Luftföroreningar – kan B-vitaminer skydda?

När vi inandas små, små partiklar av luftföroreningar påverkar det inte bara våra lungor utan hela kroppen, också vårt DNA. Resultatet blir bland annat mer inflammation. Enligt en liten, men väldigt intressant studie, verkar det som att vissa B-vitaminer kan ge ett skydd. 

Många exponeras för luftföroreningar

När studien publicerades, 2017, uppskattade WHO att 92 procent av världens befolkning levde i en miljö där luftföroreningarna översteg WHO:s rekommendationer. Små, små partiklar av föroreningar (PM2.5) är ett stort problem. De fastnar i lungvävnaden och triggar inflammation både lokalt och i resten av kroppen. Åtgärder har lett till att mängden av dessa små partiklar (PM2.5) har minskat, men fortfarande är det vanligt med perioder av höga nivåer på många platser.

Vad händer i våra gener?

När vi inandas PM2.5  påverkas vårt genuttryck. Hur är det möjligt? Jo, föroreningarna påverkar det som kallas metylering. Metylering handlar om att metylgrupper (CH3-) kopplas på DNA-strängen och på sätt reglerar vilka gener som kommer till uttryck och vilka som är ”tysta”. Luftföroreningarna leder till ett ökat uttryck av gener som driver på inflammation och oxidativ stress. Men hur kommer B-vitaminer in i sammanhanget?

B-vitaminer ett skydd?

Metylering är beroende av flera olika näringsämnen, bland annat vitamin B6, B12 och folsyra. Forskarna ville därför testa om ett extra intag av vitaminerna kunde påverka den negativa effekten av PM2.5. Studien var en placebokontrollerad studie på tio friska vuxna som utsattes för PM2.5 eller frisk luft, under kontrollerade former med eller utan extra B-vitaminer. Man tittade på metyleringen av gener i vissa celler, före och efter exponering för PM2.5. Man fann att ett extra intag av vitamin B6, B12 och folsyra (2.5 mg/d folsyra, 50 mg/d vitamin B6, och 1 mg/d vitamin B12) motverkade den negativa effekten av PM2.5 på metyleringen och därmed på genuttrycket.[1] Studien är väldigt liten, så det går inte att dra för stora slutsatser, vilket också har diskuterats forskare emellan.[2] Men den är ändå väldigt intressant.


[1] Zhong J, Karlsson O, Wang G, et al. B vitamins attenuate the epigenetic effects of ambient fine particles in a pilot human intervention trial . Proc Natl Acad Sci U S A. 2017;114(13):3503–3508.

[2] Zhong J, Speck M, Urch B, et al. Reply to Lucock et al.: Significance of interpretation and misinterpretation of a small mechanistic study. Proc Natl Acad Sci U S A. 2017;114(20):E3880–E3881. doi:10.1073/pnas.1704718114

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Intolerans och känslighet mot gluten är två olika saker

Du vet säkert att celiaki är en sjukdom som orsakas av gluten. Men ”glutenkänslighet” är ett mer okänt tillstånd, trots att det kan vara vanligare än celiaki. Här reder vi ut vad som är vad.  

Celiaki, eller glutenintolerans som det också kallas, är en autoimmun sjukdom som drabbar omkring 2 procent av oss svenskar, och den ökar nu bland barn, speciellt de som äter mycket gluten.[1],[2] Celiaki innebär att kroppen angriper den egna vävnaden i tarmen när man äter något med gluten i. Vanliga symtom är magbesvär, trötthet, viktnedgång och blodbrist.

Men det finns också ett annat tillstånd, glutenkänslighet, där symtomen kan likna dem vid celiaki – gaser och uppsvälld mage, kramper i magen, förstoppning och/eller diarré, ledvärk och trötthet. Vid glutenkänslighet får man inte de skador i tarmen som uppstår vid celiaki och inte heller de antikroppar som syns i blodproverna för celiaki.

Inget påhittat problem

Glutenkänslighet har länge avfärdats som ett påhittat problem. Man har ansett att symtomen beror på noceboeffekten, att man förväntar sig negativa reaktioner. Den här uppfattningen har emellertid förändrats tack vare ny forskning som gett oss mer kunskap om de biologiska mekanismerna bakom tillståndet.

Det forskarna upptäckt är dels att tarmbarriären hos människor med glutenkänslighet är försvagad, vilket leder till en inflammatorisk immunrespons i kroppen,[3] dels att glutenkänsliga bildar en annan typ av antikroppar än människor som lider av celiaki.[4] Därför skiljer sig de inflammatoriska reaktionerna åt.

Enligt en studie från 2012 kan glutenkänslighet vara upp till 30 gånger vanligare än celiaki. Förekomsten av IBS med åtföljande celiaki är bara ungefär en procent, men andelen IBS-patienter som har glutenkänslighet utan celiaki är över 30 procent. När de äter glutenfri kost försvinner IBS-symtomen.[5]

Så här uppstår reaktioner mot gluten

Det klistriga proteinet gluten som framför allt finns i vete (inklusive emmer-, dinkel- och kamutvete), men också i korn och råg, består till 80 procent av de två proteinerna glutein och gliadin. Gliadin är särskilt svårt för kroppen att bryta ned till enskilda aminosyror och därför passerar det genom matsmältningen i större molekyler.

De övriga proteinerna som ingår i glutenkomplexet är inte lika välutforskade eftersom de består av över 20 000 olika molekyler, men de kan vara svåra att bryta ned fullständigt precis som gliadin. Det finns alltså en risk att även dessa proteiner bidrar till glutenkänslighet och celiaki.[6]

När mat bryts ned i tunntarmen skannas den av tarmens immunförsvar (som kallas GALT, gut-associated lymphoid tissue) för att identifiera skadliga ämnen.

Hos en person utan celiaki, som inte har glutenintolerans, absorberas de nedbrutna näringsämnena till blodet. Men hos människor med glutenintolerans kommer gliadin att identifieras som en inkräktare. Antikroppar bildas då som angriper proteinet. Om man har fullt utvecklad celiaki bildas även antikroppar mot ett enzym som kallas transglutaminas. Det tillverkas i tarmväggen och har till uppgift att bryta ned gluten till gliadin och glutein. När immunförsvaret angriper enzymet, skadas det näringsabsorberande tarmluddet.

Gluten och läckande tarm

Gliadin får tarmcellerna att frigöra ett ämne som kallas zonulin. Det här ämnet har till uppgift att rensa kroppen genom att sätta igång diarré när vi får i oss gifter eller skadliga bakterier. Zonulin ser till att de täta fogarna mellan cellerna i tarmväggen blir glesare så att vatten snabbt kan komma från kroppen in i tarmen.

Vid matförgiftning eller virusinfektion är det här en tillfällig, nödvändig process, men om vi har obalans i tarmfloran och för mycket skadliga bakterier i tunntarmen, eller om vi är intoleranta mot eller känsliga för gluten och regelbundet äter mat med gluten i, då har vi ett konstant påslag från zonulin som kan medföra att tarmväggen är ständigt lite för gles.[7]

Problemet är att det blir ett läckage även åt det andra hållet, så att oönskade ämnen kan passera ut genom tarmväggen och tas upp i blodet. Det finns forskare som menar att läckande tarm kan leda till inflammation och allergier och öka risken för autoimmuna reaktioner genom att ofullständigt nedbrutna matdelar råkar passera igenom den uppluckrade tarmväggen och uppfattas som fiender av immunförsvaret.[8]

Viktigt att läka tarmen

Andra saker som kan öka tarmens genomsläpplighet är socker, alkohol och antibiotika. Även vissa antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) har paradoxalt nog en skadlig effekt på tarmen eftersom de bryter ned slemhinnan.[9]                        

Det är inte säkert att det räcker att äta glutenfri kost när man har celiaki eller glutenkänslighet – det kan vara viktigt att läka tarmen också. Därför bör man undvika socker som också stör balansen i tarmen och äta mjölksyrade livsmedel som ger nyttiga bakterier. Det finns också en del studier som tyder på att mjölksyrabakterier kan vara verksamt.[10],[11]

Enzymer som bryter ner gluten

I dag finns det matsmältningsenzymer som kan tas av glutenkänsliga om man råkat få i sig glutenhaltig mat eller vet med sig att man kommer att äta något med gluten i. Har man celiaki är det däremot viktigt att fortsätta äta en helt glutenfri kost.

De glutennedbrytande enzymerna förekommer naturligt i kroppen. När de tillverkas på konstgjord väg framställs de med hjälp av mikroorganismer. Den vanligaste typen av glutenenzym kallas för endopetidas (PEP). Det sätter igång spjälkningen av de olika bindningarna inuti proteinets aminosyrakedja (endo betyder ”inuti”).[12]

Fördelen med PEP är att det motstår de olika pH-värdena i magsäcken och tunntarmen, något som har varit ett stort hinder i utvecklingen av enzymtillskotten.

Ett annat vanligt glutennedbrytande enzym är DPP-IV. Det är ett exopeptidas som spjälkar de sista bindningarna i aminosyrakedjan. Det har en mer specifik funktion i tarmen och behöver hjälp av PEP för att gluten eller gliadin ska brytas ner helt.

När endopetidaser och exopetidaser kombineras får man en synergistisk produkt som snabbt spjälkar gluten, vilket har bekräftats i kliniska studier.[13],[14],[15] Men nedbrytningen är inte så effektiv att tillskotten kan användas som ersättning för en glutenfri kost av människor med celiaki. Däremot kan de vara till god hjälp för personer med glutenkänslighet utan celiaki.

Referenser

[1] Celiakiförbundet. Vad är celiaki? https://www.celiaki.se/celiakiforbundet/celiaki/

[2] Martinsson B. Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans. Vetenskap och hälsa. 2016-09-21.

[3] Uhde M, Ajamian M, Caio G, De Giorgio R, Indart A, Green PH, Verna EC, Volta U, Alaedini A. Intestinal cell damage and systemic immune activation in individuals reporting sensitivity to wheat in the absence of coeliac disease. Gut. 2016 Dec;65(12):1930-1937.

[4] Uhde M, Caio G, De Giorgio R, Green PH, Volta U, Alaedini A. Subclass Profile of IgG Antibody Response to Gluten Differentiates Non-Celiac Gluten Sensitivity from Celiac Disease. Gastroenterology. 2020 Jul 20:S0016-5085(20)34992-1.

[5] Carroccio A, Mansueto P, Iacono G, Soresi M, et.al., Non-celiac wheat sensitivity diagnosed by double-blind placebo-controlled challenge: exploring a new clinical entity, Am J Gastroenterol. 2012 Dec;107(12):1898-1906.

[6] Vojdani A. The characterization of the repertoire of wheat antigens and peptides involved in the humoral immune responses in patients with gluten sensitivity and Crohn’s disease. ISRN Allergy. 2011 Oct 27;2011:950104.

[7] Fasano A. Zonulin, regulation of tight junctions, and autoimmune diseases. Ann N Y Acad Sci. 2012 Jul;1258(1):25-33.

[8] Harvard Men’s Health Watch. Putting a stop to leaky gut. Blogginlägg 2018-12. https://www.health.harvard.edu/diseases-and-conditions/putting-a-stop-to-leaky-gut

[9] Bhatt AP, Gunasekara DB, Speer J, Reed MI, Peña AN, Midkiff BR, Magness ST, Bultman SJ, Allbritton NL, Redinbo MR. Nonsteroidal Anti-Inflammatory Drug-Induced Leaky Gut Modeled Using Polarized Monolayers of Primary Human Intestinal Epithelial Cells. ACS Infect Dis. 2018 Jan 12;4(1):46-52.

[10] Sindhu KN, Sowmyanarayanan TV, Paul A, Babji S, Ajjampur SS, Priyadarshini S, Sarkar R, Balasubramanian KA, Wanke CA, Ward HD, Kang G. Immune response and intestinal permeability in children with acute gastroenteritis treated with Lactobacillus rhamnosus GG: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Clin Infect Dis. 2014 Apr;58(8):1107-15.

[11] Rosenfeldt V, Benfeldt E, Valerius NH, Paerregaard A, Michaelsen KF. Effect of probiotics on gastrointestinal symptoms and small intestinal permeability in children with atopic dermatitis. J Pediatr. 2004 Nov;145(5):612-6.

[12] Wei G, Helmerhorst EJ, Darwish G, Blumenkranz G, Schuppan D. Gluten Degrading Enzymes for Treatment of Celiac Disease. Nutrients. 2020 Jul 15;12(7):2095.

[13] König J, Holster S, Bruins MJ, Brummer RJ. Randomized clinical trial: Effective gluten degradation by Aspergillus niger-derived enzyme in a complex meal setting. Sci Rep. 2017 Oct 12;7(1):13100.

[14] Tack GJ, van de Water JM, Bruins MJ, Kooy-Winkelaar EM, van Bergen J, Bonnet P, Vreugdenhil AC, Korponay-Szabo I, Edens L, von Blomberg BM, Schreurs MW, Mulder CJ, Koning F. Consumption of gluten with gluten-degrading enzyme by celiac patients: a pilot-study. World J Gastroenterol. 2013 Sep 21;19(35):5837-47.

[15] Stepniak D, Spaenij-Dekking L, Mitea C, Moester M, de Ru A, Baak-Pablo R, van Veelen P, Edens L, Koning F. Highly efficient gluten degradation with a newly identified prolyl endoprotease: implications for celiac disease. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol. 2006 Oct;291(4):G621-9.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Tröttare och trögare med järnbrist

Det är inte ovanligt att unga tjejer och kvinnor som menstruerar har järnbrist, vilket kan påverka deras minne och koncentrationsförmåga.

I en studie från 2004 såg amerikanska forskare att järnbrist påverkade yngre kvinnors kognitiva förmåga negativt. De som hade järnbrist hade sämre resultat i tester av minnesfunktion, uppmärksamhet och rumsligt tänkande.

Prestationsförmågan normaliserades igen

Kvinnorna med järnbrist fick ta 60 mg järn om dagen i fyra månader. När de sedan gjorde om testerna hade deras prestationsförmåga normaliserats.[1]

En annan studie har visat att unga kvinnor som ger blod regelbundet har låga järndepåer och att järnbristanemi är vanligare hos dem än hos vuxna kvinnliga blodgivare.[2]

Det finns gott om järn i kött, fisk (särskilt sardiner på burk), skaldjur, ägg och vegetabiliska livsmedel som öljäst, rött vin, spenat, nässlor och andra gröna bladgrönsaker.

Tips för bättre järnupptag

Undvik att dricka te till maten. Det finns ämnen i te som kan minska upptaget av järn. Ett bättre val är C-vitaminrika livsmedel – de ökar absorptionen av järn i kroppen.

Referenser

[1] Murray-Kolb LE, Beard JL. Iron treatment normalizes cognitive functioning in young women. Am J Clin Nutr. 2007 Mar;85(3):778-87.

[2] Patel EU, White JL, Bloch EM, Grabowski MK, Gehrie EA, Lokhandwala PM, Brunker PAR, Goel R, Shaz BH, Ness PM, Tobian AAR. Association of blood donation with iron deficiency among adolescent and adult females in the United States: a nationally representative study. Transfusion. 2019 May;59(5):1723-1733.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Honung och svartkumminfrön lindrade symtom på covid-19

Honung och svartkumminfrön gav goda resultat när de testades som kompletterande behandling av covid-19 i en ny klinisk studie. Forskarna menar att det här är en säker, billig och effektiv terapi som kan bidra till snabbare återhämtning och större överlevnad.

När coronaviruset drabbade Pakistan i slutet av mars, började en grupp forskare söka efter lämpliga symtomlindrande läkemedel. De hade svårt att hitta några och fortsatte därför att söka efter naturliga ämnen. De upptäckte då att honung och svartkumminfrön skulle kunna vara en perfekt kombination. Bägge har nämligen visat sig fungera virus- och bakteriedödande i andra studier och har dessutom antiinflammatoriska och immunreglerande egenskaper.

Honung fungerar stimulerande på immunförsvaret och forskningen visar att honung är verksamt mot många typer av virus, bland annat herpes, röda hund och hepatit. Det är också effektivt mot många multiresistenta bakteriestammar, särskilt i kombination med antibiotika, och har visat sig motverka infektioner i övre luftvägarna.

Svartkummin (Nigella sativa) är en medicinalväxt med virusdödande egenskaper som gett effekt i flera labbstudier av coronaviruset SARS-CoV. Det har minskat virusets förmåga att föröka sig.

I den här kliniska studien lottades 313 pakistanska patienter med covid-19 i olika svårighetsgrad till att ta antingen placebo eller en kombination av 1 gram honung per kilo kroppsvikt och 80 mg svartkumminfrö per kilo kroppsvikt varje dag i två veckor. Honungen rördes ut i 2,5 dl destillerat ljummet vatten och svartkumminfröna maldes och gavs i kapslar.

Alla patienter fick också standardvård i form av febernedsättande medel, antibiotika, syrgasbehandling och andningshjälp vid behov. Inga patienter i studien låg i respirator.

Symtomlindring och lägre dödlighet

Forskarna registrerade hur fort kroppen gjorde sig av med viruset, hur sjukdomssymtomen utvecklades och patienternas dödlighet. De skriver i rapporten att honung och svartkumminfrön lindrade symtomen, försvagade viruset och ökade patienternas överlevnad.

Hos den grupp patienter som hade måttliga covidsymtom kom förbättringen på dag 3 i genomsnitt, och på dag 6 hos de med svårare symtom. Patienterna som fick placebo blev bättre efter 7 respektive 13 dagar.

Man såg också att virusmängden minskade fyra dagar tidigare hos dem som fick honung och svartkumminfrön, både hos patienterna med måttliga och med svårare symtom.

Kan göra nytta för diabetiker

Eftersom honung och svartkumminfrö kan skydda mot diabetes och högt blodtryck och har en vidgande effekt på luftvägarna, menar forskarna att behandlingen skulle kunna ha särskilt stor nytta för diabetiker samt hjärt- och astmapatienter, som har större dödlighet i covid-19.

”En större studie med patienter av flera olika nationaliteter bör göras för att undersöka möjliga variationer när det gäller covid-19-patienters svar på behandlingen”, skriver forskarna.

Studien leddes av Shoaib Ashraf som är verksam vid Harvarduniversitetet i USA. Rapporten har emellertid inte expertgranskats ännu, som är brukligt när nya forskningsresultat ska publiceras, så de här resultaten har offentliggjorts i förväg.

Svartkummin har gett spännande resultat i många andra studier. Bland
annat verkar det kunna sänka LDL-kolesterol och blodfetter, blodtryck
och blodsocker samt ha en lindrande effekt på klimakteriebesvär.
Läkaren Michael Greger tipsar om ett smart sätt att använda
svartkumminfrö i vardagen. Du blandar helt enkelt fröna (som har en
pepprig smak) med svartpepparkorn i pepparkvarnen och kryddar
maten med blandningen.

Källor

Ashraf S, Ashraf S, Ashraf M m.fl. Honey and Nigella sativa against COVID-19 in Pakistan (HNS-COVID-PK): A multi-center placebo-controlled randomized clinical trial. MedRxiv 2020.10.30.20217364

Cheriyedath S. Study suggests honey and Nigella sativa expedites viral clearance in COVID-19 patients. News Medical Life Sciences. 2020-11-08.

Greger M. Konsten att inte banta. Soulfoods Publishing 2020.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Järn viktigt för hjärnans utveckling

Det vanligaste symtomet på järnbrist är trötthet. Tillståndet kallas järnbristanemi – blodbrist på grund av för lite järn. Men även hjärnans utveckling kan bli lidande om man får för lite järn i unga år.

Järn är ett essentiellt mineral som behövs för att bilda proteinet hemoglobin som transporterar runt syre i kroppen. Järnbrist innebär att det blir mindre syre till de flesta av kroppens funktioner, bland annat blodbildning, energiproduktion och ämnesomsättning.

Järn är också viktigt för hjärnans funktioner och används bland annat för att bilda signalämnen och det fettrika myelinet som skyddar vissa nervtrådar.[1]

Små barn extra känsliga för järnbrist

Tillgången till järn är särskilt viktig när en ung människas järndepåer byggs upp, framför upp till tre års ålder och speciellt det första levnadsåret.[2]  Därför är det viktigt att den gravida kvinnan har tillräckliga järndepåer och att spädbarn får smakportioner av järnrik mat tidigt.

Dessvärre innehåller bröstmjölk ganska lite järn och man tror att det beror på att låg järnhalt har skyddat mot infektion av malaria och bakterier genom människans utveckling. Många bakterier gynnas av en järnrik miljö.

Ett nyfött barns järndepåer

I stället har ett nyfött barn extra mycket ferritinbundet järn och höga hemoglobinnivåer. De här lagren räcker i mellan fyra och sex månader innan de behöver fyllas på med järn från kosten. (Lagren räcker längre om man väntar lite med att klippa navelsträngen – så kallad sen avnavling – vid födseln.) 

Ett forskningsprojekt pågår därför vid Umeå universitet för att se hur hjärnan hos helammade spädbarn påverkas av en liten dos extra järn i form av droppar. Järntillskottet ges i fem månader mellan fyra och nio månaders ålder. Barnen kommer sedan att följas upp med kontroller i tre år, vid ett, två och tre års ålder.[3] 

Vi människor lagrar en del av järnet vi får i oss. Det ligger då bundet till
ferritin och fungerar som en buffert som är livsviktig för oss.[4] Det är
viktigt att veta att järn också kan vara giftigt om det intas i för stora
doser, och att det är särskilt skadligt för små barn eftersom de inte kan
reglera järnupptaget på samma sätt som större barn och vuxna.

Referenser

[1] Ward RJ, Zucca FA, Duyn JH, Crichton RR, Zecca L. The role of iron in brain ageing and neurodegenerative disorders. Lancet Neurol. 2014 Oct;13(10):1045-60.

[2] Berglund SK, Chmielewska A, Starnberg J, Westrup B, Hägglöf B, Norman M, Domellöf M. Effects of iron supplementation of low-birth-weight infants on cognition and behavior at 7 years: a randomized controlled trial. Pediatr Res. 2018 Jan;83(1-1):111-118.

[3] SVT.se. Umeåforskare i studie om järntillskott för bebisar. 2020-02-20.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/umeaforskare-i-studie-om-jarntillskott-for-bebisar

[4] Berglund S. Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan. Läkartidningen. 2014;111:CH9D

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Adaptogena örter för immunförsvaret

Hur vi kan använda adaptogena örter för att stärka vårt immunförsvar? Forskarna Alexander Panossian och Thomas Brendler ger oss svaret.

I en ny forskningsöversikt[1] skriver Panossian och Brendler att de vill visa på den underskattade potential som adaptogena örter har när det gäller att förebygga och lindra besvär vid förkylning och luftvägsinfektioner.

De förklarar att det finns över hundra medicinalväxter med adaptogen aktivitet, men att det bara är ett fåtal som har så bred effekt i kroppen att de kan räknas som immunstärkande adaptogener. Dessa är:

  • andrographis
  • ashwaganda
  • ginseng
  • lakritsrot
  • rosenrot
  • rysk rot (sibirisk ginseng)
  • schisandra

Panossian och Brendler bygger sin översikt på resultat från både kliniska prövningar och prekliniska experiment (studier på celler eller djur) och visar att de sju adaptogenerna i listan ovan kan hjälpa kroppen genom att:

  • stimulera immunförsvaret (både det allmänna/medfödda och det specifika/förvärvade )
  • öka motståndskraften mot virus
  • minska inflammation
  • stötta kroppens avgiftning och reparation av celler som skadats av oxidativ stress
  • förbättra återhämtningen efter sjukdom.
Alexander Panossian
Alexander Panossian är världsledande inom forskningen om
adaptogener. Han var tidigare professor i kemi i Ryssland men bor idag i Sverige och är verksam som forskningsledare vid Svenska örtmedicinska institutet i Vallberga. Han har bidragit till mer än 170 publicerade
vetenskapliga artiklar om adaptogener.

Adaptogener hjälper på många sätt

En akut virusinfektion består av fyra steg: infektion, virusförökning, stegrad inflammation och till sist sjukdomsframkallande inflammation. En fördel med adaptogenerna, skriver Panossian och Brendler, är att de har många olika effekter i kroppen och kan fungera virushämmande samtidigt som de kan stärka immunförsvaret och minska inflammation. Som jämförelse brukar vanliga läkemedel oftast bara fungera genom en enskild mekanism.

Andrographis har visat sig vara bättre på att lindra hosta, halsont och luftvägsbesvär vid vanlig förkylning jämfört med placebo, standardvård eller andra örtmedel i de 33 studier som forskarna granskade i den här översikten. Sjukdomstiden förkortades också i några studier. Inga allvarliga biverkningar rapporterades av deltagarna. De lindrigare biverkningar som några upplevde var främst magbesvär.

Andrographis har ännu inte testats mot SARS-CoV-2, men en thailändsk studie är på gång.[2]

Ashwaganda har visat sig vara verksamt vid bland annat kronisk stress, sömnlöshet och ångestbesvär. De adaptogena effekterna inkluderar ökad syreförbrukning, ökad styrka och bättre prestation i samband med träning – något som författarna till översikten menar kan vara relevant för en patients återhämtning efter luftvägsinfektion.

Ginseng är en adaptogen som det gjorts många studier om. Bland resultaten som redovisas i den här översikten kan man se att den gett god effekt tillsammans med antibiotikabehandling hos patienter med kronisk bronkit. Den gav också ett bättre skydd mot akut luftvägsinfektion i en studie med 100 deltagare och minskade även sjukdomstiden och symtomen hos de som blev sjuka. Av de studier som gjorts om ginseng drar Panossian och Brendler slutsatsen att växten påverkar immunförsvaret bland annat genom att minska nivån av inflammatoriska ämnen och oxidativ stress i kroppen.

Lakritsrot har visat effekt i flera studier mot besvär i lever, mage-tarm och hals samt vid hudproblem och metabola störningar. Den verkar fungera som en antioxidant och har antiinflammatoriska och immunreglerande egenskaper. Författarna varnar dock för längre tids användning, särskilt hos personer med hjärt-kärlproblem eftersom ämnet glykyrretinsyra i lakritsrot minskar nedbrytningen av kortisol i kroppen och kan höja blodtrycket.

Flera studier av lakritsrot och covid-19 pågår, bland annat en egyptisk studie där lakritsrot testas i kombination med den antiinflammatoriska örten Boswellia serrata.[3]

Rosenrot har använts i många kliniska prövningar, både enskilt och i kombinationer med andra örter. Man har bland annat sett att örten minskar komplikationer i samband med KOL och med akut andnödssyndrom på grund av inflammation i lungorna. Enligt Panossian och Brendler verkar rosenrot kunna minska risken att drabbas av akut luftvägsinfektion och andnödssyndrom om den används i ett tidigt skede.

Schisandra har visat effekt mot virusburna luftvägsinfektioner i både prekliniska och ett flertal kliniska undersökningar. Örten tycks stoppa virus från att föröka sig och samtidigt stimulera funktionen hos både det medfödda och det förvärvade immunförsvaret.

Ett kombinationspreparat med rysk rot, malabarnöt och röd solhatt (Echinacea purpurea) granskades också i den här översikten. Författarna skriver att resultaten från fem randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studier som gjordes mellan 1997 och 2004 i Skandinavien, Sydamerika, Ryssland och Armenien tyder på att kombinationspreparatet lindrar symtom på okomplicerad luftvägsinfektion vid förkylning utan några negativa biverkningar.  De konstaterar också att många fler studier av samma preparat bekräftar de här resultaten och att preparatet kan vara effektivt som komplement vid behandling av akuta övre luftvägsinfektioner och för att lindra bihåleinflammation.

Melatonin nämns som ett ytterligare verktyg för att minska besvär vid infektion av SARS-virus, särskilt hos äldre som brukar ha lägre melatoninproduktion. Melatonin är ett hormon som fungerar som en antioxidant i kroppen och författarna menar att det även verkar ha adaptogen funktion.

Dessutom tycks adaptogenerna kunna stimulera kroppens egen melatoninproduktion, skriver Panossian och Brendler. Intressant nog innehåller också flera av adaptogenerna (andrographis, ginseng, lakritsrot och schisandra) växtmelatonin i mindre mängder.  

Ashwaganda, rosenrot och rysk rot innehåller inget melatonin, men kan ändå stimulera melatoninproduktionen genom sin inverkan på nervsystemet och kroppens signalsubstanser. Det är ingen slump att det latinska namnet för Ashwaganda är Withania somnifera; somnifiera betyder ”sömnframkallande”.

Referenser


[1] Panossian A, Brendler T. The Role of Adaptogens in Prophylaxis and Treatment of Viral Respiratory Infections. Pharmaceuticals (Basel). 2020 Sep 8;13(9):236.

[2] Department of Disease Control. Novel Coronavirus 2019. Pressmeddelande 2020-02-21. https://ddc.moph.go.th/viralpneumonia/eng/file/news/news_no27_210263.pdf

[3] US National Library of Medicine. Complementary Intervention for COVID-19. 2020-07-27. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04487964

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Må bra genom klimakteriet

Många myter, men inte lika mycket forskning. Så kanske man kan sammanfatta det vi oftast hör kring klimakteriet. Men på senare tid har det kommit forskning som visar hur olika typer av träning kan lindra besvären med till exempel svettningar.

I vår podd Hälsa kommer inifrån har vi återigen bjudit in Katarina Woxnerud som gäst, för att prata mer om just klimakteriet och få ta del av hennes kunskap och erfarenheter kring bland annat träningens positiva effekter under den här perioden i livet.

Katarina Woxnerud är legitimerad naprapat med inriktning mot kvinnors hälsa och hälsa kopplat till motion. Hon har skrivit ett tjugotal böcker i ämnet och även startat kliniken Hela kvinnans hälsa i Stockholm, där hon också är verksam.

Klimakteriet – en ny vår?

I vår del av världen har ordet klimakteriet ofta en negativ klang och det första man läser och hör om är alla negativa delar, som inkontinens, sömnproblem, vallningar, dåligt humör och så vidare. Å andra sidan sägs det att det japanska ordet för samma period betyder ”En ny vår” och det rapporteras dessutom att vi i Europa och USA har mer besvär under klimakterieperioden än vad man har i till exempel Sydostasien.

– Det finns inget konkret svar på vad det här beror på, om det är kost, träning eller livsstil, eller om det delvis kan bero på ett annat synsätt, säger Katarina Woxnerud.

– Man pratar ju ofta om att ”40 är det nya 30 och 50 är det nya 40” och så vidare, man ska liksom alltid vara yngre än man egentligen är. Men kan man inte bara få vara 52 eller 60 och bara vara i det, menar Katarina i podden och slår hål på myten om att allt hela tiden ska vara stabilt och på samma nivå.

Träning kan lindra besvären

För just före klimakteriet börjar hormonerna återigen dansa lite i otakt, precis som de gjort under såväl pubertet som graviditet och amning. I poddavsnittet pratar vi om att man kan ogilla den period man befinner sig i hur mycket som helst, men att det inte kommer att göra minsta skillnad. Kroppen är i en naturlig förändringsprocess och man får försöka se vad man kan göra åt besvären, där man är idag, med till exempel sömn, näring och träning. Ett vanligt problem som kvinnor upplever är svettningar och vallningar.

– Man kan koppla svettningar och vallningar under klimakteriet till endorfiner. Och då kommer vi ju osökt in på motion, då man har sett att träning, såväl som akupunktur, kan vara ett naturligt sätt att lindra besvären med just svettningar och vallningar. De senaste studierna som är gjorde visar också att tyngre styrketräning och hårdare konditionsträning haft god effekt på just svettningar, berättar Katarina.

Genom att ta kontroll över sitt liv, vara nyfiken inför de förändringar som kommer och ta hjälp när det behövs, menar Katarina Woxnerud att man själv kan påverka klimakterie-tiden så att det blir mer av ”en ny vår” än en jobbig period i livet.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Mycket socker kan skada tarmslemhinnan

Möss som fick mat med mycket socker fick svårare problem med inflammation i tjocktarmen. Deras tarmflora förändrades och andelen bakterier som kan orsaka skador på tarmens slemhinna ökade.

– Inflammerad tjocktarm är ett stort folkhälsoproblem i USA och andra västländer, säger forskaren Hasan Zaki som ledde den här studien.

Inflammerad tarmsjukdom kallas även kolit och kan orsaka ihållande diarré, buksmärtor och blödningar från ändtarmen. Antalet amerikanska vuxna som lider av kolit (t.ex. Crohns sjukdom och ulcerös kolit) har ökat från 2 miljoner år 1999 till 3 miljoner år 2015 enligt statistik från amerikanska CDC. Även i Sverige ökar de inflammatoriska sjukdomarna.

­– Dessutom har kolit börjat dyka upp hos barn som förr inte drabbades av den här typen av sjukdomar, säger Hasan Zaki vid Southwestern-universitetet i USA.

Socker ersätter fett som den stora boven

Eftersom kolit är mycket vanligare i väst misstänks kosten vara en riskfaktor. Tidigare har fokus legat på mat med hög fetthalt, medan sockrets roll varit mer omtvistad.

Men i den här nya studien pekas sockret ut som boven. Särskilt den så kallade glukos-fruktossirapen som livsmedelsindustrin började framställa av majs på 1960-talet och som används för att söta smågodis, kakor och andra onyttiga livsmedel.

Under samma period, från 1960-talet och framåt, har inflammatoriska tjocktarmsjukdomarna ökat kraftigt i västvärlden, speciellt bland barn, menar författarna till den nya forskningsrapporten.

I studien utfodrades möss med en sockerlösning där 10 procent bestod av olika typer av socker som finns i vår kost – antingen glukos, fruktos eller sackaros. Forskarna upptäckte att möss som hade en ärftlig benägenhet att utveckla kolit, och möss som fick en kemikalie som framkallar kolit, utvecklade allvarligare symtom när de matades med socker i en vecka.

Dålig tarmflora som förstör tarmslemhinnan

Forskarna använde sedan tekniker för så kallad gensekvensering för att ta reda på vilka typer av bakterier som fanns i tjocktarmen hos mössen innan och efter att de fick sockerlösningen. Efter en veckas sockerintag kunde forskarna se tydliga förändringar i tarmfloran, särskilt hos de möss som matades med glukos.

Hos dem fanns det mer av en typ av bakterier som är kända för att producera slemnedbrytande enzymer, medan andra, nyttiga bakterier som ofta finns i tarmen, till exempel Lactobacillus, minskade i antal.

Forskarna såg också att slemskiktet (tarmepitelet) i tjocktarmens slemhinna hade tunnats ut och att det fanns tecken på infektion av andra bakterier.

”Slemskiktet skyddar tarmens slemhinna från bakterierna som finns i tarmen”, skriver forskarna och förklarar att den högre förekomsten av slemnedbrytande bakterier hos mössen som fått glukos är en möjlig risk för skador på tarmens slemhinna. ”Skador på tarmepitelet är den viktigaste utlösande faktorn vid tarminflammation.”

”Vi måste verkligen tänka på vad vi äter”

Glukos var värst, men alla de tre sockerarterna som användes i det här experimentet ledde till att mössens tarmflora förändrades. Det stämmer överens med många andra studier som visat att tarmfloran hos både möss och människor snabbt kan förändras när man byter kost.

– Det är väldigt tydligt i den här studien att vi verkligen måste tänka på vad vi äter, säger Hasan Zaki.

Det är vanligt och helt normalt att möss äter sin egen avföring, så forskarna testade också att ge andra möss lämningar från de sockermatade mössen. Även de här andra mössen utvecklade svårare kolit, vilket tyder på att mottagligheten för kolit kan öka med en sämre tarmflora.

Forskarna planerar nu att undersöka hur ett högt sockerintag påverkar utvecklingen av inflammatoriska sjukdomar som fettlever och neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer.

Källor

UT Southwestern Medical Center. High-sugar diet can damage the gut, intensifying risk for colitis. Pressmeddelande 2020-10-28.

Khan S, Waliullah S, Godfrey V, Khan MAW, Ramachandran RA, Cantarel BL, Behrendt C, Peng L, Hooper LV, Zaki H. Dietary simple sugars alter microbial ecology in the gut and promote colitis in mice. Sci Transl Med. 2020 Oct 28;12(567):eaay6218.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Välj rätt teanin

Aminosyran teanin som finns naturligt i vanliga teblad (Camellia sinensis) kan minska stress, depression och förbättra sömnen. Men vissa produkter innehåller en typ av teanin som inte tas upp lika väl i kroppen

Teaninets lugnande effekten beror på att det skapar alfavågor i hjärnan – samma vågor som uppstår när man är djupt avslappnad och vid meditation. Teanin minskar samtidigt produktionen av betavågor som förknippas med nervositet, oro och hyperaktivitet. Dessutom ökar det nivån av må bra-substansen serotonin i hjärnan och förbättrar minne och inlärningsförmåga.[1],[2],[3]

Hälsofördelar med teanin

Andra hälsofördelar med teanin är bättre immunförsvar,[4] nervskyddande verkan[5] samt lägre blodtryck och hjärtrytm[6] som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Japansk forskning har visat att teanin även kan skydda mot de skadliga effekter som alkohol har på kroppen.[7] När alkohol bryts ner bildas det giftiga ämnet acetaldehyd som liknar formaldehyd. Det minskar halten av den viktiga kroppsegna antioxidanten glutathion och ökar oxidativ stress i kroppen. Teanin hjälper kroppen att bryta ner acetaldehyd och öka antioxidanthalten när det tas före eller efter intag av alkohol.

D-teanin har sämre upptag

Teanin finns som kosttillskott, men alla produkter innehåller inte samma typ av teanin. L-teanin i kosttillskott framställs genom extrahering från grönt te. Eftersom den här processen är tidskrävande och ganska kostsam är det inte ovanligt att produkterna blandas ut med den billigare, syntetiska formen d-teanin. D-teanin har mycket sämre upptag i kroppen och minskar dessutom upptaget av l-teanin när de två varianterna förekommer tillsammans.

Enligt en undersökning som gjordes år 2004 vid Iowa State University var fem av sex testade teanintillskott utblandade med d-teanin, trots att de påstods innehålla enbart l-teanin.[8]

– Vi upptäckte att alla de testade produkterna som påstods ha extraherats från grönt te faktiskt var tillverkade genom kemisk syntes och innehöll cirka 50 procent d-teanin, säger forskaren Daniel Armstrong till NutraIngredients-USA.com.[9]

Skillnaden mellan D och L
– De flesta aminosyror kan förekomma i l- eller d-form. L står för
levo-roterande (vänstervridande) och d för dextro-roterande
(högervridande) och hänvisar till åt vilket håll aminosyran vrider
polariserat ljus.
– De aminosyror som ingår i naturliga proteiner har alltid l-form.
– D-formen är oftast inaktiv eller åtminstone mindre aktiv än l-formen
och kan ibland ha negativa effekter.  

Några biverkningar av teanin har inte påvisats, förutom en viss dåsig känsla vid för hög dos.

Startdosen brukar rekommenderas kring 50–100 mg. I Japan där teanin använts länge har ingen maxdos angetts. Det japanska hälsorådet godkänner bruk av teanin i alla typer av livsmedel utom barnmat.

Läs mer:

Sov gott med L-teanin

Referenser

[1] Hidese S, Ogawa S, Ota M, Ishida I, Yasukawa Z, Ozeki M, Kunugi H. Effects of L-Theanine Administration on Stress-Related Symptoms and Cognitive Functions in Healthy Adults: A Randomized Controlled Trial. Nutrients. 2019 Oct 3;11(10):2362.

[2] Hidese S, Ota M, Wakabayashi C, Noda T, Ozawa H, Okubo T, Kunugi H. Effects of chronic l-theanine administration in patients with major depressive disorder: an open-label study. Acta Neuropsychiatr. 2017 Apr;29(2):72-79.

[3] Rao TP, Ozeki M, Juneja LR. In Search of a Safe Natural Sleep Aid. J Am Coll Nutr. 2015;34(5):436-47.

[4] Juszkiewicz A, Glapa A, Basta P, Petriczko E, Żołnowski K, Machaliński B, Trzeciak J, Łuczkowska K, Skarpańska-Stejnborn A. The effect of L-theanine supplementation on the immune system of athletes exposed to strenuous physical exercise. J Int Soc Sports Nutr. 2019 Feb 15;16(1):7.

[5] Adhikary R, Mandal V. L-theanine: A potential multifaceted natural bioactive amide as health supplement.

Asian Pacific Journal of Tropical Biomedicine. 2017 Sep; 7(9): 842-848.

[6] Yoto A., Motoki M., Murao S., Yokogoshi H. Effects of l-theanine or caffeine intake on changes in blood pressure under physical and psychological stresses. J. Physiol. Anthropol. 2012;31:28.

[7] Sadzuka Y, Inoue C, Hirooka S, Sugiyama T, Umegaki K, Sonobe T. Effects of theanine on alcohol metabolism and hepatic toxicity. Biol Pharm Bull. 2005 Sep;28(9):1702-6.

[8] Desai MJ, Armstrong DW. Analysis of derivatized and underivatized theanine enantiomers by high-performance liquid chromatography/atmospheric pressure ionization-mass spectrometry. Rapid Commun Mass Spectrom. 2004;18(3):251-6. doi: 10.1002/rcm.1319. PMID: 14755608.

[9] NutraIngredients USA. Scientist says most L-theanine products impure. 2010-10-08. https://www.nutraingredients-usa.com/Article/2003/10/08/Scientist-says-most-L-theanine-products-impure?utm_source=copyright&utm_medium=OnSite&utm_campaign=copyright

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Hormoner genom livet

Alla människor föds med hormoner och vårt hormonsystem styr det mesta som händer i kroppen. Hormonsystemet – det endokrina systemet – är igång dygnet runt oavsett om vi märker det eller inte. Medan hormonhalterna hos män är ganska jämn sett över hela livet så är det desto ojämnare hos kvinnor, som går igenom flera cykler under livet som har stor betydelse för såväl mental som fysisk hälsa.

För att fördjupa oss mer i hormoner och hur de styr oss har vi i det senaste avsnittet av podden Hälsa kommer inifrån bjudit in Katarina Woxnerud som gäst. Avsnittet fokuserar framför allt på kvinnliga hormoner, och hur man kan leva bättre i samklang med sina hormoner genom livet, bland annat kopplat till träning. Vi tar också upp frågor som varför vissa kvinnor får mer problem med pms-relaterade besvär än andra och vilken funktion hormonerna fyller i olika stadier av livet, till exempel vid en graviditet.

Hormoner som styr

– Man kan säga att vi är som en enda stor hormonfabrik, där hormonerna arbetar dygnet runt oavsett om vi märker det eller inte, menar Katarina Woxnerud. Hon är legitimerad naprapat med inriktning mot kvinnors hälsa, och har bland annat startat kliniken Hela kvinnans klinik i Stockholm. Dessutom skriver hon böcker och jobbar ständigt med att utvecklas inom kvinnors hälsa kopplat till motion.

Våra hormoner är nästan delaktiga i allt som händer i kroppen. Hur vi växer, hur vi mår och känner oss. Rubbningar kan skapa oro, ångest och dålig sömn. Hur kan vi leva med våra hormoner och hjälpa till att skapa balans genom bland annat motion? Och behöver vi över huvud taget ta hänsyn till våra hormoner när det kommer till träning?

Träning i samklang med menscykeln

– Det har faktiskt kommit en hel del nyare forskning kring att just träna anpassat till menstruationscykeln, bekräftar Katarina och förklarar mer om hur hormoncyklerna påverkar kvinnor varje månad.

– Under de första 14 dagarna i menstruationscykeln har vi en slags uppbyggande fas i kroppen med mycket östrogener. Just i den uppbyggnadsfasen är det tacksamt att passa på att lägga på mer styrketräning, eftersom hormonerna jobbar tillsammans med dig för att få ut mer av styrketräningen. Under senare halvan av cykeln får du istället en ökad mängd progesteron i kroppen, vilket bland annat kan ha samband med PMS-besvär. Då kan det istället vara en bättre idé att fokusera på konditionsträning, säger Katarina.

Samtidigt menar hon att för den som inte tränar idag och vill komma igång, så behöver man inte i första läget fundera så mycket på att tajma det med menscykeln, utan istället fokusera på att bara komma igång.

En del kvinnor upplever att hormonförändringar vid till exempel mens märks tydligare ju äldre vi blir. Det förklarar Katarina med att ju äldre men blir, desto fler menscyklar har man gått igenom och därmed lärt sig att bättre känna igen sin egen kropp och dess signaler.

Fortsättning följer…

Under poddavsnittet går Katarina Woxnerud också igenom de olika hormonförändringsperioderna som kvinnor går igenom under livet; puberteten, en eventuell graviditet och förlossning med efterföljande amningsperod, samt nämner lite om klimakteriet eller menopausen. Just det sistnämnda kommer vi också att fokusera på i kommande poddavsnitt, när Katarina kommer tillbaka till Hälsa kommer inifrån.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar