Lymfan, det bortglömda systemet

”Lymfsystemet är ett system. Och blir det stopp någonstans, liknelsen kan vara om man har en bäck i skogen och så gör man en fördämning dit ner så börjar det svämma över där borta då hjälper det inte att gräva en ny kanal där. Man måste ta bort fördämningen”, det berättar lymfexpert Anders Lönedal i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

Avsnitt 14 av handlar om lymfan – kroppens livsviktiga, men bortglömda system. Lymfsystemet är viktigt för immunförsvaret, det bekämpar infektioner och tar näring till cellerna. I avsnittet tipsar Anders Lönedal om fyra enkla sätt att hålla igång systemet.

Redan den moderna medicinens fader Hippokrates kände till lymfvätskan och kallade den ”det vita blodet”. I andra delar av Europa anses lymfsystemet vara viktigt att ha koll på, men i Sverige är det märkligt tyst om lymfan. Det här är något som Anders Lönedal gärna ändrar på, eftersom ett väl fungerande lymfsystem är viktig för vår hälsa. 

Lymfsystemets funktion

Anders är specialist i tillämpad psykofysiologi och jobbar med människors välmående ur ett helhetsperspektiv. Han börjar ofta åtgärda just lymfsystemet, eftersom många av hans klienter har ett stagnerat flöde.

Lymfvätska är överskottsvätska från blodet, där dess uppgift är att föra bort döda celler och andra slaggprodukter, att larma immunförsvaret och att transportera näring till cellerna.

Aktivera lymfsystemet

Lymfsystemet cirkulerar i hela kroppen i lymfkärl som till stora delar löper sida vid sida med blodkärlen. Så kallade noder, avlastningsstationer, finns i ljumskarna, armhålorna och buken. Där har vi delar av vårt immunförsvar, och där ska virus, bakterier och tumörceller avlivas för att sedan föras ut i blodbanan och vidare ut ur kroppen.

Men till skillnad från blodet har lymfsystemet ingen pump som pumpar runt vätskan. I stället är lymfsystemet beroende av stimulans på annat sätt. I avsnittet ger Anders flera bra tips på hur vi kan hålla igång lymfans cirkulation.

Bland annat är andningen en viktig del. Enligt Anders andas de allra flesta av av oss felaktigt och berättar hur du bör andas för att stimulera lymfflödet.

Anders tipsar också om vilka typer av kläder som hämmar respektive gynnar flödet av lymfvätska.

Lymfödem, vad är det?

Det är av största vikt att vi håller igång vår lymfvätska, för att reningen av kroppen och cellernas näringstillförsel ska fungera optimalt. Med ett stagnerat lymfsystem kommer orenad lymfvätska tillbaka in i blodbanan, och det kan skapa obalanser i kroppen, bland annat candida, svamp.

Det är dock vanligt att lymfan inte cirkulerar som den ska, och det tillstånd som skapas när systemet blockeras kallas för lymfödem.

Lymfödem är särskilt vanligt bland kvinnor. Anders berättar bland annat varför det inte är bra med alltför hård träning vid lymfödem. Det gäller istället att träna smartare. Missa inte Anders tips på hur du kan träna på ett bättre sätt! 

En av de största hoten mot ett välmående lymfsystem är stress, som stryper både blodflödet och lymfvätskan. En utmaning med stress som vi sällan tänker på är att även roliga saker kan ha stressande effekt på kroppen. Anders har några intressanta reflektioner kring de okända stressfaktorerna. 

Men hur ska vi då veta om vi har ett dåligt flöde i lymfan?

Det finns ett antal sätt att kolla, och en bit in i avsnittet berättar Anders hur. Missa inte det här intressanta avsnittet om vårt bortglömda reningssystem!

Publicerat i Artiklar, Pod, Podd | Lämna en kommentar

Omega-3 kan öka återhämtningen

Normaliserade kortisolnivåer och minskade symtom av utbrändhet, blev resultatet i en ny studie där försökspersoner fått tillskott av omega-3. Omega-3 kan vara en hjälp mot både med fysiska och psykiska symtom på stress.

Utbrändhet, eller utmattningssyndrom som det också kallas, är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning i Sverige. Kvinnor i 30-årsåldern drabbas mest, men det är också vanligt bland män. En hälsosam livsstil är en grundbult för att hjälpa kroppen att återhämta sig vid utbrändhet.

Forskarna bakom en placebokontrollerad studie ville ta reda på hur omega-3 fettsyror påverkar nivån av kortisol och symtom på utbrändhet. Under åtta veckor fick 43 sjuksköterskor, kvinnor och män (76 procent kvinnor) ta tillskott av omega-3.

Kortisoltopp på morgonen

I början av studien mättes försökspersonernas kortisolnivå i saliv på morgonen. Det är friskt och normalt att ha en topp av kortisol på morgonen, det hjälper oss att känna oss pigga och alerta. Detta kallas med ett engelskt ord ”cortisol awakening response” (CAR). Däremot kan kraftigt förhöjda värden av hormonet på morgonen vara negativt. Personerna fick även svara på frågor om hur de mådde och sina symtom med hjälp av en enkät

Omega-3 hjälpte återhämtningen

Efter åtta veckor mätte forskarna återigen personernas CAR på morgonen. De kunde då mäta att kortisolnivåerna sjunkit från de tidigare förhöjda nivåerna. Deltagarna svarade även mer positivt på frågorna i enkäten. Framför allt ökade deltagarnas känslomässiga stabilitet, att känna sig som sig själv igen samt känslan av att orka med sitt liv som ökade. Placebogruppen hade också förbättrats, men inte lika mycket, både vad det gäller kortisol och upplevda symtom.

Forskarnas slutsats från studien är att omega-3 kan vara en hjälp både mot de fysiska och psykiska symtomen vid utbrändhet.

Referenser

  1. Jahangard L et al, Omega-3-polyunsatured fatty acids (O3PUFAs), compared to placebo, reduced symptoms of occupational burnout and lowered morning cortisol secretion. Psychoneuroendocrinology. 2019 Nov;109:104384
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Är negativa känslor förknippade med inflammation?

Ja, det menar forskare vid Pennsylvania Universitet. Individer som upplevde mer negativa känslor i samband med lättare stress i vardagen visade sig i studie ha högre nivå av inflammation. Särskilt stor var effekten hos kvinnor.

Deltagarna ombads att rapportera olika stressande situationer i sin vardag och sina känslor i samband med dessa. De fick också lämna blodprov för att forskarna skulle kunna mäta markörer som indikerar på inflammation.[i]

Man fann att ju mer negativa känslor individerna upplevde i samband med lättare vardagsstress, desto högre var nivån på IL-6, en markör för inflammation. För kvinnor var dessutom CRP (C-reaktivt protein) förhöjt. CRP är en annan markör för inflammation.

Att arbeta på att bevara en positiv känsla trots vardagens utmaningar kan alltså ha stor betydelse för kroppen, eftersom kroniskt förhöjd inflammation bidrar till många problem.


[i] Sin NL, Graham-Engeland JE, Almeida DM. Daily positive events and inflammation: findings from the National Study of Daily Experiences.2015.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Chokladdrömmar med Holistic Kokosolja

Det är svårt att tro att dessa smaskiga chokladdrömmar kan innehålla så mycket ”nyttigheter”. Med havregryn som ingrediens så får du i dig både mineraler och vitaminer. En annan ingrediens är kakao som innehåller en stor mängd antioxidanter, inte illa va? Chokladdrömmar är perfekta att ha som en del av fikat, men också som ett energirikt mellanmål på språng.

Recept

  • 1,5 dl havregryn
  • 0,5 dl kokosgrädde
  • 3,5 msk Holistic Kokosolja
  • 1,5 msk jordnötssmör
  • 1-3 tsk honung, (smaka av och välj hur de vill ha dem)
  • 1 msk kakao
  • 1 krm salt
  • Kakaonibs eller mörk hackad choklad som topping

Gör så här

Smält kokosoljan i en kastrull. Blanda samman alla ingredienser i en bunke. Klicka ut ”kakor” på bakplåtspapper. Toppa sedan med kakaonibs eller mörk choklad. Låt de stå i kylen cirka 20 minuter innan servering. Bjud och njut av dina chokladdrömmar.

Publicerat i Recept, Tips | Lämna en kommentar

Sov gott med vitamin D


Hur har du det med sömnen så här under den gråaste tiden på året? Utan solljus som reglerar vår dygnsrytm, kan det för många vara en utmaning att sova gott. Har du dessutom näringsbrister, som exempelvis lågt vitamin D, kan det påverka sömnen ytterligare. Det visar ny forskning kring näringsämnen och sömn.

För lite nattvila kan vara negativt för vår hälsa, det vet vi alla om. Men vilka knep ska man ta till när nattsömnen inte infinner sig? Vanliga råd kan vara: spendera en stund på dagen utomhus, varva ner innan läggdags, lägg undan skärmar i god tid, skippa koffein för sent, ha svalt i sovrummet och ta ett varmt bad. Nu kan vi även lägga till vitamin D på listan över sömnknep.

Näring nyckel till god sömn

Forskarna bakom en ny studie använde sig av en stor enkät som gjorts i USA på över 26 000 personer, där deltagarna fått ange sitt mat- och kosttillskottsintag. Dessutom svarade de på frågor om sin hälsa, däribland sömn.

För de allra flesta vuxna rekommenderas 7 till 8 timmars sömn per natt. Därför använde forskarna termen ”förkortad sömn” för de som sov mindre än sju timmar per natt.

Resultatet visar att intag av vitamin D under de rekommenderade nivåerna, är associerat med förkortad sömn – det vill säga mindre än 7 timmars sömn per natt. För kvinnor hittade man även samband med för lågt intag av kalcium, magnesium och vitaminerna A, C och E. För män fanns sambandet endast för lågt intag av vitamin D.

Forskarna menar att studien visar att för lite av specifika näringsämnen kan kopplas till minskad sömn och understryker att för att en del personer ska komma tillrätta med sina sömnproblem, kan det finnas behov av att få i sig mer av dessa näringsämnen.

Vitamin D hjälper till att reglera dygnsrytmen

Hur gör då vitamin D för att hjälpa oss att sova bättre? I hjärnan finns en körtel som heter hypothalamus, den är chef över kroppens hormonutsöndring och påverkar även sömnen. Hypothalamus har receptorer för vitamin D och vitaminet kan på så sätt styra vår dygnsrytm till det bättre (2).

Referenser:

  1. Mitmesser SH et al, Micronutrient Inadequacy in Short Sleep: Analysis of the NHANES 2005-2016. 2019
  2. Wang et al, The Association between Vitamin D Deficiency and Sleep Disorders: A Systematic Review and Meta-Analysis. 2018
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vad kännetecknar ett sockerberoende?

”Var tredje person är beroende av socker”. Det säger Kicki Käller, sockerterapeut och tidigare beroende. I det här avsnittet av ”Hälsa kommer inifrån” berättar Kicki om vad som kännetecknar ett sockerberoende och ger tips om hur man kan ta sig ur det.

Kicki Käller träffade vi redan i förra avsnittet av Hälsa kommer inifrån, då hon berättade bland annat om vad socker egentligen är, och om det dolda sockret. Det här avsnittet handlar om det beroende som socker kan trigga igång.

Kicki Käller är ”nykter” sockerberoende sedan nio år tillbaka och jobbar nu som sockerberoendeterapeut där hon hjälper människor att komma tillrätta med sitt missbruk. En behandling börjar med att klienten får göra ett gratis screeningtest som ger en indikation om hur dennes situation ser ut. Efter testet får klienten råd av Kicki utifrån resultatet.

Lättare att bli beroende idag  

Det är lättare att bli beroende av socker idag än någonsin tidigare. Det billiga och potentiellt hälsofarliga maltodextrinet, modifierad majsstärkelse, tillsätts i de flesta livsmedel som är färdiglagade, och just tillgängligheten är en av de tre kriterierna för att kunna bli beroende. De andra två kriterierna är att du har en känslighet för att bli beroende och att det är socialt accepterat i de kretsar där du rör dig.

Tips för att undvika fällorna

Det finns fällor överallt för en socker- och matberoende: fikastunder på jobbet, bufféer och all inclusive på semestern är bara några exempel. I avsnittet tipsar Kicki om hur man kan undvika att trilla dit igen när kollegorna trugar med bullar eller det finns metervis med uppdukad mat.

Men hur vet man då att man har ett sockerberoende? Det främsta kännetecknet är att man tappar kontrollen över sitt sockerätande, säger Kicki och nämner sex olika kännetecken på beroende.

Programledare Petra Månström och Kicki pratar också om andra beroenden kopplade till mat och ätande, bland annat ett så kallat volymberoende, ett beroende som handlar om att vilja äta för mycket. När magsäcken spänns ut får man nämligen ett påslag av hormonet oxytocin som gör att man känner sig lugn, trygg och glad. I avsnittet tipsar Kicki om en rad andra saker som också gör att det härliga oxytocinet flödar i oss. Missa inte det! Och heller inte Petras funderingar kring en medicin mot sockerberoende! 

Fri från socker, men inte beroendet

Sockerfri kan alla bli, säger Kicki – men aldrig så kvitt sitt beroende så att det går att äta sötsaker igen. Det är som att en alkoholist bara skulle ta en liten snaps på Julafton, det är helt enkelt inte möjligt. 

Sockerberoende är nämligen att likställa med alla andra beroenden, enligt Kicki. Men till skillnad från exempelvis spelberoende har det inte blivit godkänt som ett beroende av svenska staten. Det skulle antagligen bli för dyrt att behandla alla, funderar Kicki i avsnittet. Hon hänvisar till en brittisk forskning som visar att en tredjedel av alla människor är sockerberoende, en tredjedel har ett skadligt bruk och tredjedel har ett socialt bruk av socker.      

Att sluta när frestelserna finns kvar

Hur tufft det är att sluta beror förstås på hur djupt inne i missbruket man är och hur länge det har pågått. Allra tuffast är den första tiden när man har bestämt sig för att sluta, säger Kicki. Hon menar på att frestelserna finns kvar omkring oss och att återfall inte är ovanliga. Här delar Kicki med sig av hur det gick till när hon fick sitt senaste återfall för nio år sedan och hur hon gradvis med sin livsstil byggde upp till det. 

Kicki rekommenderar alla hon hjälper till sockerfrihet att även vara helt fri från alkohol. Risken för ett nytt beroende är nämligen stort. Hon tar exemplet gastric bypass opererationer. Där avlägsnas en bit av magsäcken för att göra det svårt att överäta. Men många, som är så kraftigt överviktiga, har ett beroende där själva beroendet sitter i hjärnan och även finns kvar efter ingreppet. Hela 35 procent av alla som har genomgått en gastric bypass blir också alkoholberoende, berättar Kicki! 

Det bästa är alltså att göra sig fri från beroendet, då kommer hälsoeffekterna samtidigt. Det är Kicki själv ett exempel på. Efter att ha lagt om till en sockerfri kost har hon kommit tillbaka till normal vikt efter att ha varit kraftigt överviktig. Hon har dessutom blivit av med sin diabetes! 

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Bananchips med Holistic Kokosolja

Bananer innehåller en rad olika nyttigheter såsom magnesium, betakaroten, vitamin A och B6. Men också massor av kostfibrer och järn, vilket perfekt mellanmål! Har du testat att göra chips av denna näringsrika frukt? Det är både nyttigt, gott och enkelt att göra.

Recept

  • 3 matbananer (plantain)
  • 3 msk kokosolja
  • 1 1/2 msk flingsalt

Gör så här

Sätt ugnen på 180 grader. Skala matbananerna och skiva dem i tunna skivor med mandolin alternativt med en osthyvel eller kniv. Smält kokosolja i en kastrull med låg värme i en kastrull. Häll sedan i bananskivorna i kastrullen och blanda runt. Lägg bakplåtspapper på två ugnsplåtar. Bred ut bananskivorna ovanpå bakplåtspapperet och strö över salt. Grädda dem i 20–40 minuter, beroende på tjocklek. Rör runt med en stekspade var tionde minut så att chipsen blir jämnt rostade. När de blivit krispiga och fått färg är de klara. Häll av chipsen på ett hushållspapper och låt dem svalna. Sedan är de klara att ätas.

Publicerat i Artiklar, Recept, Tips | Lämna en kommentar

Evolutionsmedicin ger viktiga svar

I boken ”Evolutionen och Du – om arvet du aldrig kommer ifrån” knyter Göran Burenhult, tillsammans med 23 av landets ledande experter inom bland annat medicin, genetik, neurologi, nutrition, psykologi, fysioterapi och idrott, samman allt ur ett evolutionärt perspektiv. Detta med syfte att skapa en förståelse för de problem vi möter i dagens samhälle. Bland de 23 experter hittar du Bertil Wosk, näringsterapeut och grundare till Holistic.

Bertil, du har skrivit kapitlet ”Varför behöver vi kosttillskott?” som finns i boken ”Evolutionen och Du”, berätta mer.

En av de andra medförfattarna tipsade om mig och Göran hörde av sig och jag tackade ja. Jag tycker att temat för boken är mycket viktigt. Människor mår inte bra idag och det beror bland annat på att vi äter en kost som vi inte är anpassade för. Många har nog inte fullt ut insett att det finns ett samband. Då skulle man inte äta den kost man äter idag. Men faktum är att stress och näringsfattig kost är två av de viktigaste orsakerna till sjukdom, säger Bertil.

Vad berättar du om i ditt kapitel?

Jag tar upp att vi är anpassade till en viss ursprunglig kost, men att vi idag äter mycket raffinerad mat. Livsmedelsindustrin raffinerar maten för att öka deras lönsamhet genom att förlänga hållbarheten, förbättra smak och konsistens. Det är processer där många näringsämnen försvinner och små mängder gifter tillsätts. Som ett resultat utvecklar vi olika sjukdomar och då kan kosttillskott vara en hjälp. Vi har moderniserat samhället och tekniken, men inte våra kroppar.

Nedan kan du läsa Bertils kapitel och vill du veta mer finns boken att köpa bland annat här.

Varför behöver vi kosttillskott?

Vad som förorsakar sjukdomar är av större intresse för mig än att bara diagnostisera och behandla dem – skolmedicinen är inte så intresserad av att förebygga sjukdomar. Min uppfattning är att om kroppen är i balans är allting bra, men om kroppen är i obalans uppstår problem – man måste sträva efter att återta balansen. Mitt intresse ledde mig till att studera biomedicin för att försöka förstå cellernas funktion, eftersom hela kroppen är uppbyggd av celler. Om alla celler mår bra så mår hela kroppen bra. Som näringsterapeut blev jag alltmer intresserad av kosttillskott. På den tiden fanns det inte så mycket kosttillskott i Sverige, så jag började utveckla sådana, först för min egen del och sedan för en större allmänhet, och sedan har det bara rullat på. Jag har haft magproblem sedan jag gick i skolan och funderade på varför vissa blir sjuka och inte andra. I arton års åldern började jag praktisera yoga och blev väldigt intresserad av detta och började alltmer förstå livsstilens betydelse som den absolut främsta orsaken för hälsa. Bortsett från lite vitaminpreparat fanns det inte några egentliga kosttillskott i Sverige i början på 90-talet, så jag lyssnade mycket på amerikanska forskare och deras rön. Detta gällde framför allt matsmältningen, där det inte handlar så mycket om vad du äter, utan vad du kan smälta och ta upp i kroppen. Det rör allt från saltsyra i matsäcken, enzymer i bukspottkörteln och att ha tarmfloran i balans. Med den livsstil vi har stryker alla dessa funktioner på foten, och då får du inte upp näringen i kroppen och till cellerna även om maten i sig är näringsrik. Sen finns det många olika varianter av kosttillskott – somliga är lätta att ta upp, andra betydligt svårare. Magnesium är ett exempel på det senare.
Egentligen skulle det inte behövas några kosttillskott – vi borde kunna leva på det den mat som finns. Det finns dock problem. Tittar vi på djur, som lever i sin naturliga miljö ute i naturen, så utvecklar de sällan några sjukdomar. Idag äter vi inte den mat som vi är anpassade till. Vår avancerade teknik att kunna utveckla flygplan eller mobiltelefoner är fantastisk, men våra kroppar är fortfarande stenålderskroppar. När livsmedelsindustrin genomgår en utveckling mot processad mat så får vi produkter som vi inte är anpassade till, och då får vi problem. Till detta kommer miljöförstöringen. Studier har visat att mineralhalten i marken
har minskat med 75% i Europa jämfört med för hundra år sedan – vi har bara 25% kvar. Mineralerna tas upp av växterna som vi sedan äter, det är så vi får vår näring i kroppen, men växterna är inte lika näringsrika idag.
En ytterligare faktor är när livsmedelsindustrin processar maten för att den skall få bättre hållbarhet, bättre konsistens, förändrad smak, eller vad det nu kan vara. Även om det inte är avsiktligt försvinner det många näringsämnen under resans gång, som vitaminer, mineraler, antioxidanter eller fibrer, så processad mat är därför inte lika näringsrik. Dessutom äter vi mycket färre antal råvaror än vad man gjorde förr. Summan av alla dessa effekter är att vi inte får i oss lika mycket näring som förr i tiden. Intressant är att detta förstår veterinärerna – dagens spannmål duger inte
som djurfoder, de måste berikas med tillskott. Köp aldrig mat på vilken det står ”näringsberikad”. Industrin tjänar mer pengar på processad mat än på råvaror – man tjänar mer pengar på att sälja chips än potatis! Detta har medfört att industrin också lärt oss att äta livsmedel som smakar bra, och det är dessutom socker i allting.

Det som säljs mest är fruktyoghurt, som innehåller 10-12% socker, inte naturlig yoghurt, för den smakar surt. Det är tillsatt socker i väldigt mycket mat – för att vi skall äta mer av just den maten. Vi får ett selektivt urval av livsmedel, som oftast inte alltid är de mest näringsrika, samtidigt som de ursprungliga råvarorna i sig själv tappat i näring. Summan av allt detta är att det är väldigt svårt att få i sig tillräckligt med näring. Det här är också ett pedagogiskt problem. Det tar 15-20 år att bryta ner en frisk kropp, och det tar alltså många år innan
näringsbristen leder till att du får symptom. Då skyller man på att man blivit äldre, så det får man ju leva med, men det är alls ingen sjukdom att bli gammal. En svensk läkare, Staffan Lindeberg, har gjort omfattande studier på en ursprungsbefolkning på ögruppen Trobrianderna i Papua Nya Guinea, Kitavaprojektet, och har kunnat visa att de inte har några av de livsstilssjukdomar som vi har. De hade konstant blodtryck hur gamla de än var, de hade ingen cancer, inga hjärt-kärlsjukdomar eller reumatism,
men så åt de också den mat de alltid ätit, alltså en ursprunglig föda. Vi äter dessutom för mycket av samma saker. Förr åt man en rik variation av olika råvaror, men så är det inte idag. Det är bröd, pasta och lasagne, alltid samma råvaror, mera sällan tomater, gurka, fänkål och en massa andra växter, som man tidigare var tvungen att äta därför att det inte fanns något annat. Försök att äta 100 olika råvaror varje vecka, kryddor räknas också.
Dagens råvaror är mer urlakade, det finns mindre näringsämnen i dem, dels alltså därför att jordarna innehåller betydligt mindre mineraler, dels därför att de försvinner i raffineringsprocessen i dagens livsmedelsindustri. Det är alltså vettigt att komplettera med kosttillskott för att få upp nivån av viktiga näringsämnen.

Dessvärre säger myndigheterna att det inte behövs om man äter en optimal kost, men det gör ju inte de flesta. Då skall man inte äta raffinerad eller processad mat överhuvudtaget, inte heller GMO-föda. Nu har vi ju tyvärr sagt ja till att tillåta genmodifierad föda, vilket jag menar är tokigt. Växterna hämtar mineraler från marken, som de suger upp med det vatten de behöver för att kunna växa. Men på grund av olika miljöprocesser som skett, som försurning och annat, har ytlagret blivit surare vilket medför att mineralerna sjunker djupare ner i marken och växterna med sina rötter inte får tag i lika mycket mineraler. I rotsystemet samarbetar växternas rötter med svampar, som lever i symbios med växterna, men med de
odlingsmetoder som vi har idag, med bekämpningsmedel och annan påverkan, försvinner dessa mikroorganismer i marken och den blir också mer steril. På det sätter försvinner växternas möjligheter att ta upp näring ur jorden. Det leder också till nedsatt immunförsvar hos växterna, med olika sjukdomar som följd, och då måste man använda ännu mer bekämpningsmedel. Tidigare använde man sig alltid av växelodling, man har alltså roterat olika grödor under olika år för att det skall bli bättre balans i jorden, och ofta också låtit jorden ligga i träda, exempelvis vart sjunde år, eller odlat vall, för att få bättre näring i marken. Idag gör man inte så, det blir istället mycket monokultur, där man odlar samma gröda på jättestora fält år efter år, och då uppstår över tiden obalans i marken. Olika växter tar upp olika näringsämnen i varierande grad, som magnesium och kalium, men dessa försvinner om man odlar samma gröda år efter år. Ett sätt att motverka detta är att plöja ner stendamm från malda stenar i
marken, då återför man olika mineraler beroende på bergart. Kroppens alla celler byggs alltså upp och förnyas av alla dessa näringsämnen, förutom syre och vatten ett tjugotal vitaminer, tjugo aminosyror och ett sjuttiotal mineraler och spårämnen.

Oftast tänker man bara på de stora mineralerna, som kalcium och magnesium, men vi behöver också en rad olika spårämnen, ett sjuttiotal av varierande mängd. Får kroppen totalt sett i sig de här omkring hundra råvarorna finns det alla förutsättningar att det skall fungera bra, men finns det brister någonstans fungerar det inte på sikt, det är inte så svårt att förstå. Med hjälp av dessa
hundra råvaror bildar cellerna etthundra tusen olika produkter, som enzymer och hormoner. Balansen i kroppen är alltså central för vår hälsa. Om kroppen är i balans håller vi oss friska, är den ur balans riskerar vi bli sjuka. Kroppen har inbyggda system för att hålla oss i balans. Det är lite som att gå – står du stilla på båda benen har du full kontroll över balansen, men när du flyttar tyngdpunkten från höger fot för att ta fram vänster är du tillfälligt lite i obalans, men du parerar för detta hela tiden och det är därför vi kan gå. Ser vi på barn i 10-12-månadersåldern, när de skall ställa sig upp, ser vi hur svårt det är med balans. Att vi alla kommer lite ur balans dagligen är inte något problem eftersom kroppen har inbyggda system som
parerar och balanserar hela tiden. När vi blir trötta sover vi för att vila och regenerera oss, och när vi tränar får vi kanske lite mjölksyra i musklerna, som också enkelt kan återställas med vila. Problem uppstår när kroppen och systemet inte kan parera och återställa sig. Det är lite som att böja en gren. När du böjer den sviktar den tillbaka när du släpper, men om du böjer för mycket går den av och kommer inte tillbaka till ursprungsläget.
Den kan inte återta sin jämvikt. I kroppen är det väldigt många saker som skall hållas i balans eller jämvikt, men den fungerar inte plötsligt som grenen, som går av, utan här blir det istället ett långsamt, smygande förlopp.

Man kanske tycker att man inte kan springa i trapporna som förut utan att bli andfådd och måste ta det lite lugnare. Det är ingen sjukdom, men det är ett symptom, och då skyller man kanske på att man blivit äldre. Men det finns bevisligen många människor som är sjuttio, åttio eller nittio år och som är hur fräscha som helst, medan andra inte är det. När cellerna får den näring de behöver så kan du parera risken för infektioner. Du blir inte sjuk eller smittad av bakterier eller virus, sådana finnas alltid omkring oss – alla på bussen blir inte sjuka för att någon sitter och nyser hela tiden. Vi är ständigt omgivna av sådana angrepp, men om ditt immunförsvar är starkt, då kan kroppen hantera detta. Om det är svagt kommer de bakterier och virus som drabbar mig dig att ta överhand. Är immunförsvaret i balans kan folk hosta så mycket de vill omkring mig dig utan att jag du blir smittad. Med den, relativt sett, näringsfattiga mat som de flesta äter idag behöver man komplettera med kosttillskott för att få de mängder man behöver för att kunna fungera på ett bra sätt. Väldigt många studier visar att vid olika sjukdomar uppstår olika näringsbrister. Det är väl känt genom många studier att om man har PMS-besvär, till exempel, som många kvinnor har före sin menstruation, då har man som regel brist på zink, magnesium, vitamin B6 och vissa fettsyror. Då kan man komplettera med tillskott av dessa istället för att ta läkemedel, som hanterar symptomen men som inte hanterar den grundläggande orsaken,
som alltså är en näringsbrist i det här fallet. Varför är människor så sjuka, hör man ofta folk säga, beror det på att vi lever ju mycket längre nu? Det är visserligen sant att vi lever längre idag än tidigare, men det beror till stor del på hygienfaktorer. Vi bor inte så trångt – förut bodde många människor i ett litet rum och om en någon blev sjuk blev alla det många sjuka. Fattigdom och näringsbrist var en annan faktor.

Det var infektionssjukdomar som drabbade folk mest. Idag lever vi visserligen längre, men de flesta lever ju inte jättefriska hela vägen ut. Var kommer då sjukdomarna ifrån? Tidigare trodde man att det var generna som var huvudorsaken till olika sjukdomstillstånd. Idag vet vi att generna visserligen spelar en viss roll, men att det huvudsakligen är livsstilsfaktorer som ligger bakom. En av dessa är sömnen. Många människor sover alldeles för lite och det är oerhört stressande för systemet, inte minst för immunförsvaret. Det andra är näringsbrist, som är den huvudsakliga orsaken till alla sjukdomar vi har. Man kan enkelt testa sig för att se om man har någon näringsbrist, exempelvis hos en näringsterapeut, och har man det kan man lätt häva symptomen med någon form av kosttillskott. När det gäller vår kost och vad vi bör äta tycker jag det viktigaste är att framför allt lyfta fram det vi inte skall äta. Undvik raffinerad, processad mat och undvik genmanipulerad mat därför att det inte finns så mycket näring i dem. Då blir du automatiskt tvingad att äta det jag kallar riktigt mat, som ger bra näring. Ät mera grönsaker, frukt också, men framför allt grönsaker, som har mycket mer näring. Drick huvudsakligen vatten till måltiderna och under dagen. Börja dagen med att dricka uppåt en halvliter ljummet vatten med pressad citron. Välj uteslutande bra råvaror när du handlar, frukt, grönsaker, bönor, kött eller fisk. Om du bär hem råvaror från butiken och tillagar dem själv, eller äter på en bra restaurang, då är det bra mat. Så fort det kommer ett paket som skall in i mikron, då är det inte mat. Socker bör du absolut undvika så mycket det går, mjölk och vetemjöl likaså. Där har jag en annan uppfattning än Livsmedelsverket, som menar att vi bör äta vetemjöl. Då är vi tillbaka med till livsmedelsindustrin igen.

Problemet är att vetemjöl innehåller gluten. Det gjorde det för hundra eller tvåhundra år sedan också, men idag är vetet så extremt förädlat att det innehåller mycket mer gluten. Lite gluten kunde mänskligheten tåla, men idag får många problem med de höga halterna. Man kan vara glutenintolerant och få celiaki långt innan sjukvården upptäcker att man har några problem. Väldigt många märker att de mår bättre om de slutar äta veteprodukter. Samma sak med mjölk. På 1500-talet gav en ko 150 liter mjölk om året – idag ger den ca 10 000 liter om året! Någonting har man gjort för att få den här massiva ökningen. Det är inte samma mjöl och samma mjölk som det en gång i tiden var. Hur skall vi då leva för att leva friska till 100-årsåldern? Själv skulle jag vilja starta en klubb – hundraårsklubben! Skall man bli hundra år så måste man börja planera för detta, helst innan man är nittio. Det är åter det här med livsstilen. Man måste sova ordentligt, och om man inte alltid gör det så måste man ta igen det. Du skall kunna vakna utan väckarklocka och känna dig utsövd. Utöver sömnen är det sedan maten – det här är de två viktigaste faktorerna för att få ett långt och friskt liv. Många pratar också om vikten av motion. Motion är viktigt, men du kan inte springa dig ifrån de flesta sjukdomar, men du kan faktiskt äta dig från många sjukdomar. Sen måste du ha roligt. Glädje skapar energi, sorg kostar energi. Det är hela tiden växlingen mellan olika aktiviteter, som vila, arbete och fritid. Jag tror att många människor äter för mycket och för ofta. Är du vuxen och frisk räcker det med högst tre måltider om dagen. Äter du en massa mellanmål blir det inte bra om man inte är hårt tränande – då kan man behöva extra energi och tillskott av kolhydrater och proteiner.

Återigen, är du törstig, drick vatten, gärna varmt. Många dricker isvatten för att det är gott, men det är inte bra för magen. Allt flytande som inte är rent vatten är njutningsmedel, sällskapsdrycker. Många studier visar att det bästa sättet att leva länge är att skära ner på antalet kalorier – att äta mindre total sett. I många kulturer ingår det perioder av fasta, kanske någon dag i veckan eller under vissa perioder. Vid en fasta, alltså vid ett uppehåll i näringstillförseln, så rensar kroppen ut, får möjlighet att göra det. Då utnyttjar kroppen istället lagrade slaggprodukter, som proteiner och kolhydrater, och dessa får utgöra energi som kan utnyttjas. Om du hela tiden tillför ny energi kommer dessa slaggämnen att ligga kvar. Vi äter inte på natten när vi sover. Engelsmännen kallar första målet på morgonen för breakfast – det betyder bryt fastan! Själv äter jag max tre gånger om dan dagen, och klarar mig bra på två, men om jag äter oftare blir jag tröttare.
Sjukdomar kommer inte av en slump och generna står för en väldigt liten del av kroniska sjukdomar som uppstår i vuxen ålder. Är man fem år med och har en genetisk defekt, så är det ju bara så, men är man frisk tills man är 30-40 år och sedan blir sjuk då beror det inte i första hand på generna utan på livsstilsfaktorer. Det må vara reumatism, cancer eller hjärt-kärlsjukdomar. Den epigenetiska forskningen lyfter fram just detta – ”epi”, vad är ovanpå genetiken, vad är det som påverkar genetiken. Det handlar då så gott som uteslutande om livsstilsfaktorer, och många studier på djur visar att olika kostintag hos modern helt styr ungarnas utveckling av
exempelvis fetma eller diabetes. Kosten är den helt dominerande
livsstilsfaktorn även hos människan. Ett annat exempel på näringsintagets betydelse är den värk som växande ungdomar ofta får, kramp i benen eller vaderna, det vi brukar kalla ”växtvärk”. Idag vet vi att det beror på magnesiumbrist och då ligger det ju nära till hands att ta ett sådant kosttillskott. Värken går över på någon vecka i de flesta fall.

Vi har redan sett att PMS-problem hos många kvinnor, med uppsvälldhet och humörsvängningar beror på brist på zink, magnesium, vitamin B6 och essentiella fettsyror. Med tillskott av dessa brukar det ta ungefär en månad att bli av med dessa besvär, istället för att ta läkemedel som man ofta mår dåligt av. Människor som har anorexi, som ju brukar betraktas som en
emotionell, mental störning, vilket kan så vara, men även här finns det en näringsbrist med i bilden, i detta fallet mineralet zink. Zink behövs till omkring 200 saker funktioner i kroppen, och en funktion är att den påverkar varseblivningen. Vid en extrem zinkbrist kan en person som är kraftigt underviktig framför spegeln se sig själv som tjock. Det är ingen fix idé, det är en förändrad varseblivning, som beror på zinkbristen. Kan man få upp zinknivåerna kommer varseblivningen att förändras och personen betraktar sig själv som smal. Eventuella emotionella störningar kan
finnas kvar, men det är mycket lättare att jobba med en sådan person när vederbörande faktisk ser att jag är underviktig, inte tjock eller överviktig. Detta känner man som regel inte till inom sjukvården, utan jobbar istället med psykolog och att lära sig äta rätt, och det är bra, men zinkbristen måste man göra något åt, annars har man den kvar. Vid alla sjukdomar och alla symptom så blir resultatet en näringsbrist. Jag kanske har ätit väldigt mycket, eller sovit för lite, då förbrukar kroppen och tappar mera, och då elimineras olika mineraler. Om jag stressar mycket och dricker mycket kaffe får vi en liknande effekt. Kaffe speedar upp systemet, är vätskedrivande och driver ut magnesium och kalium ur kroppen. Efter många års överdrivet kaffedrickande får man alltså mineralbrist om man inte fyllt på reserverna. Detta känner de flesta inte till. Sammanfattningsvis kan man säga att vill du leva ett långt och friskt liv så har du två val; antingen äter du extremt näringsrikt hela tiden eller så kompletterar du med kosttillskott.

Referenser Bertil Wosk

Färre mineraler i svenskt vete
Organic Foods vs Supermarket Foods: Element Levels, Journal of Applied Nutrition, vol 45, no1, 1993.
Anna Dahlström 2006 Betsmarker, djurantal och betestryck 1620–1850: Naturvårdsaspekter på historisk beteshävd i Syd- och Mellansverige. CBM:s skriftserie nr 13. Avhandling vid Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitet. ISBN 978-91-89232-21-1.)

Kinastudien : den mest omfattande näringsstudien någonsin med uppseendeväckande resultat för viktminskning och långsiktig hälsa av T Colin Campbell, Thomas M Campbell

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Hälsosamt för våra hjärnor

När det pratas om en ”hälsosam livsstil” så tas ofta kost och träning upp. Men vad är egentligen en hälsosam livsstil för våra hjärnor?

Socker är inte sött för hjärnan

Frisättning av dopamin framkallar en ”belöningskänsla” som motiverar oss att upprepa beteenden som ger dopamin. När vi äter socker frisätts dopamin, vilket lätt kan trigga oss att äta mer socker. Men faktum är att det inte är särskilt gynnsamt. Forskning visar att individer, som är vana vid höga nivåer av dopamin och stora intag av socker, kan känna sig deprimerade och ångestfyllda när individen inte längre får i sig socker.[2]

Socker är inblandat i ett antal hjärnrelaterade hälsoproblem såsom inlärningssvårigheter och ADHD. Men det finns också forskning som tyder på att Alzheimers sjukdom kan vara en form av diabetes, som selektivt drabbar hjärnan. En del forskare kallar demens för typ 3-diabetes.[3] Enligt en studie har åtta av tio personer med alzheimer problem att reglera sitt blodsocker, dubbelt så många som i kontrollgruppen[4]. Det är svårt att bryta vanan, men din hjärna kommer att tacka dig om du gör det.

Ta hand om den andra hjärnan

Som många säkert känner till så kallas magen ibland för vår andra hjärna. Vår tarm har cirka 300 miljoner nervceller som informerar hjärnan om vårt inre fysiologiska och metaboliska tillstånd. Tarmen är också ett hem för cirka 100 000 miljarder bakterier. Forskningen fortsätter att undersöka förhållandet mellan tarmen och hjärnan. Tarmfloran spelar en viktig roll i normal utveckling av centrala nervsystemet, men det påverkar också system som är associerade med stressrespons, ångest och minne[1]. Tarmhälsan är viktig och det som är bra för din tarm verkar också kunna vara bra för din hjärna.

Din hjärna älskar vissa fetter

Omega-3 EFA, eikosapentaensyra (EPA) och dokohexansyra (DHA), har alltid betraktats som beprövade ”hjärnnäringsämnen”. Enligt en studie från Sahlgrenska akademin kan tillskott av fettsyrorna omega 3 och 6 förbättra läsförmågan hos vanliga skolbarn. Forskarna framhåller att barn med uppmärksamhetsproblem kan bli särskilt hjälpta i sin läsning genom tillskott av fettsyrorna. I studien deltog 154 västsvenska skolbarn i årskurs 3, mellan nio och tio år gamla. Barnen fick göra ett datorbaserat test (det så kallade Logos-testet) som mätte deras läsförmåga på en rad olika sätt, bland annat läshastighet, förmåga att utläsa nonsensord och ordförståelse.[5]

Detox från din mobil

Forskaren, Hyung Suk Seo vid Korea University i Seoul, undersökte hjärnan hos 19 tonåringar med hjälp av magnetisk resonansspektroskopi (MRS) och fann att mobilberoende skapar en obalans i hjärnan. Han rankade hur allvarligt beroendet var utifrån deltagarnas svar på frågor om dagliga rutiner, socialt liv, sömnmönster, allmänna känslor och i vilken utsträckning de använde sina mobiler. De tonåringar som visade sig vara mer beroende av sina mobiler rankades också högre för depression, ångest och sömnstörningar.[6]

En annan nyligen genomförd studie fann ett samband mellan hög mobilanvändning och koncentrationssvårigheter samt nedsatt inlärningsförmåga. Ökat mobilanvändande visade sig även kunna leda till ökad impulsivitet och hyperaktivitet.[7]


[1] Rochellys Diaz Heijtz, Shugui Wang, Farhana Anuar, Yu Qian, Britta Björkholm, Annika Samuelsson, Martin L. Hibberd, Hans Forssberg, Sven Petterssonc. Normal gut microbiota modulates brain development and behavior. 2011.

[2] Kim S, Shou J, Abera S, Ziff EB. Sucrose withdrawal induces depression and anxiety-like behavior by Kir2.1 upregulation in the nucleus accumbens. 2018.

[3] Suzanne M. de la Monte, Jack R. Wands. Alzheimer’s Disease Is Type 3 Diabetes–Evidence Reviewed. 2008.

[4] Janson J1, Laedtke T, Parisi JE, O’Brien P, Petersen RC, Butler PC. Increased risk of type 2 diabetes in Alzheimer disease.2004.

[5] Mats Johnson, Gunnar Fransson, Sven Östlund, Björn Areskoug, Christopher Gillberg.Omega 3/6 fatty acids for reading in children: a randomized, double‐blind, placebo‐controlled trial in 9‐year‐old mainstream schoolchildren in Sweden. 2016.

[6] https://press.rsna.org/timssnet/media/pressreleases/14_pr_target.cfm?ID=1989

[7] Aviad Hadar, Itay Hadas, Avi Lazarovits, Uri Alyagon, Daniel Eliraz, Abraham Zange. Answering the missed call: Initial exploration of cognitive and electrophysiological changes associated with smartphone use and abuse. 2017.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Sockerberoendet, del 1

Att dricka en halvliter juice varje dag ger liknande skador på levern som att dricka alkohol varje dag. Det säger Kicki Käller, sockerberoendeterapeut och gäst i avsnitt 11 av vår podd Hälsa kommer inifrån. I avsnittet berättar hon om sitt sockerberoende och tipsar om hur du undviker det dolda sockret.

Socker har gått från att vara en lyxvara som bara de rikaste i samhället kunde unna sig till att i dag vara en ingrediens i de flesta av våra färdiga livsmedel och något som räknas som en av de största hälsobovarna. 

Socker kan orsaka livsfarliga sjukdomstillstånd som fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det vita raffinerade sockret är också en beroendeframkallande substans i klass med alkohol och tobak.  

Hon bröt sockermissbruket

Som sockerberondeterapeut hjälper Kicki Käller människor att komma tillrätta med sitt missbruk. Kicki har själv en bakgrund som sockerberoende, men i dag är det över nio år sedan hon åt socker.

– Jag hade extrem fetma, total kontrollförlust, diabetes typ 2 och svår utmattningsdepression. Att jag fick hjälp att bli av med mitt sockerberoende räddade mitt liv, säger hon.

Kicki hade en missbrukares alla symptom: hon ljög, smög och dolde sitt ätande för sina nära och kära. Och behövde allt mer socker för att få samma effekt. Missbruket styrde allt mer i hennes liv och fick allt mer fysiska och psykiska konsekvenser. I avsnittet berättar hon om sitt beroende och hur hon kom ur det.

Det vita sockret, som vi kanske först tänker på när vi hör ordet, är framställt från sockerrör eller sockerbetor, men socker i någon form finns i så gott som alla växter. Beroende på hur vi äter sockret påverkar det oss olika kraftfullt. 

Ju mer koncentrerat – desto snabbare höjs blodsockret

När du äter en grönsak eller frukt med skal finns det fibrer kvar i grödan, och sockret går långsammare ut i blodet. Ju mer koncentrerad och raffinerad grödan är, desto snabbare höjs blodsockret, berättar Kicki.  

I avsnittet reder Kicki ut vilka olika sockerarter det finns, och vilken som egentligen innebär störst risk för oss att äta. 

En av de hälsorisker som finns med att äta för mycket socker är fettlever, en sjukdom som tidigare drabbade mest storkonsumenter av alkohol, men som nu även små barn drabbas av. Detta eftersom de äter och dricker alltför mycket socker. Missa inte Kickis tips till alla föräldrar om vilka råvaror du kan se upp med, hur du fixar fredagsmys utan sötsaker och hur du sakta men säkert minskar ditt barns sötsug.

Det dolda sockret

I avsnittet får du också mängder av tips på hur du undviker det dolda sockret, alltså sockerarter som är tillsatta i olika livsmedel. Det allra mest vattentäta tipset kanske är att laga all mat själv från grunden, men om du inte hinner det så finns det olika saker att hålla koll på i matens innehållslistor. Det finns nämligen socker tillsatt i det mesta – även i kyckling och riskakor!

I avsnittet får du också tips på sockerfria mellanmål – och dit räknas inte rawfoodbollar och bars med ”naturligt” socker såsom agavesirap, kokossocker, dadlar eller fikon som blivit så vanliga senaste tiden. 

Det är heller ingen bra idé att byta ut de naturliga sockerarterna mot sötningsmedel, som enligt Kicki, lurar kroppen och ofta skapar kraftigt växlande blodsockernivåer. 

Det bästa är alltså att begränsa sitt intag av socker och att äta det i så naturlig form som möjligt. Hör mer om detta i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar