automatiskt blir en viktig och avgörande del i vårt totala välmående. Så hur kan man förbättra hälsan på en arbetsplats? Det är något vi diskuterar i det senaste avsnittet av vår podd Hälsa kommer inifrån.

Trots att intresset för en god hälsa ökar så ökar också antalet sjukskrivningar för till exempel utbrändhet, något som vi också har pratat om i ett tidigare avsnitt. Så att prioritera en hälsosam arbetsmiljö för att må bra på jobbet borde vara självklart för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Men hur gör man det då? Ja, några tips och tankesätt att inspireras av får du i detta avsnitt.

Han hade två val

Den här gången har vi bjudit in vår egen vd Peter Hencz till poddstudion. Som högpresterande idrottare med stor kärlek till ishockey, styrketräning, försäljning och affärer var han ständigt på resande fot, jorden runt. Tills det en dag inte höll längre…

Jag var i Thailand med jobbet och insåg efter ett läkarbesök att jag hade två val. Antingen byta livsstil för att må bättre eller också hoppa från ett tak, berättar Peter ärligt om vägskälet som innebar att han sade upp sig från sitt dåvarande arbete och började leta efter och prova andra vägar; vägar som skulle hjälpa honom till en mer balanserad och hälsosam livsstil.

Investerade i ”People and culture”

När han så småningom kom i kontakt med Holistics grundare Bertil Wosk och blev vd för företaget var det också självklart att försöka skapa en arbetsplats där människor vill vara, mår bra och trivs.

Vi har bland annat skapat en funktion som vi kallar ”People and culture” dit medarbetarna kan vända sig och prata om precis allt. Sonja, som arbetar med People and culture hos oss, är legitimerad psykolog och rollen är helt frikopplad från HR-funktionen. Det kan finnas saker man inte vill ta med sin chef eller någon annan i sin närhet och då är det en fantastisk förmån att ha Sonja hos oss. Vi ser det som investering bland många just när det handlar om personalvård, säger Peter.

På samma sätt som Sonja jobbar med den mentala hälsan hos medarbetarna, så jobbar näringsterapeuten Leif med den fysiska hälsan hos medarbetarna. Hos Leif gör man olika tester för att upptäcka obalanser i kroppen och får sedan en handlingsplan för att komma tillrätta med dessa. Är du mer nyfiken på Sonja och Leif och deras kompetenser så har de båda medverkat i podden tidigare, Sonja i avsnittet ”Lyssna dig till framgång” och Leif i två avsnitt om sköldkörteln.

Skapa känslan av tillhörighet

Men att skapa en bra och välmående arbetsplats handlar inte bara om de yttre faktorerna som vi nämnt ovan, eller om gemensamma hälsosamma frukostar, träningspass, daglig meditation på arbetstid eller generöst med tid för att lära känna varandra under till exempel konferenser. Det handlar också, enligt Peter, om att skapa en arbetsplats som inte känns som ett jobb, även om man såklart kommer dit för att utföra ett arbete.

Vi har ett fantastiskt fint och välkomnande kontor, men för att få rätt människor att trivas och vilja utvecklas med företaget måste man skapa både engagemang och känslan av tillhörighet, menar han. Alla människor vill känna sig som en del av något och därför jobbar vi också mycket med de bitarna. Vi jobbar även med att alla på företaget ska veta vart vi är på väg, vad företaget står för och att vi alltid har högt i tak och är så transparenta i organisationen som det bara går. Våra värdeord är kärlek, sanning och ansvar och vi vill ju leva som vi lär och då är det självklart att prioritera dessa bitar. Dessutom har vi som mål att bli Sveriges bästa arbetsplats. 

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Fungerar C-vitamin mot förkylning? Det kan bero på dosen

Forskningen som gjorts om C-vitaminets effekt på förkylning har gett varierande och ofta nedslående resultat. Men det kan bero på att doserna som testats är för låga.

Läkaren och C-vitaminexperten Harri Hemilä som är docent vid Helsingfors universitetet har forskat om C-vitamin i över 20 år. Han menar att doserna på 1 gram C-vitamin som använts i många studier inte är tillräckliga.

Minskade sjuktiden

Den slutsatsen drar han efter att ha analyserat två kliniska studier där forskarna använt högre doser. Resultatet tyder på att 8 gram C-vitamin som togs på den första förkylningsdagen fungerade bäst. Det minskade sjuktiden med 19 procent.

– C-vitamin måste intas så fort förkylningssymtom uppstår för att få maximal effekt, konstaterar Harri Hemilä.

Linjärt dos-samband

I de två försöken användes två olika C-vitamindoser på människor med förkylning. I det första fick deltagarna äta antingen 6 gram eller 3 gram C-vitamin per dag från första förkylningsdagen. Det fanns också en kontrollgrupp som fick placebopiller.

Deltagarna som fick 6 gram hade 17 procent kortare sjuktid, medan de som fick 3 gram bara förkortade sin förkylning med hälften.

I det andra försöket testades 8 respektive 4 gram C-vitamin per dag, eller placebo, men bara på förkylningens första dag. Tabletterna innehöll antingen 500 mg eller 250 mg C-vitamin och togs i jämna intervall över dagen.

Nu minskade längden på förkylningen med 19 procent hos dem som fått 8 gram. I fyragramsgruppen minskade sjuktiden återigen med hälften (9,5 procent).

Enligt Harri Hemilä verkar det finnas ett linjärt dos–responssamband mellan C-vitamin och förkylningens längd. Kanske är det så att ännu högre doser kan användas, men det måste testas i nya kliniska studier.

Värt att prova

– Eftersom C-vitaminets inverkan på förkylningslängden är så konsekvent, och eftersom C-vitamin är säkert och billigt kan det vara värt för enskilda personer att prova om 8 gram per dag kan vara till fördel, menar Harri Hemilä.

Referenser:

ScienceDaily. Larger doses of vitamin C may lead to a greater reduction in common cold duration. 30 mars 2017.

Harri Hemila. Vitamin C and Infections. Nutrients, 2017; 9 (4): 339

Anderson TW, Suranyi G, Beaton GH. The effect on winter illness of large doses of vitamin C. Can Med Assoc J. 1974 Jul 6;111(1):31-6.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Därför ska du lära dig ordet liposomal

Vi har lanserat produkterna Holistic Magnesium Liposomal och Holistic Kurkumin Liposomal. Det är de första av flera produkter som vi planerar att släppa med tillägget ”liposomal”. Denna teknik gör att kroppen absorberar näringen upp till 20 gånger bättre.

Bäst blir bättre

Denna gång har vi tagit steget längre och kompletterat vårt magnesium med Holistic Magnesium Liposomal. Där är magnesiumet inslutet i en fettbubbla (liposom) som gör att magnesiumet transporteras direkt till cellen. Där det gör nytta!

Hur får man näringen till cellerna, där den gör nytta?

Kosttillskott är en fantastisk uppfinning: nyttig mat i koncentrerad form. En utmaning är att skapa kosttillskott som är så effektiva som möjligt.

För att näringsämnen från mat eller kosttillskott ska tas upp från tarmen till blodet måste de bearbetas på olika sätt i mag-tarmkanalen. En del näringsämnen är lätt för kroppen att ta upp, medan andra är svårare. 

När ett ämne har tagits upp till blodet ska det sedan transporteras vidare in i cellerna. Hur bra ett ämne transporteras till cellen kallas för biotillgänglighet.

Lösningen är en bubbla

Liposomer utvecklades just för att hantera problemet med svagt upptag och dålig biotillgänglighet. En liposom är som en bubbla bestående av fosfolipider (samma ämne som finns i våra cellmembran). Näringsämnet (till exempel magnesium) ligger skyddat i denna bubbla och transporteras oförstört in till cellerna. Väl inne i cellen öppnas bubblan och näringen hamnar där den ska vara. 

Finns det nackdelar?

Det finns två nackdelar med denna teknik. Den ena har vi löst. Nackdel nummer ett:

För att göra en liposomal produkt blandar man lecitin (fosfolipid), vatten och aktiva ingredienser. Det blir en flytande liposomal produkt som smakar illa. Därför tillsätter alla tillverkare (utom vår) smakämnen, sötningsmedel och konserveringsmedel. Dessa tillsatser följer med hela vägen in i cellerna. Det är inte önskvärt.

Vi samarbetar därför med den enda tillverkaren i världen som kan skapa torra liposomer. Det blir ett pulver som kan stoppas i kapslar. Då behöver vi inga smakämnen eller sötningsmedel eller konserveringsmedel (och produkten behöver inte stå i kylskåp med begränsad hållbarhet). 

Nackdel nummer två, den vi inte har löst: Liposomala produkter är dyrare än icke-liposomala produkter när man köper dem. Men priset du betalar är inte hela sanningen. Ser du på hur mycket magnesium du får i cellerna, där de gör nytta, så blir bilden en annan.

Publicerat i Artiklar | 4 kommentarer

Oregano – örten med maxad prestanda

Av 115 olika livsmedel som testats för sina antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper hamnade oregano bland de fem bästa. Bara en tesked malen oregano kan fördubbla antioxidantinnehållet i en vanlig husmansrätt.

Origanum vulgare är en växt med starka krafter. Den tillhör samma familj som mynta och innehåller ämnen som kan motverka virus, svamp och bakterier[1],[2] och antioxidanter som hämmar oxidativ stress och inflammation[3].

Om du strör en enda tesked torkad oregano – eller släktingen mejram – över en vanlig husmansrätt kan du öka antioxidantmängden i maten du äter med det dubbla.[4],[5] Och i en studie där de antiinflammatoriska egenskaperna hos 115 livsmedel testades hamnade oregano bland de fem bästa tillsammans med ostronskivling, lök, kanel och teblad.[6]

Mer antioxidanter än blåbär

Enligt en annan jämförelse där man tittade på antioxidantaktiviteten hos 39 vanliga örter som odlats på samma plats i samma förhållanden, hade oregano tre till 20 gånger högre aktivitet än de andra örterna.[7]

– Oregano har 42 gånger mer antioxidantaktivitet än äpplen, 30 gånger mer än potatis, tolv gånger mer än apelsiner och fyra gånger mer än blåbär, säger forskaren Shiow Y. Wang som ledde studien.

Hon berättar också att en matsked färsk oregano innehåller samma antioxidantaktivitet som ett medelstort äpple.

Verksamt mot mikroorganismer

Utöver sin uppgift som krydda i många maträtter, har oregano traditionellt använts för att lindra förkylningssymtom och magbesvär.[8] 

Märkligt nog har örten sällan testats i studier på människor. I ett litet försök fick 14 personer med mag-tarmproblem på grund av några vanliga tarmparasiter äta tillskott av 600 mg oreganoolja per dag i sex veckor. När kuren var över hade parasitmängden minskat hos samtliga deltagare och 13 av dem (77 procent) hade helt blivit av med parasiterna.[9]

Däremot finns det många hundratals studier av celler i petriskålar och av djur som visar att oregano och ett av örtens mest aktiva ämnen, karvakrol, är verksamt mot mikroorganismer, däribland stafylokocker och överväxt av svampen Candida albicans.[10]

Skillnad på extrakt och essentiell olja

Oljan i oregano kan extraheras och koncentreras med hjälp av exempelvis alkohol eller genom destillering.[11] Extrakt av oregano brukar spädas ut med en ”bärarolja”, oftast olivolja, innan den paketeras på flaska eller kapslar. Slutprodukten brukar då kallas oreganoolja (”oil of oregano”).

Det mycket mer koncentrerade, hundraprocentiga destillatet av oregano kallas essentiell olja. Essentiella oljor brukar användas i aromaterapi och ska inte tas invärtes. De kan användas på huden, men bara ett par droppar som först späds ut i en bärarolja.

Oavsett hur man använder oreganoolja är det viktigt att det inte blir i för långa perioder. Örtkunniga brukar rekommendera tre veckors regelbunden användning och minst en veckas uppehåll. Eftersom oljan är stark kan det också vara bra att börja med minst möjliga dos för att se hur kroppen reagerar. Gravida avrådes från att använda extrakt och essentiell olja av oregano eftersom det finns risk för att den framkallar sammandragningar av livmodern. Att äta små mängder av den färska eller torkade örten ska däremot inte vara några problem.[12]

Referenser

[1] Nostro A, Papalia T. Antimicrobial activity of carvacrol: current progress and future prospectives. Recent Pat Antiinfect Drug Discov. 2012 Apr;7(1):28-35.

[2] de Castro RD, de Souza TM, Bezerra LM, Ferreira GL, Costa EM, Cavalcanti AL. Antifungal activity and mode of action of thymol and its synergism with nystatin against Candida species involved with infections in the oral cavity: an in vitro study. BMC Complement Altern Med. 2015 Nov 24;15:417.

[3] Han F, Ma GQ, Yang M, Yan L, Xiong W, Shu JC, Zhao ZD, Xu HL. Chemical composition and antioxidant activities of essential oils from different parts of the oregano. J Zhejiang Univ Sci B. 2017 Jan.;18(1):79-84. doi: 10.1631/jzus.B1600377. PMID: 28071000; PMCID: PMC5260481.

[4] Carlsen MH, Halvorsen BL, Holte K, Bøhn SK, Dragland S, Sampson L, Willey C, Senoo H, Umezono Y, Sanada C, Barikmo I, Berhe N, Willett WC, Phillips KM, Jacobs DR Jr, Blomhoff R. The total antioxidant content of more than 3100 foods, beverages, spices, herbs and supplements used worldwide. Nutr J. 2010 Jan 22;9:3.

[5] Greger M. Konsten att inte banta. Soulfoods Publishing 2020.

[6] Gunawardena D, Shanmugam K, Low M, et al. Determination of anti-inflammatory activities of standardised preparations of plant-and mushroom-based foods. Eur J Nutr. 2014;53(1): 335–43.

[7] Zheng W, Wang SY. Antioxidant activity and phenolic compounds in selected herbs. J Agric Food Chem. 2001 Nov;49(11):5165-70.

[8] KewScience. Origanum vulgare. Plants of the world online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:453395-1

[9] Force M, Sparks WS, Ronzio RA. Inhibition of enteric parasites by emulsified oil of oregano in vivo. Phytother Res. 2000 May;14(3):213-4.

[10] Niu C, Wang C, Yang Y, Chen R, Zhang J, Chen H, Zhuge Y, Li J, Cheng J, Xu K, Chu M, Ren C, Zhang C, Jia C. Carvacrol Induces Candida albicans Apoptosis Associated With Ca2+/Calcineurin Pathway. Front Cell Infect Microbiol. 2020 Apr 30;10:192. doi: 10.3389/fcimb.2020.00192. PMID: 32426298; PMCID: PMC7203418.

[11] Kula J, Majda T, Stoyanova A, Georgiev E. Chemical Composition of Origanum vulgare L. essential Oil from Bulgaria. Journal of Essential Oil Bearing Plants 2007;10(3).

[12] University of Texas. Herbs to avoid during pregnancy. Hämtad 2020-10-08. https://www.utep.edu/herbal-safety/populations/herbs-to-avoid-during-pregnancy.html

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Gurkmeja- och ingefärsshot

Börja dagen med denna lysande gula shot fylld av vitaminer och antioxidanter. Den väcker liv i hela kroppen och ger en härlig C-vitaminkick.

Recept (5,5 dl)

  • 5 dl kokosvatten
  • 5 cm färsk gurkmeja eller en tesked torkad
  • 1 citron3 cm färsk ingefära
  • 1/4 tesked havssalt
  • 1 matsked honung

Gör så här:

Mixa kokosvatten, gurkmeja och ingefära tills gurkmejan och ingefäran har finfördelats. Använd en sil när du häller i juicen i flaskan eller glaset. Tillsätt citronjuice, havssalt och honung. Smaka av och servera.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Ät svamp för hjärnan

Svamp är en omtyckt ingrediens i kök runt om i världen. Den är näringsrik och innehåller mycket antioxidanter som skyddar våra celler. Ny forskning tyder på att intag av svamp kan vara särskilt viktigt för våra hjärnceller eftersom det verkar minska risken för att vi drabbas av sämre kognitiv funktion.

I butiken hittar vi svamp i frukt- och gröntavdelningen, men svamparna tillhör egentligen inte alls växtriket. De har en helt egen biologisk klassificering och innehåller vissa näringsämnen som är svåra att hitta någon annanstans.

Ny forskning tyder på att de som äter svamp regelbundet, även i små portioner, verkar ha lägre risk för att drabbas av lindrig kognitiv funktionsnedsättning, däribland sämre minne och svårigheter att orientera sig och att hitta rätt ord, som ofta är ett förstadium till Alzheimers sjukdom.

Minskar risken för demens?

Eftersom svamp är ett vanligt inslag i det singaporianska köket, bestämde sig forskare vid Singapores nationella universitet för att undersöka om svamp kan bidra minskad risk för lindrig kognitiv störning bland äldre.

De startade en studie som pågick i 6 år, från 2011 till 2017, och omfattade 663 deltagare i åldern 60 år och uppåt. Forskarna fokuserade på några av de vanligaste svamparna som brukar ätas i Singapore: shiitake, enokitake, ostronmussling, vanliga färska och konserverade champinjoner samt torkad svamp.

En portion svamp definierades som 1,8 dl tillagad svamp, som i genomsnitt väger ungefär 150 gram. Enligt studiens huvudförfattare, Lei Feng, kan människor med lindrig kognitiv funktionsnedsättning fortfarande leva ungefär som vanligt.

– Därför var vi tvungna att avgöra om de presterade sämre i neuropsykologiska standardtester än andra människor i samma ålder och med samma utbildningsnivå, berättar han.

Neuropsykologiska tester mäter olika aspekter av en människas kognitiva förmågor. Dessutom gjorde de riktade intervjuer och mätte deltagarnas fysiska och psykologiska funktioner, bland annat blodtryck, vikt, längd, handgrepp, gånghastighet och olika symtom på demens. I intervjuerna fick de information om sådant som sjukdomshistoria, psykologiska faktorer och kostvanor.

Två portioner per vecka gör susen

Vad forskarna upptäckte var att äldre som åt mer än två portioner svamp per vecka verkade ha så mycket som 50 procent mindre risk för lindrig kognitiv störning. Och bara en portion svamp per vecka verkar också kunna minska risken.

– Det här är ett överraskande samband, säger Lei Feng, att en så vanlig ingrediens kan ha så stor effekt på risken för nedsatt kognitiv funktion.

En unik antioxidant i svamp

Forskarna misstänker att ämnet ergotionein som finns i nästan alla ätliga svampar är en viktig faktor.

– Ergotionein är en unik antioxidant med antiinflammatorisk verkan som vi människor inte kan bilda själva. Men vi kan få det från kosten, och ett av de viktigaste livsmedlen är svamp, säger forskaren Irwin Cheah som var med och utförde studien.

En tidigare studie som samma forskarteam gjort av äldre singaporeaner visade att nivån av ergotionein hos människor med lindrig kognitiv funktionsnedsättning var signifikant lägre än hos friska personer i samma ålder. Det var detta som blev upptakten till den nya studien om svampintag.

Men det finns många andra ämnen i svamp som skulle kunna bidra till mindre risk för kognitiv funktionsnedsättning och dessutom skydda hjärnan hjärnceller från att förstöras.

Forskargruppen hoppas nu på att genomföra en randomiserad kontrollerad studie med ergotionein och andra växtbaserade ämnen som l-teanin och katekiner från teblad, för att se vilken effekt de har på kognitiv funktion.

Ett skydd för cellerna?

Det tycks fungera som ett antioxidantskydd för cellerna, och särskilt för cellernas energifabriker, mitokondrierna. Det finns inte så många antioxidanter som kan ta sig in genom mitokondriernas membran, men ergotionein klarar det och verkar alltså skydda mot dna-skador och celldöd.

Svamp är den absolut största källan till ergotionein i kosten och innehåller omkring nio gånger mer än den närmaste konkurrenten – svarta bönor. Mindre mängder finns även i kycklinglever och i kidneybönor. Kött innehåller mycket små halter, omkring hundra gånger mindre än i exempelvis ostronskivling.

Ergotionein tål värme och förstörs inte när svampen tillagas . Det är en stor fördel eftersom man inte bör äta rå svamp på grund av giftet agaritin som finns i många ätliga svampar. Giftet försvinner när svampen tillagas.

Ergotionein – en fördel med svamp
Ergotionein är en ovanlig aminosyra som verkar spela en viktig roll i
kroppen. Ergotionein finns framför allt i de delar i kroppen som är
extra känsliga för oxidativ stress, bland annat levern, ögonlinsen och
benmärgen.

Källa:

National University of Singapore. Mushrooms May Reduce Risk of Cognitive Decline. Pressmeddelande 2019-03-12.

Studien:

Feng L, Cheah IK, Ng MM m.fl. The Association between Mushroom Consumption and Mild Cognitive Impairment: A Community-Based Cross-Sectional Study in Singapore. J Alzheimers Dis. 2019;68(1):197-203.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Q10 är nyckeln till energi – hur?

Var kommer energi ifrån?

Man kan tänka att kroppen får sin energi från maten vi äter, och det är givetvis sant. Men innan maten blir till energi händer det mycket på vägen. Kraftverken i kroppens celler heter mitokondrier. Det är där energin till slut bildas i form av en molekyl som heter ATP. ATP är cellens bränsle. Ca 90 procent av allt ATP bildas i mitokondrierna. Har vi bra fart i våra mitokondrier får vi gott om energi. Ett ämne som är helt nödvändigt för att mitokondrierna ska fungera är Q10. Utan Q10 ingen energi.

Q10

Q10 är ett fettlösligt vitaminliknande ämne som finns i alla celler i kroppen. Det är ett så kallat koenzym vilket behövs för att ett eller flera enzymer ska fungera. Q10 behövs för att dra igång en kedja av reaktioner som skapar ATP dvs. energi. Allt som sker i kroppen och i vår vardag är beroende av att vi har energi.

Här är bara några exempel vad man i funnit studier om Q10:

  • Personer med kroniskt trötthetssyndrom har ofta mycket lägre nivåer av Q10 än friska personer. Ju lägre nivåer av Q10 desto svårare symtom. [1]
  • Hjärnan gör av med mycket energi. Låga nivåer av Q10 kan ge problem med minne och inlärning. [2]
  • Hjärtat behöver hela tiden gott om energi. Tillskott av Q10 har visat sig motverka olika slag av hjärtproblem och sänka blodtrycket. [3],[4],[5]
  • Kanske lite förvånande kan brist på Q10 visa sig i vår mun i form av tandköttsinflammation. Q10 motverkar inflammation och hämmar de mikroorganismer som ger upphov till problemet. [6]

Att fylla på med Q10 är alltså ingen dum idé, inte minst för att ge kroppen energi och ork.

Referenser

[1] Maes M. Neuro Endocrinol Lett.2009;30(4):470-6.

[2] Langsjoen PH. Biofactors. 25(1-4): 147-152.

[3] Alehagen U. Int J Cardiol. 2013 Sep 1;167(5):1860-6.

[4] Mortensen SA. JACC Heart Fail. 2014 Dec;2(6):641-9.

[5] F L Rosenfeldt. Journal of Human Hypertension (2007) 21, 297–306.

[6] Prakash S. 2010 Dec;42(6):334-7.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Honung lika bra som hostmedicin

Billigt, gott och inga bi(!)verkningar. Färsk honung har visat sig vara kunna lindra förkylningssymtom som hosta, halsont och täppt näsa lika bra som – och ibland bättre än – vanliga mediciner.

Vid Oxforduniversitetet i England har ett forskarteam kammat igenom de medicinska databaserna i jakt på studier som jämfört honung med olika läkemedel mot förkylning: antihistaminer, hostmedicin och värktabletter, och även overksamt placebo.

De hittade 14 relevanta studier, och honungen som användes i dessa intogs på olika sätt, antingen enskilt, i te eller blandat med andra ingredienser. De fann att honung verkar fungera lika bra som, eller bättre, än de vanligaste medicinerna, speciellt när det gäller hosta.

Honung känd som huskur

– Honung har länge varit känt som en huskur mot förkylningssymtom som hosta och ont i halsen, säger läkaren Joseph Lee som är medförfattare till forskningsöversikten. Sedan 2018 har hälsomyndigheter som National Institute for Health and Care Excellence rekommenderat honung som behandling för akut hosta hos vuxna och barn på fem år eller äldre, men den rekommendationen byggde på en översikt av bara tre kontrollerade studier.[i]

– Den här studien ger bevis av god kvalitet som gör att läkare kan känna sig tryggare när de rekommenderar honung åt sina patienter, konstaterar Charlotte Albury, också läkare och medförfattare till översikten.

Hur fungerar honung mot förkylning?

Orsakerna till honungens hostdämpande effekt är inte klarlagda. Vissa experter menar att honungen lägger sig som en hinna i halsen och dämpar hostreflexen på det sättet. Men sannolikt finns det fler faktorer med i spelet.[ii] En nyzeeländsk studie från förra året visade till exempel att honung fungerade lika bra som den virusdödande krämen Aciclovir mot de herpesmunsår som vissa får vid förkylning.[iii]

Honungens läkande egenskaper kan delas in i olika kategorier. Den första är dess innehåll av enzymer och antiseptiska ämnen som väteperoxid, ättiksyra och myrsyra som stoppar elakartade bakterier och jästsvampar från att växa till. Den andra är antioxidanter och andra fytokemikalier, och den tredje är prebiotika i form av oligosackarider som ger mat åt våra nyttiga bakterier.[iv]

Däremot finns det bara nyttiga probiotiska bakterier i honungen en kort tid när den är helt färsk. De dör sedan när honungen mognar.[v]

Varje honungstyp är unik

Honungsbin samlar in nektar från blommor och örter i sin närmiljö, och därför får honungen i varje bisamhälle sin egen unika uppsättning av antioxidanter och växtnäringsämnen.

Ett exempel är manukahonungen från Nya Zeeland, som hyllas för sin starka antiseptiska verkan. Honungen kommer från bin som samlar nektar från manuka-busken, en släkting till den australiska Tea Tree-busken som också är välkänd för sina antibakteriella och antiinflammatoriska effekter. 

Forskare vid Lunds universitet menar dock att honung som tillverkats av nektar från ljung kan ha lika god antiseptisk verkan som manukahonungen.[vi] När det gäller antioxidantinnehåll visade en avhandling som jämförde honung från manuka- och timjanblommor att timjanhonungen hade starkast antioxidantkapacitet.[vii] Andra jämförelser har visat att honung som tillverkats av andra typer av växter har ännu större innehåll av antioxidanter eller andra fördelaktiga egenskaper.[viii]

Det praktiska med honung är att den alltid är lättillgänglig och de flesta har den hemma i skafferiet.

De brittiska forskarna vid Oxforduniversitetet konstaterar dessutom att honung är ”effektivare och mindre skadlig än vanliga mediciner”.

Tänk på att…
Honung aldrig ska ges till barn under ett års ålder eftersom det finns en
liten risk för att de kan drabbas av förgiftningen spädbarnsbotulism.[ix]

Källa:

University of Oxford. Honey better than usual care for easing respiratory symptoms, especially cough. Pressmeddelande 2020-08-19.

Referenser:


[i] NICE. Antibiotics should not be issued as first line of treatment for a cough, says NICE and PHE. Pressmeddelande 2018-08-23.

[ii] Khan SU, Anjum SI, Rahman K, et al. Honey: Single food stuff comprises many drugs. Saudi J Biol Sci. 2018;25(2):320-325. doi:10.1016/j.sjbs.2017.08.004

[iii] Semprini A, Singer J, Braithwaite I, et al. Kanuka honey versus aciclovir for the topical treatment of herpes simplex labialis: a randomised controlled trial. BMJ Open. 2019;9(5):e026201.

[iv] Mato, I., J. F. Huidobro, J. Simal-Lozano & M. T. Sancho. 2006. Rapid determination of nonaromatic organic acids in honey by capillary zone electrophoresis with direct ultraviolet detection. J. Agric. Food Chem. 54:1541- 1550.

[v] Olofsson T, Vásquez A. Framtidens antibiotika stavas honung. GöteborgsPosten 2016-07-12.

[vi] TT. Svensk honung kan bli medicin. SVT Nyheter. 2012-0201.

[vii] He J. The antioxidant and anticancer potentials of New Zealand manuka honey and thyme honey. Doktorsavhandling, School of applied sciences, Nya Zeeland 2016.

[viii] Miguel MG, Antunes MD, Faleiro ML. Honey as a Complementary Medicine. Integr Med Insights. 2017 Apr 24;12:1178633717702869.

[ix] Livsmedelsverket. Råd om mat för barn 0–5 år. Rapport 22 2011.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar