Är kokosolja skadligt för hjärta och kärl?

En ny rapport från American Heart Association har skapat en del rubriker.[1] I rapporten framhålls att mättat fett höjer kolesterolet (LDL) och ökar risken för hjärt- och kärl sjukdom. Eftersom kokosolja är ett mättat fett kan man helt logiskt undra om det verkligen är ett bra fett? Vi ska se vad som framkommer i rapporten och vad andra studier visar.

 

Rapporten från American Heart Association

Rapporten från det Amerikanska hjärtläkarförbundet (AHA) grundar sig främst på studier som genomfördes på 60-talet. I dessa studier fick deltagarna ersätta en del av det mättade fettet i sin kost med fleromättat fett, främst från sojabönsolja. Slår man ihop resultaten från studierna visar det att denna förändring sänkte kolesterolet och minskade risken för hjärt- och kärlsjukdom med 29%. Man drar slutsatsen att det bästa är att minska intaget av alla slag av mättat fett och ersätta det med fleromättat fett och enkelomättat fett från vegetabiliska oljor. Man slår också fast att transfetter är skadliga och ökar risken för flera sjukdomar och för tidig död.

 

Kolesterol

Man lägger i rapporten stor vikt vid att ett förhöjt kolesterol (LDL) är en nyckelfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Men här är forskarna idag väldigt oeniga. I en artikel i British Medical Journal Open från 2016 sammanfattar författarna resultaten från 19 olika studier på sammanlagt 68000 äldre. Där framkommer att ett högt kolesterol faktiskt är kopplat till en lägre dödlighet hos äldre. Förhöjt LDL-kolesterol i sig behöver alltså inte leda till hjärt- och kärlsjukdom och för tidig död. [2],[3] Inflammation framhålls istället idag som en nyckelfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.

Kokosolja kan höja LDL-kolesterolet, vilket man sett i ett antal studier. MEN, betyder det att kokosolja faktiskt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom?

 

Kokosolja för hjärta och kärl

Kokosolja är ett speciellt mättat fett som till stor del består av mellanlånga och korta fettsyror till skillnad från annat mättat fett som innehåller mer långa fettsyror. Längden på fettsyrorna påverkar hur de beter sig i kroppen. Kokosolja består till ca 47 % av laurinsyra, vilket är en mellanlång fettsyra (MCFA) och endast 9 % palmitinsyra, en lång fettsyra (LCFA). Detta kan jämföras med palmolja som innehåller 0,1 % laurinsyra men 45 % palmitinsyra, ister och kycklingfett som innehåller 0,1 % laurinsyra och 26 % palmitinsyra och smör med 3 % laturinsyra och 27 % palmitinsyra (smör innehåller dock 11% myritinsyra som också är en mellanlång fettsyra).

Laurinsyra (%)                                     Palmitinsyra (%)

Kokosolja 47 9
Palmolja 0,1 45
Ister 0,1 26
Kycklingfett 0,1 26
Smör 3 27

 

I en artikel i British Medical Journal från 2016 sammanfattas två stora studier. Resultaten visar att de som intog mest mättat fett hade en högre risk för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med de som åt minst mättat fett. Men intressant är att man i denna studie jämförde vad som händer om man ersätter de olika mättade fettsyrorna med fleromättat fett och enkelomättat fett. Man fann då att om man ersätter de mellanlånga mättade fettsyrorna laurinsyra och myritinsyra minskar inte risken för hjärt- och kärlsjukdom, den förblir oförändrad. Men om man däremot ersatte långa fettsyror som palmitinsyra med fleromättat och enkelomättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. [4]

En studie från Indien visar inte på någon koppling mellan intag av kokosolja och hjärt-kärl sjukdom. [5] En annan studie från Polynesien visar också att ett högt intag av kokosfett inte ger upphov till hjärt-kärlsjukdom även om den grupp som åt mest kokosfett hade ett högre kolesterolvärde än de andra. [6]

Man kan alltså inte dra allt mättat fett över en kam och att bara titta på LDL-kolesterol ger inte hela bilden av hur något påverkar hjärta och kärl.
Ett balanserat intag av fetter

En viktig sak som bör poängteras är att vi behöver få ett balanserat intag av mättat fett, omättat och fleromättat och en balans mellan omega-3 och omega-6. Artikeln fån AHA belyser att en del av befolkningen har ett obalanserat fettintag med för mycket mättat fett och för lite fleromättat och enkelomättat fett. Det är obalansen som är problemet och inte det mättade fettet i sig. En fara med alla trender inom hälsa, även trenden med kokosolja är att det lätt blir obalanserat. Låter man en stor del av fettintaget bestå av kokosfett får man inte i sig tillräckligt med andra viktiga fettsyror som fleromättade och enkelomättade fettsyror. Man går då miste om de unika egenskaper dessa fetter har.

En kombination av olika fetter från exempelvis kokos, oliv, linfrö, fet fisk, smör, nötter, fröer, avokado osv. är det bästa för kroppen.

[1] Frank M. Sacks et al Dietary Fats and Cardiovascular Disease: A Presidential Advisory From the American Heart Association June 20, 2017, Volume 135, Issue 25 http://circ.ahajournals.org/content/early/2017/06/15/CIR.0000000000000510

[2] Uffe Ravnskov och medförfattare, Kolesterolhypotesen måste vara fel Läkartidningen. 2016;113:D6L7 http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/07/Kolesterolhypotesen-maste-vara-fel/

[3]  Ravnskov U1 et al  Lack of an association or an inverse association between low-density-lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematic review. BMJ Open. 2016 Jun 12;6(6) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27292972

[4] Zong Geng  et al. Intake of individual saturated fatty acids and risk of coronary heart disease in US men and women: two prospective longitudinal cohort studies BMJ 2016; 355 :i5796 http://www.bmj.com/content/355/bmj.i5796

 

[5] http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9316363

 

[6]http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Cholesterol%2C+coconuts%2C+and+diet+on+Polynesian+atolls%3A+a+natural+experiment%3A+the+Pukapuka+and+Tokelau+I

 

Det här inlägget postades i Artiklar, Kroppen, Superfood och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.