Magsyra – viktigare än du kanske tror!

Vad tänker du på när du hör ordet ”magsyra”? På sura uppstötningar? Halsbränna? Saltsyrahämmande medel? Många associerar magsyra med problem, men sanningen är att magsyran är otroligt viktig för vår matsmältning och för hela vår hälsa.

Extremt surt

Magsyra avser den saltsyra som finns i magsäcken. I magsäcken är det extremt surt, pH ca 1,5–3. Ingen annanstans i kroppen är det så surt. Den sura miljön aktiverar pepsin, ett enzym i magsäcken, som bryter ner protein. Pepsin är som mest aktivt vid pH 2. Pepsin står för cirka 20 procent av proteinnedbrytningen. Vid brist på saltsyra fungerar inte pepsin optimalt och vi får svårt med proteinrik mat. Och problem med mycket annat.

Magsyra = magens koreograf

Matsmältningen skulle kunna liknas vid en vacker dans. I magsäcken blandas maten med magsyran, den knådas av själva magsäcken, pepsin börjar bryta ner protein och allt förbereds för kommande äventyr. En liten portion i taget släpps ner till i tolvfingertarmen där större delen av matsmältningen sker. Enzymer frisätts från bukspottkörteln och galla från gallblåsan. Det sura pH:t neutraliseras av bikarbonat från bukspottkörteln och vips är allt redo att fortsätta nedåt. Då kommer nästa portion. Samma dans en gång till. Men utan magsyra ingen vacker dans! Det sura pH:t som magsyran skapar ger de signaler som krävs för dansen. Vid brist på magsyra blir det därför inte bara problem med att bryta ner protein utan hela matsmältningen försämras. Det blir oroligt i magen, gaser i magen, dåligt näringsupptag, osmält mat i avföringen, sämre aptit och man känner sig uppblåst efter måltid. Och till skillnad från vad många tror kan man också få halsbränna och sura uppstötningar vid brist på saltsyra.

Varför får man brist på saltsyra?

Att producera saltsyra kräver energi och tillgång till olika näringsämnen. Därför blir produktionen ofta nedsatt vid kronisk sjukdom, långsam ämnesomsättning, nedsatt funktion på binjurar och sköldkörtel, hög ålder och vid näringsbrister. Andra orsaker kan vara födoämnesallergier, infektioner, vävnadsskada i magsäcken och givetvis intag av saltsyrahämmande medel.

Saltsyrahämmande medel lär oss mycket

Genom att titta på biverkningarna av saltsyrahämmande läkemedel kan vi lära oss hur viktig saltsyran är för kroppen. I en studie mättes pH i magsäcken före och under behandling med saltsyrahämmande medel (pantoprazol). Medelvärdet på pH var före behandlingen 1,7 och efter fyra veckors behandling 5,2.[1] En extremt stor förändring. Vad kan detta leda till?

  • Försämrat näringsupptag. Både Läkemedelsverket[2] och Amerikanska FDA[3] lyfter detta problem.
  • Ökad risk för magsjuka[4] och lunginflammation.[5] Magsyran är en del av kroppens första försvarsbarriär och dödar många bakterier.
  • SIBO – överväxt av bakterier i tunntarmen. I en placebokontrollerad studie ökade tillväxten av bakterier i tolvfingertarmen med 56 procent hos patienter som fick omeprazol i 4–8 veckor. I placebogruppen såg man ingen förändring.[6]
  • Ökad risk för allergi. Eftersom nedbrytningen av protein försämras vid brist på saltsyra ökar risken för allergiska reaktioner mot proteiner exempelvis från hasselnötter och fisk.[7]

Magsyran – en vän att vårda

Magsyran är alltså viktig för vår matsmältning, för balansen i tarmfloran, för att skydda oss mot infektioner och för att vi inte ska reagera allergiskt mot den mat vi äter. Så se den inte som din fiende utan som din vän.


[1] Goscimski A, Matras J, Wallner G. Wiad Lek. 2002;55(1 – 2):19-28 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12043311

[2] https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER—2001/Kan-langvarig-behandling-med-protonpumpshammare-hamma-jarnabsorptionen/

[3] https://www.fda.gov/drugs/drugsafety/ucm245011.htm

[4] http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=9323

[5] Canani RB, Cirillo P. Pediatrics. 2006;117(5):e817 – 20

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16651285

[6] Laine L et. al. Aliment Pharmacol Ther . 2000;14(6):651 – 68 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10848649

[7] Untersmayr E, Scöll I, Jensen-Jarolim E et al. (Austria and Hungary) 9th International Symposium on Immunological, Chemical and Clinical Problems of Food Allergy Budapest/Hungary 18/21 April 2004 ,n,r){”use s

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Maximera energin med vitamin D

Härliga höst! Äntligen får vi andas krispig, klar luft och njuta av naturens skiftningar. Den mörkare årstiden får dock en del av oss att bli tröttare. Här är tipsen för mer energi – och hur vitamin D kan höja effekten av dem.

Träning, sömn, en balanserad sköldkörtel och rätt kost är viktiga pusselbitar för att vi ska vara energifyllda och känna livsglädje, även under den mörkare årstiden. Visste du att vitamin D låter dig få ut mer av vanliga knep för att bli piggare?

Tillräckliga nivåer av vitamin D hjälper dig att…

Ta upp mer näring och energi ur kosten

Bra mat ger dig energi, näringsämnen och låter dina vänner tarmbakterierna må gott. Kort sagt är det en grundsten för att du ska vara pigg och glad. Men du är inte vad du äter utan vad du smälter och vilken näring du kan ta upp, säger de som är kunniga inom hälsa. Om du äter en mycket näringsrik och anti-inflammatorisk kost, men näringen inte tas upp från tarmen kommer den inte dig till godo. D-vitamin kan bidra till högt näringsupptag tack vare att det ger minskad inflammation i tarmen och en välfungerande tarmslemhinna [i], [ii]

Balansera sköldkörteln

Sköldkörteln är kroppens gas och broms för energinivåerna. För lite av hormonet gör dig trött. Forskare har kommit fram till att vitamin D är avgörande för hälsan hos denna fjärilsformade körtel på framsidan av halsen. Tillräckliga nivåer av vitamin D har visat sig kunna bidra till normal produktion av hormon och kan minska din risk att få en autoimmun sköldkörtelsjukdom [iii].

Få effekt av motion och rörelse

Träning kan ge omedelbar energi och är ett välbeprövat knep för att ge oss ett lyft. D-vitamin bidrar till att bygga upp kroppen efteråt, och kan hjälpa oss att få långtidseffekter av träningen som starkare muskler och skelett [iv].

Maximera din Zzzz

En god natts sömn! Vad är väl härligare än det och ger oss lust att delta i livet fullt ut? För att säkerställa att du sover så gott som möjligt bör du se till att dina nivåer av vitamin D är bra. Det kan nämligen hjälpa dig att somna fortare, sova djupare och uppleva bättre kvalitet i sömnen [v].

Njut av en energifylld höst! 

Referenser:

[i]  Garg M, Hendy P, Ding JN, Shaw S, Hold G, Hart A. The Effect of Vitamin D on Intestinal Inflammation and Faecal Microbiota in Patients with Ulcerative Colitis. 2018

[ii] Scricciolo A, Roncoroni L, Lombardo V, Ferretti F, Doneda L, Elli L. Vitamin D3 Versus Gliadin: A Battle to the Last Tight Junction. 2018

[iii] Kim D. The Role of Vitamin D in Thyroid Diseases. 2017

[iv] Dzik KP, Kaczor JJ. Mechanisms of vitamin D on skeletal muscle function: oxidative stress, energy metabolism and anabolic state. 2019

[v] Majid MS, Ahmad HS, Bizhan H, Hosein HZM, Mohammad A. The effect of vitamin D supplement on the score and quality of sleep in 20-50 year-old people with sleep disorders compared with control group. 2019 6

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vitamin D för vår inlärning

Kan brist av vitamin D påverka vår hjärna? En studie från 2019 visar att brist på vitamin D kan ha inverkan på inlärning och minne[i].

Vitaminets inverkan tros bero på dess effekt på vår hjärnas perineuronala nät. Perineuronala nät är ett stödjande nät som finns runt vissa av hjärnans nervceller. Detta nät säkerställer att det finns en god kommunikation mellan dessa och andra nervceller. I studien undersökte forskarna hur D-vitamin påverkar hjärnfunktionen.

Under 10 veckor matades en grupp möss med en diet som innehöll tillräckligt med vitamin D och den andra gruppen med en diet som inte innehöll något vitamin D. Den grupp som inte hade vitamin D i sin diet hade svårigheter att komma ihåg och lära sig jämfört med gruppen som fick i sig vitamin D. Däremot fanns det inga skillnader i greppstyrka, vilket tyder på att brist av vitamin D inte påverkade muskel- eller motorisk koordination.

Senare i studien fann de också att den grupp som inte matats med vitamin D hade en mindre hippocampus än den andra gruppen. Styrkan hade i denna grupps perineuronala nät hade även försvagats och dess kopplingar till andra nervceller hade blivit färre. Enligt Dr. Thomas Burne, docent vid The University of Queensland, antyder studiens resultat på att vitamin D spelar en roll i att hålla de perineuronala näten stabila. Dessa upptäckter stöder en annan studie som fann att brist på vitamin D är förknippat med en minskad volym av hippocampus hos människor[ii].


[i] Al-Amin MM, Sullivan RKP, Kurniawan ND, Burne THJ. Adult vitamin D deficiency disrupts hippocampal-dependent learning and structural brain connectivity in BALB/c mice. 2019.

[ii] Al-Amin M, Bradford D, Sullivan RKP, Kurniawan ND, Moon Y, Han SH, Zalesky A, Burne THJ.Vitamin D deficiency is associated with reduced hippocampal volume and disrupted structural connectivity in patients with mild cognitive impairment. 2019.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Lite varje dag är den bästa motionen!

Sjätte avsnittet av vår podd ”Hälsa kommer inifrån” handlar om träning. Hör terapeuten och yogaläraren Inger Erland Tångring berätta om den bästa träningen för att förlänga livet, hur du hittar träningsmotivation – och hur det kommer sig att träning bromsar åldrandet.  

Inger Erland Tångring är en återkommande gäst i podden. Hon skapar och håller utbildningar för Holistics räkning. Inger är sjuksköterska, vårdlärare och psykoterapeut som älskar rörelse och träning. Hon är också yogalärare och instruktör i några olika träningsformer. I det här avsnittet av podden vill hon inspirera alla att röra på sig mer för att främja sin hälsa – att träna för livet.

Vi vet alla att det är hälsosamt att träna, att det gör oss friskare och piggare. Men egentligen är det inte en dag till på gymmet eller i löpspåret som behövs. Det bästa är att få till vardagsmotionen. Vi behöver inte träna oss till magrutor eller flåsa i ett spår för att vår rörelse ska vara hälsosam – att öka dosen vardagsmotion gör enorm skillnad, berättar Inger i avsnittet.

Allra viktigast är det att undvika att sitta så mycket. Inger berättar om nya studier som visar att vi svenskar sitter allt mer, storstadsbor i snitt 8–10 timmar per dag. Sittandet leder snabbare till sjukdom, berättar Inger. I avsnittet tipsar hon om hur du kan komma igång och på din arbetsplats med små medel förbättra din hälsa och till och med bromsa åldrandet.

Men träning handlar förstås inte om utseende, även om så mycket av den kommunikation som omger träning i dag fokuserar på det. Att vara tränad och väga ett par kilo för mycket är betydligt mer hälsosamt än att vara tunn och otränad, konstaterar Inger i avsnittet.

Inger berättar också om en nyupptäckt, kynurenin, en slaggprodukt som kroppen bildar. Personer med inflammationer har mer av den här slaggprodukten, liksom deprimerade. I avsnittet får du tips på enkla rörelser som ombildar och därmed oskadliggör detta skadliga ämne i kroppen!

Inlärning och fokus är två delar som förstärks av träning och allra mest skärpt är vi inom två timmar efter ett träningspass, bra tips till dig som har en tenta eller viktigt möte på gång!

Inger och programledaren Petra Månström pratar också om det nya storstadsfenomenet med elsparkcyklar och kommer fram till att de helt enkelt snarast borde skrotas! Missa inte varför de kallar de trendiga cyklarna för ”spiken i kistan”.

Att motion hjälper oss att må fysiskt bättre på de flesta sätt och vis är ingen nyhet. Att träning också skyddar och stöttar hjärnan är inte riktigt lika känt. Bland annat kan vi med hjälp av träning förbättra vårt minne, vår koncentration och skärpa. Och som sagt – lite varje dag är bättre än mycket några få gånger per vecka!

Så upp och hoppa – gör en ”Kiruna” några gånger per dag, uppmanar Inger! I avsnittet får du veta hur en ”Kiruna” går till – och varför Inger och Petra tycker att det behövs en Greta Thunberg för hälsan.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Träning för mental hälsa

Vi människor är anpassade för ett liv i rörelse. Det är numera välkänt att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och mental hälsa. Exempelvis kan fysisk träning förebygga utvecklingen av depression. 

Kondition – ett skydd?

Träning och mindre risk för depression – hör detta ihop? En studie från 2013 visade att individer med bättre kondition upplevde färre mentala symtom av utbrändhet och depression än de med sämre kondition. Bland det mest intressanta med resultaten var att de individer som rapporterat en hög stressnivå, men med måttlig eller god kondition, rapporterade färre symtom av depression och utbrändhet. Samma mönster kunna inte hittas bland de individer som inte rapporterat hög stressnivå, vilket inte är så konstigt då man inte heller kan förvänta sig en hög rapportering av mentala symtom i denna grupp. Att vara i bra fysisk form verkar alltså kunna utgöra ett skydd mot mental ohälsa bland individer som upplever en hög nivå av stress.[i] Att röra på sig känns ännu mer viktigt om vi samtidigt ska kunna hantera en stressig vardag.

En mer effektiv hjärna

Genom forskning blir det mer tydligt att vår livsstil påverkar våra hjärnor. En studie, publicerad i ”Frontiers in ageing neuroscience”, visade att den grupp som fått bättre kondition också hade fått en mer effektiv hjärna. I studien lottades 60-åringar till två grupper där den ena gruppen skulle promenera, så att de fick upp pulsen ett par gånger i veckan, och den andra skulle göra lugna stretchövningar lika ofta. Försökspersonerna undersöktes med magnetkamera och fick göra diverse psykologiska tester före och efter. Resultaten visade att de 60-åringar somfått bättre flås också fått bättre resultat på minnes-, besluts- och kreativitetstester. Promenaderna hade gjort hjärnans kopplingsmönster bättre, bland annat mellan pannlob och tinninglob – som är det område som påverkas allra mest när vi åldras. De psykologiska testerna visade att försökspersonernas förmåga att ta initiativ, planera framåt och att koncentrera sig hade ökat.[ii]

Bättre minne med träning

När vi tränar tycks även hjärnans åldrande kunna bromsas. Forskning visar att volymen av hippocampus, som är viktigt för minnet, krymper 1–2 procent per år hos äldre vuxna, vilket i sin tur kan leda till nedsatt minne och ökad risk för demens[iii]. En studie visar att träning ökade volymen på den främre delen av hippocampus med 2 procent, vilket ersatte åldersrelaterad volymförlust med 1 till 2 år. I denna studie deltog 120 äldre vuxna som slumpmässigt delades upp i två gruppen. I den ena gruppen skulle deltagarna träna måttligt intensiv aerob träning (träning där du inte får syrebrist och mjölksyra). I den andra gruppen skulle deltagarna göra stretchövningar. Båda gruppen utförde sina övningar tre gånger i veckan under ett års tid. Precis som väntat hade hippocampus ökat bland de deltagare som utförde aerob träning. Hos den kontrollgrupp som gjort stretchövningar hade hippocampus däremot minskat i volym, med ungefär 1,4 procent. [iv]


[i] Gerber M, Lindwall M, Lindegård A, Börjesson M, Jonsdottir IH. Cardiorespiratory fitness protects against stress-related symptoms of burnout and depression. 2013.

[ii] Voss MW, Prakash RS, Erickson KI, Basak C, Chaddock L, Kim JS, Alves H, Heo S, Szabo AN, White SM, Wójcicki TR, Mailey EL, Gothe N, Olson EA, McAuley E, Kramer AF. Plasticity of brain networks in a randomized intervention trial of exercise training in older adults. 2010.

[iii] Raz N, et al. Regional brain changes in aging healthy adults: General trends, individual differences and modifiers. Cereb Cortex. 2005

[iv] Erickson KI, Voss MW, Prakash RS, Basak C, Szabo A, Chaddock L, Kim JS, Heo S, Alves H, White SM, Wojcicki TR, Mailey E, Vieira VJ, Martin SA, Pence BD, Woods JA, McAuley E, Kramer AF. Exercise training increases size of hippocampus and improves memory. 2011.

Publicerat i Artiklar | 2 kommentarer

Vitamin D och K2 – För dina ben

Som du säkert vet är vitamin D och K2 en väldigt bra kombination. Båda bidrar bland annat till att bibehålla en normal benstomme. Men varför är de en ”perfect match” för dina ben?

Vitamin D

Vitamin D är nödvändigt för upptag av kalcium och är positivt förknippat med benmassa (BMD). Utan vitamin D kan vi inte effektivt absorbera kalcium, vilket vi behöver för att upprätthålla friska tänder och ben. Vitamin D bidrar också till produktion av ett protein som heter osteokalcin, som binder in kalcium till benvävnaden.

I en genomförd studie, publicerad i Annals of Saudi Medicine, visades nivåer av vitamin D direkt kunna påverka (BMD). Data samlades in från 400 deltagare där nivåer av BMD och vitamin D mättes. Resultaten visade att tillräckliga nivåer av D-vitamin hade ett positivt samband med benmassa bland alla åldersgrupper.[i]

Om du läser detta och solen skiner ute – passa på att gå ut i solen och fyll på med vitamin D, och är det fortfarande tider för svampplockning – boka in en dag för att leta svamp. Karljohan och kantarell är två svampar som innehåller vitamin D.

 Men nu kanske du vill veta mer om en god vän till vitamin D, nämligen vitamin K?

Vitamin K1 och K2

Vitamin K är ett fettlösligt vitamin som finns i två former: vitamin K1 och vitamin K2. Vitamin K1 lagras huvudsakligen i levern och spelar en roll i produktionen av koagulationsproteiner, medan vitamin K2 används i hela kroppen. Vitamin K2 aktiverar bland annat det viktiga proteinet osteokalcin. Detta protein binder som sagt in kalcium till benvävnaden och bidrar på så vis till starka ben .[ii] Utan tillräckligt med vitamin K2 är aktiviteten av osteokalcin begränsad. Visst känns vitamin K2 som ett extra viktigt vitamin?

Vitamin K2 finns i små mängder i kött, mjölkprodukter och äggula och i något större mängd i fermenterade livsmedel som vällagrad ost, särskilt Brie och Gouda. Natto, en traditionell japansk maträtt av fermenterade sojabönor, är det livsmedel som innehåller mest vitamin K2, nämligen 23 gånger mer än vällagrad ost.

På egen hand har vitaminerna D och K2 benuppbyggande fördelar, men allra bäst fungerar de tillsammans. Även om var och en spelar en viktig roll i kalciumnivåerna kan vitamin D och K2 stödja den totala benhälsan med deras förmåga att främja upptag av kalcium och benbildning. Tillsammans kan de förbättra bentätheten.[iii]


[i] Mir Sadat-Ali, Abdulmohsen H. Al Elq, Haifa A. Al-Turki, Fathma A. Al-Mulhim, and Amein K. Al-Alie. Influence of vitamin D levels on bone mineral density and osteoporosis. 2011.

[ii] Solmaz Akbari, Amir Alireza Rasouli-Ghahroudicorresponding. Vitamin K and Bone Metabolism: A Review of the Latest Evidence in Preclinical Studies. 2018. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6040265/

[iii] Weber P. Vitamin K and bone health. 2001.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Matpyramid mot inflammation

Den mat vi äter har större påverkan på kroppen än vad vi kanske tror. Vanliga frukter, grönsaker och bär motverkar inflammation.1 Både frukt och grönsaker har var för sig denna effekt.2 Det kommer kanske inte som någon överraskning. Men det finns så mycket mer vi kan äta för att motverka inflammation. En rapport från 2018 avslöjar vad.

Mat mot inflammation

I en rapport från 2018 sammanställde forskarna resultatet från 172 studier kring kost, näring och inflammation.  Baserat på dessa studier gjorde man en matpyramid mot inflammation.3

Några kommentarer till pyramiden:

Vatten -Vätskebrist ökar smärtkänsligheten. Man vet inte riktigt varför, men bland annat genom påverkan på aktiviteten i smärtcentrat i hjärnan. Eftersom vätskestatusen är så starkt kopplad till upplevelsen av smärta så ligger vatten som en grund i pyramiden. Man bör dricka 1,5–2 liter per dag.

Fullkorn (fibrer) -Långsamma kolhydrater har en anti-inflammatorisk effekt. Mycket tack vare påverkan på tarmfloran. När fibrer fermenteras av tarmfloran bildas bl.a. smörsyra som motverkar inflammation. En kost med lågt GI (glykemiskt index) sänker CRP (en markör för inflammation) jämfört med kost med högt GI. Därför rekommenderas 3 portioner av fullkorn varje dag.

Olivolja -Ett rikt innehåll av enkelomättade fettsyror och antioxidanter bidrar till att olivolja har en anti-inflammatorisk effekt. En antioxidant i olivolja, oleocanthal har liknande effekt som NSAID-preparat exempelvis Ibuprofen dvs. hämmar enzymet cyklooxygenas (COX -1 och -2).4 Det allra bästa är att inta olivoljan rå, dvs. icke upphettad.

Vin -Avser 125 ml rött vin per dag. Effekten av måttlig konsumtion av vin är omdebatterad. Vi återger här bara resultaten från denna rapport.

  1. Holt EM, Steffen LM, Moran A, et al. (2009) Fruit and vegetable consumption and its relation to markers of inflammation and oxidative stress in adolescents. J Am Diet Assoc 109, 414–421.
  2. Esmaillzadeh A, Fruit and vegetable intakes, C-reactive protein, and the metabolic syndrome. Am J Clin Nutr. 2006 Dec;84(6):1489-97.
  3. Rondanelli M Food pyramid for subjects with chronic pain: foods and dietary constituents as anti-inflammatory and antioxidant agents. Nutr Res Rev. 2018 Jun;31(1):131151. doi: 10.1017/S0954422417000270. Epub 2018 Apr 22.
  4. Beauchamp GK, Keast RS, Morel D, et al. (2005) Phytochemistry: ibuprofen-like activity in extra-virgin olive oil. Nature 437,45–46
Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Säsongssmart ätande

Anpassar du din mat efter säsong? Förr i tiden anpassade vi våra måltider utefter de råvaror som fanns tillgängliga, då vi inte hade möjlighet till annat. Idag har vi helt andra förutsättningar och importerar färska frukter och grönsaker oavsett årstid. Men att äta mat utefter säsong ger en bättre magkänsla. Det har inte bara en positiv effekt på smaken, utan också på plånboken och miljön. Här är några goda anledningar till att äta mer säsongssmart mat:

Högre kvalité

Som du säkert vet behandlas svenska grönsaker överlag med färre bekämpningsmedel än grönsaker odlade i andra länder. Det gör att det känns extra bra att välja svenska grönsaker. Ekologiska grönsaker är att föredra då dessa odlas utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Vi är även mer måna om miljön genom att undvika konstgödsel, då det tillverkas genom en enormt energikrävande process som förbrukar massvis av fossilenergi.

Enligt Naturskyddsföreningen bör man gärna välja ekologiska alternativ när det kommer till bland annat kaffe, bananer, vindruvor, potatis, kött och mejeriprodukter. Som nämnt är säsongsmat oftast billigare. Potatis, morot, vitkål och övriga rotsaker är exempel på råvaror som nästan alltid billiga, men som under säsong är extra prisvärda.

Mer smak

Långa transporter har också negativ påverkan på råvarornas smak. Råvaror som fått mogna naturligt och växa färdigt vid rätt tid på året smakar mer. Tomater är ett sådant exempel. Aromen utvecklas när tomaterna får sitta kvar på plantan och mogna. Tomater som transporteras längre sträckor plockas ofta omogna och får eftermogna under transporten, vilket ger en mindre utvecklad smak.

Klimatsmart mat

Ett generellt tips för att äta klimatsmart är att välja mycket grova och lagringståliga grönsaker och rotfrukter, som är i säsong nästan hela året om i Norden. Det gör att vi kan minska svinnet både hemma och i butikerna. Några exempel på lagringståliga grönsaker är piennolotomater, potatis, rödkål, vitkål, kålrabbi och potatislök.

Frukter, bär och grönsaker, som inte är lika tåliga passar extra bra att ätas när de är i säsong. Många frukter och grönsaker med kort hållbarhet som inte är i säsong fraktas ofta med flyg för att komma fram medan de fortfarande är färska. Dessa är bra att undvika då flyg är, som känt, en stor miljöbov.

I en jämförelse av vilka utsläpp olika slags mat ger visade sig nötter och baljväxter såsom bönor, ärtor och linser vara betydligt mer klimatsmarta proteinkällor jämfört med nötkött. Det visade Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som rekommenderas av Livsmedelsverket. Den redovisade även olika råvarors klimatpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Mejeriprodukter såsom ost och smör ger relativt höga utsläpp av växthusgaser, där utsläppen framför allt kommer från kornas fodersmältning. I samma lista beskrevs potatis ha minimal klimatpåverkan medan ris, som odlas på vattendränkta marker släpper ut relativt mycket växthusgaser.

Att äta mer säsongssmart mat behöver inte betyda att man måste avstå från importerade frukter och grönsaker helt och hållet. Men ett tips är att se frukter och grönsaker som lyxiga livsmedel, som förgyller vardagen under olika perioder. Det är ett enkelt sätt att äta mer varierat och gott. Det kan också ge ny inspiration i matlagningen.

Aktuell säsongsmat

Blev du också nyfiken på vilka grönsaker och frukter som är aktuella just nu? Äpplen, majs, selleri, paprikor, persikor, berberisbär, röd steklök och körsbärsplommon är exempel som råvaror som i augusti har kommit i säsong. För att läsa mer om vilka råvaror som är aktuella för respektive säsong så kan du klicka in på www.säsongsmat.nu

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Gluten i dolda källor

Diagnosen celiaki (glutenintolerans) ökar i samhället. Det visar en artikel från Karolinska Institutet. Om du har en känslighet mot gluten eller valt att undvika gluten i din kost kan det hända att du ändå riskerar att utsättas för gluten via dolda källor. Det är lätt att omedvetet konsumera gluten. Den gömmer sig ibland i andra ingredienser olika livsmedelsprodukter och till och med mediciner kan innehålla spår av gluten.

Mediciner

Märkningsstandarder för gluten i mediciner har gått framåt. Men det finns många receptbelagda läkemedel som idag innehåller hjälpämnen som kan innehålla gluten, men detta deklareras inte alltid. Förhoppningsvis är detta på väg att förändras. Den 3 april i år kom ett lagförslag som avser att underlätta identifiering av gluten i receptbelagda läkemedel genom att kräva att läkemedelstillverkare ska märka mediciner med förteckningen över ingredienser, deras källa och om gluten finns. Om du idag vill få bekräftat att medicinen är glutenfri kan du be apotekaren eller tillverkaren att bekräfta detta.

Bearbetat kött

Kött är förmodligen det sista stället du skulle tänka dig att leta efter gluten. Men bearbetat kött innehåller ofta gluten som bindemedel eller i syfte att förbättra strukturen. Detta är vanligt i produkter som hamburgerkött, köttbullar, köttfärslimpa och korv. Kryddat eller marinerat kött innehåller ofta hydrolyserat veteprotein eller sojasås.

Såser och sky

Såser som soja eller teriyaki innehåller vanligtvis veteprotein, hydrolyserad vetestärkelse eller vetemjöl. Andra såser innehåller ofta sojasås eller maltvinäger (som tillverkas av kornmalt). Dessutom är basen för många gräddsåser och skysåser en redning, som består av vetemjöl blandat med smör.  Hör gärna efter med restaurangen så att såserna verkligen är glutenfria om du är känslig.

Stärkelse

Vete finns i stärkelse och stärkelsederivat. Utforska ingrediensetiketten och leta efter termer som ”vetestärkelse”, ”hydrolyserad vetestärkelse” eller ”innehåller vete”. Det finns några glutenfria stärkelser som till exempel tapiokastärkelse, risstärkelse och potatisstärkelse.

Soppor

Livsmedelsproducenter använder ofta vetemjöl eller vetestärkelse som förtjockningsmedel för soppor, vilket kan döljas i ingrediensetiketten. Många soppor och soppbaser innehåller också korn eller andra sädesslag. Läs etiketter noggrant på färdiga soppor.

Salladsdressingar

Dressingar kan innehålla vetemjöl, soja eller maltvinäger. Många av dina vanliga salladsdressingar innehåller vete- eller gluteninnehållande tillsatser som modifierad stärkelse som förtjockningsmedel. Dessutom innehåller salladsdressing ofta konstgjorda färgämnen, smakämnen, dextrin, malt, och sojasås som kan innehålla gluten som underingrediens.

Chips och pommes frites

Potatis är naturligt glutenfri, men chips består av mer än bara potatis och innehåller därför ofta gluten. Man använder ofta både maltvinäger och vetestärkelse i vanliga potatischips. Dessutom steks pommes frites ofta i samma olja som används för att göra annan gluteninnehållande stekt mat som leder till korsföroreningar. Pommes frites är oftast glutenfria, men vid tillagning använder vissa restauranger ibland samma frityrolja till pommes som till glutenprodukter så det kan var bra att fråga även om detta. Inte undra på att restaurangpersonal ibland blir lite trötta på oss restaurangbesökare.

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar

Vägen till en lugnare mage

Hur vi äter är minst lika viktigt som vad när det kommer till näringsupptag. Det berättar näringsterapeut Ellinor Ladenberg i avsnitt 5 av podden Hälsa kommer inifrån. Det handlar om matsmältningen, och Ellinor ger sina bästa tips för att motverka förstoppning och maximera näringsupptaget. 

Ellinor Ladenberg är expert på näring och hälsa och föreläser också inom området för Holistics räkning. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån citerar Ellinor den moderna medicinens fader Sokrates när hon konstaterar att ”All sjukdom börjar i tarmen”. 

I tarmen har vi 80 procent av vårt immunförsvar, och det är också här som byggstenarna till vår kropp absorberas – eller inte. Många av oss lider av näringsbrist trots att vi äter bra mat. Näringsupptaget beror på hur väl vår matsmältning kan bearbeta den mat vi äter.

För att matsmältningen ska fungera optimalt behöver vi framför allt lugn och ro kring måltiden. När vi stressar eller äter på stående fot och kastar i oss maten, hinner matsmältningen inte med. Det utsöndras inte tillräcklig mängd saltsyra och enzymer, och när maten sväljs efter bara ett fåtal tuggor, blir den svår att bearbeta och näringsupptaget påverkas.  

Men vardagen tillåter inte alltid måltider i lugn och ro, särskilt inte hos familjer med småbarn. Programledaren Petra Månström och dagens gäst Ellinor Ladenberg sina bästa tips på hur du kan tänka för att skapa så harmoniska måltider som möjligt.

Förstoppning är ett vanligt problem när matsmältningen inte fungerar optimalt. Missa inte Ellinors bästa tips för att få fart på magen!

Intoleranser mot gluten och laktos är vanliga, och även här har Ellinor och Petra egna erfarenheter att dela med sig av. Lösningen behöver inte alltid innebära att utesluta vetemjöl eller mjölk. Svullen mage och oregelbundenhet med förstoppning och diarré om vartannat kan ganska snabbt och lätt normaliseras på annat sätt, säger Ellinor, som också berättar om skonkost, alltså en kosthållning med mat som är så skonsam att även väldigt känsliga magar klarar den.  

En annan sak som Petra och Ellinor pratar om är det ljumna citronvattnet på morgonen. Det är många som börjar dagen med lite ljummet vatten, men varför, och är det en bra grej? Ellinor rätar ut frågetecknen och delar också med sig av hur hennes egna mornar kan se ut. 

Magen och hjärnan hänger ihop och vår matsmältning funkar påverkar hela kroppen. Mer energi och bättre koncentration och minne är några av de effekter man kan uppleva när man lägger om sin matsmältning. 

En sak som piggar upp är kaffe. Och hur är det med kaffet egentligen? Måste vi sluta med det? Nä, enligt Ellinor kan vi ta någon kopp om dagen, men tänka på NÄR vi dricker, för att minimera de negativa effekterna.  

Hälsa kommer inifrån, en podd från Holistic

Inspiration, kunskap och hälsosamma tips. Det bjuder Holistic på i sin nya podd Hälsa kommer inifrån, som görs tillsammans med journalisten Petra Månström, känd från Maratonpodden. I varje avsnitt intervjuar Petra Månström en av Holistics föreläsare eller näringsterapeuter, som delar med sig av sin erfarenhet om hälsa utifrån ett givet tema. Lyssna på iTunes eller Spotify eller Acast eller nedan (det tar några sekunder innan ljudet kommer.)

Publicerat i Artiklar | Lämna en kommentar