Äpplen kan hålla dig ung längre

Äpplen har kanske tappat lite av sin forna glans i skuggan av bär och annan superfood. Men nu är det dags för upprättelse! Antioxidanten fisetin i äpple har nämligen visat sig vara väldigt bra på att städa bort åldrade celler, och kan på så sätt hjälpa kroppen att hålla sig ung längre.

Åldrade celler behöver städas bort

Varje cell i kroppen är programmerad för att dela sig ett visst antal gånger. Efter det hamnar cellen i ett stadium av stillestånd (cellåldrande) och ska på ett kontrollerat sätt självdö. Åldrade celler måste städas bort. Varför? Jo, därför att de utsöndrar många ämnen som bidrar till kronisk inflammation och åldrandeprocesser i kroppen  ̶  och till åldersrelaterade sjukdomar.[1] Kan städandet förbättras på något sätt?

Äpplen hjälper till att städa

Man har tidigare sett att antioxidanter som quercetin kan hjälpa till att städa bort åldrade celler. I en studie ville man därför undersöka ett batteri av olika antioxidanter. Det var riktiga höjdare till antioxidanter som resveratrol (finns i vindruvor och lingon), rutin (citrusfrukter), EGCG (grönt te), kurkumin (gurkmeja), quercetin (många frukter och bär) och fisetin (äpple). Man tittade både på åldrade celler i cellkultur och på möss. Av de tio antioxidanter som analyserades var fisetin från äpple faktiskt allra bäst på att framkalla celldöd hos åldrade celler. Äpplen är bra på att städa helt enkelt![2]

An apple a day …..!


[1] Kang C. Senolytics and Senostatics: A Two-Pronged Approach to Target Cellular Senescence for Delaying Aging and Age-Related Diseases. Mol Cells. 2019;42(12):821-827.

[2] Yousefzadeh MJ, Zhu Y, McGowan SJ, et al. Fisetin is a senotherapeutic that extends health and lifespan. EBioMedicine. 2018;36:18-28.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vitamin K2 – en hjärtefråga

Hjärt- och kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken i dag. Att kärlväggarna blir förkalkade och stela är en stor bidragande orsak. Men något så enkelt som vitamin K2 kan faktiskt vända på steken. Studie från 2019 bekräftar tidigare resultat.

Vitamin K2 för hjärta och kärl

Vi har i tidigare rapporterat om studier som visar att vitamin K2 minskar risken för problem med hjärta och kärl. En av dessa studier, den stora 10-åriga Rotterdamstudien[1], utförd på mer än 4 800 friska män och kvinnor från 55 år och uppåt visade att de som fick i sig mer än 32 μg K2 per dag, jämfört med de vars intag var lägre än 21 μg, hade 50 procent mindre kalciuminlagringar i blodkärlen och 50 procent lägre risk för dödsfall p g a hjärt- och kärlsjukdom. Men varför har vitamin K2 så stor betydelse för hjärta och kärl?

Vad gör vitamin K2?

MGP (Matrix Gla Protein) är ett kalciumbindande protein som bland annat bildas av celler i glatt muskulatur runt artärerna. När MGP är aktivt binder det kalcium till sig och förhindrar att kalcium sätter sig i kärlväggarna och därmed att kärlen blir stela. MGP aktiveras av ett enzym som är beroende av vadå? Jo av vitamin K2.

Studie från 2019 bekräftar

En studie publicerad 2019 i Journal of American Heart Association bekräftar kopplingen mellan högre nivå av inaktivt MGP (dp‐ucMGP) och stelare kärl. Forskarna drar slutsatsen att man kan förbättra kärlhälsan genom att aktivera MGP, vilket man enkelt kan göra genom att förbättra nivån av vitamin K2 i kroppen.[2]

Källor till vitamin K2

Vitamin K2 finns i små mängder i kött, mjölk och äggula. K2 finns i något större mängd i fermenterade livsmedel som vällagrad ost, särskilt Brie och Gouda. Natto, en traditionell japansk maträtt av fermenterade sojabönor, är det livsmedel som innehåller mest vitamin K2, nämligen 23 gånger mer än vällagrad ost. K2 finns även i högre halter i fermenterade livsmedel och alger.


[1] Geleijnse, J.M et al. Dietary intake of menaquinone is associated with a reduced risk of coronary heart disease: The Rotterdam study. Am Soc Nutr Science. May 2004. Nutritional epidemiology. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15514282

[2] Wei FF Central Hemodynamics in Relation to Circulating Desphospho-Uncarboxylated Matrix Gla Protein: A Population Study. J Am Heart Assoc. 2019 Apr 2;8(7):e011960.

https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/JAHA.119.011960
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Gurkmeja möter virus – vad händer?

Den guldgula gurkmejan är välstuderad och har visat sig kunna göra stor nytta, inte bara på kryddhyllan. Vad händer exempelvis när gurkmeja möter virus?

Kurkumin är grejen

Gurkmeja innehåller en rad intressanta ämnen, men det viktigaste verkar vara kurkumin som också bidrar till den gula färgen. Kurkumin tillhör en grupp ämnen som kallas fenoler, alltså samma grupp som oleuropein från olivblad. Kurkumin har väckt intresse bland forskare världen över. Vad visar studier på virus?

Virus – vad händer?

Kurkumin verkar kunna hämma många olika typer av virus exempelvis hepatit, herpes, influensa, calicivirus, papillomvirus (HPV) och RS-virus. Ofta har man gjort dessa studier på cellkulturer. Vad är det egentligen som händer? Kurkumin hindrar många virus från att ens ta sig in i cellen. Om ett virus inte kan ta sig in i cellen kan det inte heller föröka sig. Kurkumin motar Olle i grind helt enkelt. Hos vissa virus hämmar kurkumin kopieringen av virusets genetiska material  och bildning av nya viruspartiklar. Detta utan att påverka kroppens celler negativt. I en studie på RS-virus fann man att kurkumin också förstärkte barriärfunktionen, dvs. de tighta bindningarna, mellan cellerna från näsan.

Samma effekt i kroppen?

Det är viktigt att nämna att det inte nödvändigtvis måste vara så att ett ämne kan motverka ett virus i kroppen bara för att det har den effekten på en cellodling. I en cellodling kan kurkuminet lätt appliceras i rätt koncentration direkt på de celler som utsätts för viruset, men det kan vara svårare att få till i kroppen. Men artikelförfattarna anser ändå att kurkumin har stor potential.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Medelhavskost, tarmfloran och hälsosamt åldrande

Medelhavskost kan göra att vi åldras friskare. Ingen nyhet kanske? Men att tarmfloran kan påverka hur snabbt vi åldras är väl ändå något för löpsedlarna! En alldeles ny studie visar hur medelhavskost påverkar tarmfloran som i sin tur påverkar åldrandet. Häng med!

Tarmfloran påverkar åldrandet

När vi åldras försämras olika förmågor och kroppen blir mer inflammatorisk  ̶  kroppen blir skörare både fysiskt och mentalt. Forskare har kunnat koppla ett snabbare åldrande till en förändrad och mer artfattig tarmfloran som i sin tur delvis kan bero på den ensidiga kost som många äldre äter, särskilt de som under lång tid bor på äldreboenden.

Medelhavskost gör mycket gott

I en stor Europeisk studie från fem olika länder fick 1200 äldre äta medelhavskost under ett år. Den klassiska medelhavskosten är rik på grönsaker, frukt, baljväxter, nötter, olivolja och fisk medan mängden rött kött, mjölkprodukter och mättat fett är låg. Man fann att medelhavskosten signifikant förbättrade den kognitiva förmågan och minnet, motverkade osteoporos, minskade inflammationen i kroppen och förbättrade blodtrycket och stelheten i kärlen. Medelhavskosten gjorde VÄLDIGT mycket gott alltså! Men hur påverkades tarmfloran?

Medelhavskost förbättrade tarmfloran

När man jämförde tarmfloran hos 323 av de som ingick i studien med kontroller fann man att medelhavskosten ökade mängden av vissa sorters bakterier* som har positiv påverkan på hälsan, genom att bland annat motverka inflammation och förbättra kognitiva förmågor. En av dem, Falibacterium prausnitzii, har man tidigare kopplat till en långsammare åldringsprocess. Medelhavskosten ledde till att dessa nyttiga bakterier dominerade bakteriefloran, medan bakterier som man kopplats till ohälsa minskade i antal.** Exempelvis har några av de bakterier som minskade i mängd (R. torques, C. aerofaciens, C. ramosum och V. dispar) tidigare kopplats till typ 2-diabetes, tjocktarmscancer, åderförkalkning och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Forskarnas slutsats

En bra kost, kan hos äldre, påverka tarmfloran så positivt att den i sin tur bidrar till ett mer hälsosamt åldrande.

* Faecalibacterium prausnitzii, Roseburia (R. hominis), Eubacterium (E. rectale, E. eligens, E. xylanophilum), Bacteroides thetaiotaomicron, Prevotella copri och Anaerostipes hadrus.

**Ruminococcus torques, Collinsella aerofaciens, Coprococcus comes, Dorea formicigenerans, Clostridium ramosum, Veillonella dispar, Flavonifractor plautii och Actinomyces lingnae.

Ghosh TS, Rampelli S, Jeffery IB, et al Mediterranean diet intervention alters the gut microbiome in older people reducing frailty and improving health status: the NU-AGE 1-year dietary intervention across five European countries Gut Published Online First: 17 February 2020.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Kontakt med djur ̶ ger glädje och lugn

Livet med corona har fått många att vilja skaffa husdjur. Ett beslut man noga bör tänka igenom. Kommer livet med husdjur fungera även när vardagen återgår till det normala? Men hur som helst visar en forskningsöversikt att närheten till djur gör mycket gott för människan.

En ändrad livsstil

Människan har alltid levt nära djur och natur. Det är bara i de senaste generationerna som fler vuxit upp i städer än på landet. Avstånden till djuren har vuxit. Men en sammanställning av 150 vetenskapliga studier från olika länder och fem avhandlingar visar tydligt att kontakt med djur har en väldigt positiv inverkan på människan.[1]

Kontakt med djur minskar stress

Många av de positiva reaktioner som sker i kroppen vid kontakt med djur är kopplat till en sänkt stressnivå. Pulsen och blodtryck sjunker, stresshormonet kortisol sjunker i blod och saliv, det parasympatiska nervsystemet aktiveras och immunsystemet gynnas. Att ha ett djur i lokalen när man arbetar minskar stressen och ett djur i klassrummet kan minska aggressivitet hos barn. I en studie fann man att kortisolet sjönk redan efter fem minuter ihop med hunden.1

Bra för immunsystemet

IgA-antikroppar som frisätts på slemhinnorna är en viktig del av kroppens försvar. Den kan binda till virus och bakterier och förhindra att de tar sig vidare in i kroppen. I en studie på studenter fick en grupp klappa en hund, en annan en låtsashund och en tredje fick sitta bekvämt i en stund. Mängden IgA-antikroppar ökade signifikant hos gruppen som klappade hunden.1

Kontakt med djur tidigt i livet kan minska risken för astma, allergi och eksem. Kontakt med djur ökar kontakten med mikroorganismer vilket är viktigt för immunsystemet. Hundägare delar många bakterier med sin hund,  faktiskt mer än med sina barn. Par med hund delar också fler hudbakterier med varandra än par utan hund. Man får alltså ett större utbyte av bakterier när en hund finns i familjen.[2] Barn som växer upp på bondgård har mindre allergi än andra barn, också tack vare en ökad kontakt med mikroorganismer och ämnen från dessa.[3]

Ärlighet och glädje

Den ickeverbala relationen mellan djur och människa är väldigt speciell. Djurens spontana reaktioner uppfattas som ärliga vilket är värdefullt i terapisammanhang. Att djuret ofta söker kontakt ger också en känsla av ömsesidigt samspel. Glädje är en annan källa till kraft. Vid kontakt med djur, som vid ridterapi, beskrivs just glädje som en typisk reaktion.

Oavsett som vi själva har möjlighet att ha ett husdjur eller inte, så mår vi alltså bra av att ha kontakt med djur.


[1] Husdjur och folkhälsa – en forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjur och lantbrukets djur för människors hälsa. SLU 2008

[2]  Song SJ, Lauber C, Costello EK, et al. Cohabiting family members share microbiota with one another and with their dogs. Elife. 2013;2:e00458. Published 2013 Apr 16. doi:10.7554/eLife.00458

[3] Deckers J, Lambrecht BN, Hammad H. How a farming environment protects from atopy. Curr Opin Immunol. 2019;60:163-169. doi:10.1016/j.coi.2019.08.00

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Nya rekommendationer – anpassade till individen?

The American Nutrition Association lyfter i en artikel fram behovet av ”Personalized Nutrition” det vill säga individanpassade näringsråd. Varför så viktigt?

Vi är alla olika!

Grunden till ”Personalized Nutrition (PN)” är givetvis att vi alla är olika och därför har olika behov. Vi är olika genetisk och biokemiskt, har olika sammansättning av mikrofloran och olika ämnesomsättning. Därför finns det stora skillnader i våra näringsmässiga behov enligt artikeln. 

”Personalized Nutrition” grundar sig, enligt artikeln, på vetenskaplig fakta och vilar på möjligheter till olika analyser och personlig rådgivning. För att lägga upp riktlinjer använder man kunskap inom genetik, epigenetik, biologi, medicin och beteendevetenskap.

Varför så viktigt?

Förekomsten av kronisk ohälsa är i USA katastrofalt hög. 2014 var omkring 60 procent av alla vuxna amerikaner och 27 procent av barnen drabbade av minst en kronisk sjukdom. Det är väl etablerat, skriver man, att näringsbrister är en av de främsta orsakerna till kronisk sjukdom. 2017 beräknade man globalt att 11 miljoner dödsfall och 255 miljoner levnadsår med nedsatt kapacitet beror på kostrelaterade faktorer. Samma år konstaterade man att nästan hälften av alla dödsfall orsakade av hjärt- och kärlsjukdom kan kopplas till kosten. En förbättrad näringsstatus hos befolkningen skulle alltså göra STOR skillnad och för att uppnå det behövs individanpassade råd.

Läs hela artikeln här.

Bush CL et. al Toward the Definition of Personalized Nutrition: A Proposal by The American Nutrition Association. J Am Coll Nutr. 2020 Jan;39(1):5-15. doi: 10.1080/07315724.2019.1685332. Epub 2019 Dec 19.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Fantastiska bär – en skatt!

Bär är den bästa källan till hälsosamma ämnen i kosten. Den BÄSTA! Det vill inte säga lite. Plocka, ät och njut! Nu är bärsäsongen här.

Nyttigt kan vara gott

Många känner att det som är riktigt nyttigt aldrig är särskilt gott. Ett nödvändigt ont man får trycka i sig. Men vad sägs om hallon, jordgubbar, blåbär, svarta vinbär, björnbär, havtorn, hjortron, tranbär, lingon. Låter det äckligt? Nej faktum är att det bästa faktiskt kan vara det godaste. Bär är sprängfyllda med nyttiga ämne som i studier visat sig ha massor av positiva effekter på hälsan.

Fulla av nyttiga ämnen

Bär är fulla av bioaktiva ämnen som antocyaniner, fenoler, vitamin C, flavonoider och tanniner. Fenoler kanske du känner igen? Kurkumin från gurkmeja och oleuropein från olivblad är andra slag av just fenoler. Alla bär är en viktig källa till fenoler men i en jämförelse mellan tre av bären var det allra störst mängd fenoler i björnbär följt av blåhallon och blåbär. Fenoler och andra bioaktiva ämnen i bär fungerar bland annat som starka antioxidanter. Men vad kan de göra för hälsan?

Gör massor för hälsan

Om man räknar upp alltför många effekter av något kan det kännas otroligt, som en överdrift. Men i en artikel som sammanfattar de hälsoeffekter man sett hos blåbär blir listan just så lång. Ämnena i blåbär tycks motverka övervikt, stötta kroppen vid inflammation, vara nyttiga för synen, levern, lungorna, benstommen och blodsockret, bidra till hjärt-kärlhälsa och balansen i immunsystemet och sist men inte minst stötta hjärnhälsan och vår kognitiva förmåga. Och då var det just bara blåbäret man fokuserade på i den artikeln. Listan för andra bär kan också göras lång.

Behövs fler argument för att dra på sig stövlarna och gå ut i skogen? Eller kanske för att gå och köpa bär, för den som föredrar det.

Ma L, Sun Z, Zeng Y, Luo M, Yang J. Molecular Mechanism and Health Role of Functional Ingredients in Blueberry for Chronic Disease in Human Beings. Int J Mol Sci. 2018;19(9):2785. Published 2018 Sep 16. doi:10.3390/ijms19092785

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Lyssna dig till framgång

Avsnitt 24 av Hälsa kommer inifrån är verkligen värd att lyssna på för den handlar om aktivt lyssnande som är grunden för all kommunikation och mänsklig förståelse.

Petra Månström och hennes gäst Sonja Dunkars diskuterar den underbara men svåra konsten att aktivt lyssna på våra medmänniskor. Men också vad vi gör om ingen lyssnar på oss.

Petra undrar bland annat hur man gör med en kollega som inte vill lyssna utan bara vill framföra sina egna åsikter? Hur hanterar man det? Eller vad gör man om ens partner inte vill prata – utan tycker det är jobbigt. På vilket sätt påverkar det förhållandet och hur löser man det?

Sonja berättar den bästa lyssnaren som den som verkligen bestämt sig för att hen vill vara förstå, vill vara närvarande och lyssna till den andra.

Varför är det så svårt?

Vi är ju så lösningsorienterade och omtänksamma och vill gärna komma med förslag och snabba lösningar på problem. Men min verklighet är inte densamma som din verklighet.

När någon berättar om ett problem för dig kan du stötta denna person att komma till klarhet och fördjupad kontakt med sig själv. Det är först när vi själva har funnit vår lösning på vårt problem som vi själva kan ta fullt ansvar för hur vi går vidare.

I avsnittet diskuterar Petra och Sonja även samtal med barn, hur aktivt lyssnande och öppna frågor kan leda till djupare kontakt och förståelse. Eller, ännu svårare, hur du kan möta en tonåring utan att låta ditt behov av att sätta gränser, dina erfarenheter och dina rädslor vara styrande i samtalet?

Sonja säger att ju bättre du förstår din dotter eller son, ju bättre stöd kan du vara. En bra utgångspunkt är att vara genuint nyfiken på hur är det att vara 13 år eller 15 år i dag, i den värld vi lever i nu. Andra frågor som tas upp i detta poddavsnitt är hur vi möter folk i sorg, kanske efter en separation.

När denna podd spelas in är vi mitt uppe i corona-pandemi, då vi är med isolerade än vanligt och har mindre fysisk kontakt med andra människor. Men lyssnandet finns kvar, och det är ger en fantastisk möjlighet till stod och närvarande möten på ett helt nytt sätt.

Sonja Dunkars

Sonja Dunkars är legitimerad psykolog och har en mottagning i Bromma. Hon utbildar också på företag, för behovet av att kunna lyssna och förstå finna både i privatlivet och i arbetslivet.

Lyssna nu

Avsnitt 24 av podden Hälsa kommer inifrån heter Lyssna dig till framgång och handlar om aktivt lyssnande. Programledare är Petra Månström. Gäst är Sonja Dunkars. Lyssna på iTunes eller Spotify eller Acast eller nedan (det tar några sekunder innan ljudet kommer).

Publicerat i Artiklar | Etiketter | Lämna en kommentar

Dags att äta ogräs!

De växer överallt, behöver inte odlas, inte vattnas och tål en miljö som får andra växter att ge upp. Dessutom är de ofta mer näringsrika än de finaste grönsaker i vi pysslat om till max. Vi pratar om ogräs.

En gåva till alla

Ogräs växer överallt omkring oss. Även inne i städer finns gott om ätliga ogräs. Helt gratis! Till och med under värsta torkan står många ogräs stolta kvar  ̶  tillgängliga för alla. En undersökning från Baltimore visade att en grupp på 105 personer som brukade plocka vilda växter och ogräs tillsammans plockade 170 olika sorters växter och svampar. De med låg inkomst plockade fler olika sorter och i större mängd än de med medelinkomst.[1] Men är det gott då? Ja, många ogräs är riktigt goda. I en underökning från San Fransisco konstateras att av de 15 vanligaste ogräsen var 11 ätliga och 9 hade ”kulinarisk kvalitet”.[2] Mums!

En fantastisk källa till näring

Flera studier visar samma sak. Ogräs är ofta mer näringsrika än de grönsaker vi odlar. Vi kan ta två exempel – våtarv och svinmålla. Våtarv är det vanligaste ogräset i Sverige och fyller så gott som varje öppen bit jord i rabatten med sina små gröna blad och vita blommor. Svinmålla råder det inte heller någon brist på. I en studie från Italien jämförde man näringsinnehållet i ogräs med vanliga grönsaker. Svinmållan visade sig vara helt överlägsen grönsaker och våtarven bättre än många grönsaker och i klass med spenat och mangold, sånär som på innehållet av magnesium. [3] Svinmålla innehöll också mycket oxalsyra vilket bör undvikas vid njurproblem. Oxalsyra minskar också upptaget av kalcium. Andra livsmedel med mycket oxalsyra är rabarber och spenat.[4]

Innehåll mg/100 g

                             Natrium            Kalium               Magnesium     Kalcium

Svinmålla          5                          1286                   117                     438                     

Våtarv                11                        748                     36                        93                       

Broccoli             20                        408                     25                        88

Kål                       16                        240                     21                        4

Sallad                 10                        243                     11                        34

Spenat               65                        566                     66                        97

Mangold           149                     490                     69                        96

Några ätliga ogräs

  • Listan kan göras väldigt lång, men här är några exempel:
  • Våtarv – passar fint i pesto, sallader och gröndrink.
  • Svinmålla – används på samma sätt som spenat i paj, soppa, gröndrink och sallad.
  • Kirskål – används på samma sätt som spenat och svinmålla. Jättegod att snabbt fräsa i olivolja med lite tamari, sojasås.
  • Nässla – plockas bäst små och späda, men under sommaren kan topparna plockas. Kan förvällas och frysas in. Passar i en god pastasås, omelett, soppa eller paj.
  • Maskros, harsyra, löktrav, ramslök, kärleksört….

Gröndrink på ogräs!

Mixa en näve ätliga ogräs exempelvis svinmålla, våtarv, kirskål, maskros (bara 1 ̶ 2 blad) med 2 ̶ 3 dl vatten. Sallad, spenat och annat grönt kan också användas. Sila av och njut!


[1]  Synk CM, Kim BF, Davis CA, Harding J, Rogers V, Hurley PT, et al. Gathering Baltimore’s bounty: Characterizing behaviors, motivations, and barriers of foragers in an urban ecosystem.Urban Forestry & Urban Greening. 2017;2.

[2] Altieri M, Pallud C, Arnold J, Glettner C, Matzen S. An Agroecological Survey of Urban Agriculture Sites in the East Bay, California; 2014.

[3] V, Bianco & Elia, Antonio & Santamaria, Pietro. (1996). Nutritional value and nitrate content in edible wild species used in Southern Italy. Proceedings 3rd IS on Diversification of Vegetable Crops. ACTA HORTICULTURAE. 467. 71-87. 10.17660/ActaHortic.1998.467.7.

[4] https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/oxalsyra

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Frukt och grönt ger fler friska år

Ju mer växter i kosten desto bättre för hälsan, visar ny brittisk forskning på 65 000 personer. De tidigare rekommendationerna om fem portioner frukt och grönt per dag kan komma att skrivas om till sju portioner per dag. Och grönsaker verkar skydda mer än frukt.

Intag av frukt och grönt har ofta kopplats till ett längre och friskare liv. Därför var det kanske ingen överraskning när en stor brittisk studie gjord vid University College i London visade att de som äter mer frukt och grönt är mer hälsosamma.

De svenska rekommendationerna säger att vi bör äta fem knytnävsstora portioner om dagen av frukt, bär, grönsaker, baljväxter. Det innebär ungefär 500 gram för vuxna och 400 gram för barn. Dessa rekommendationer är snarlika andra länders, även Storbritanniens, men kan enligt studien behöva ses över.

Sju portioner troligen bättre än fem

Det var nämligen de som åt mer frukt och grönt än rekommendationerna som var friskast. De levde längre och hade lägre risk att dö på grund av hjärt-kärlsjukdom, stroke eller cancer.

De som åt fler än sju portioner frukt och grönt per dag löpte 42 procent lägre risk att dö, oavsett orsak, under de åtta år studien pågick. De löpte 25 procent lägre risk att få cancer och 31 procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom eller stroke. Grönsaker visade det starkaste sambandet med förebyggande av sjukdom.

Överraskade av konserverad frukt

En överraskning för forskarna var att de som hade högt intag av frusen eller inlagd frukt hade högre risk att dö under studien än genomsnittet. Forskarna medger att de inte vet riktigt hur de ska tolka detta. Gissningar från deras sida är att personer som äter mycket konserverad frukt bor i områden där tillgången på färska matvaror är lägre. Detta skulle kunna leda till en mindre hälsosam kost överlag. Fruktkonserver ligger även ofta i en lag som är rik på socker.

Hur du kan få i dig mer frukt och grönt

  • Ät frukt och grönt till varje måltid – även till frukost. Prova att tänka nytt vid dagens första mål och få in mer färg och smak på tallriken.
  • Laga soppa. Du kan lägga ner massor med grönsaker i en soppa och ofta funkar det att ta lite vad du har i kylen. Klimatsmart eftersom det minskar matsvinn.
  • Skippa pastan och gör egna, grönsaksbaserade alternativ. Aubergine eller zucchini som lasagneplattor eller strimlad vitkål eller sötpotatis som spaghetti.
  • Grilla grönt. Svamp, lök, zucchini, rotfrukter blir alla supergoda av att grillas.
  • Testa risalternativ. Riv blomkål eller broccoli, hacka lök och vitlök. Tillsätt kryddor efter smak. Värm med en skvätt fett av bra kvalitet.  

Referens

Oyinlola Oyebode, Vanessa Gordon-Dseagu, Alice Walker, Jennifer S Mindell. Fruit and vegetable consumption and all-cause, cancer and CVD mortality: analysis of Health Survey for England data. J Epidemiol Community Health, 31 March 2014

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar