Bättre skydd mot infektioner? Stärk slemhinnornas brandvägg!

Sammantaget finns den allra största delen av vårt immunsystem kring våra slemhinnor, en övervägande del i tarmen. Vid slemhinnorna ska utbyte med omvärlden ske.

Dels vill vi ta upp sådant vi behöver i form av näringsämnen och syre till exempel. Men ett pris att betala är att också ovälkomna gäster som skadliga bakterier eller virus hittar dit och vill ta sig in i kroppen (1).

Lyckligtvis erbjuder en frisk slemhinna skydd mot dessa ovälkomna gäster på flera sätt:

• Proteiner kallade muciner utsöndras och där fångas mikrober som sedan transporteras ut ur kroppen via till exempel snor eller avföring (2)
• Produktion av IgA-antikroppar som på plats kan neutralisera skadliga mikrober (3)
• Bildar ämnen som underlättar för vita blodkroppar att binda till tarmcellerna (4)
• Utsöndrar korta proteiner som på engelska kallas anti microbial peptides. Dessa är med och formar vilka bakterier som tolereras av immunförsvaret vilket på sikt avgör vilka bakterier vi har i tarmfloran (5).

Kostens påverkan på slemhinnorna

Om inledningen på den här texten var abstrakt kommer du säkert känna igen dig mer från och med nu. Slemhinnorna påverkas nämligen av maten vi stoppar i munnen.

I de blåa zonerna finns några av de människor som lever längst, kanske de har svaret på hur vi kan hjälpa immunsystemet via starka slemhinnor?

En grupp japanska forskare studerade personer som ätit traditionella grönsaker från den blåa zonen Okinawa. Grönsakerna är rika på växternas färgämnen polyfenoler, något som är positivt för tarmbakterier och för immunsystemet. Gruppen som ätit traditionella grönsaker jämfördes med en grupp som levde på samma plats men inte ätit dessa grönsaker.

Resultatet var att personerna som ätit de traditionella, polyfenolrika, grönsakerna hade byggt upp en mer robust immunitet med nivåer av IgA, antikroppstypen som är viktig för att skydda slemhinnorna (6). Polyfenoler är en länk mellan kost och slemhinnor eftersom de ökar slemproduktion och gynnar goda bakterier i slemhinnorna (7)

Mer om kost för slemhinnorna

Det finns några ytterligare aspekter forskarna tipsar om att tänka på med kosten, förutom polyfenolerna, om du vill ha starka slemhinnor:

Kolhydrater: Undvik snabba kolhydrater och socker. Dessa gynnar skadliga bakterier som är negativa för slemhinnorna. Välj istället komplexa kolhydrater med fibrer och resistent stärkelse.

Fibrer: Fibrer i kosten göder goda tarmbakterier som producerar antiinflammatoriska ämnen som tack, till exempel kortkedjiga fettsyror som smörsyra. Smörsyra är även en bra energikälla till slemhinnornas celler.

Protein: Aminosyror är proteinernas minsta byggstenar och dessa är nödvändiga för starka slemhinnor och ett aktivt immunsystem. Glutamin, tryptofan och treonin är några av de aminosyror som gynnar slemhinnorna. Samtidigt kan för mycket protein gynna bakterier som på lång sikt är skadliga för tarmhälsan. 

Fett: Tillskott av fetter som smörsyra eller omega-3 har i studier visat sig minska inflammation i tarmen och förändra tarmfloran till det bättre.

Vitaminer och mineraler:  Mineralerna järn, zink, koppar, selen, silver, svavel, kalcium, fosfor och magnesium är alla faktorer för friska slemhinnor. C-vitamin, D-vitamin och B12 är några exempel på viktiga vitaminer.

Referenser

1. Bland J. The Gut Mucosal Firewall and Functional Medicine. Integr Med (Encinitas). 2016;15(4):19-22.

2. Grondin JA, Kwon YH, Far PM, Haq S, Khan WI. Mucins in Intestinal Mucosal Defense and Inflammation: Learning From Clinical and Experimental Studies. Front Immunol. 2020 Sep 4;11:2054. doi: 10.3389/fimmu.2020.02054. PMID: 33013869; PMCID: PMC7500085.

3. Chatterjee M, van Putten JPM, Strijbis K. Defensive Properties of Mucin Glycoproteins during Respiratory Infections-Relevance for SARS-CoV-2. mBio. 2020 Nov 12;11(6):e02374-20. doi: 10.1128/mBio.02374-20. PMID: 33184103; PMCID: PMC7663010.

4. Li J, Hsu HC, Mountz JD, Allen JG. Unmasking Fucosylation: from Cell Adhesion to Immune System Regulation and Diseases. Cell Chem Biol. 2018 May 17;25(5):499-512. doi: 10.1016/j.chembiol.2018.02.005. Epub 2018 Mar 8. PMID: 29526711.

5. Muniz LR, Knosp C, Yeretssian G. Intestinal antimicrobial peptides during homeostasis, infection, and disease. Front Immunol. 2012;3:310. Published 2012 Oct 9. doi:10.3389/fimmu.2012.00310

6. Gonda K, Kanazawa H, Maeda G, Matayoshi C, Hirose N, Katsumoto Y, Kono K, Takenoshita S. Ingestion of Okinawa Island Vegetables Increases IgA Levels and Prevents the Spread of Influenza RNA Viruses. Nutrients. 2021; 13(6):1773. https://doi.org/10.3390/nu13061773

7. Forgie AJ, Fouhse JM, Willing BP. Diet-Microbe-Host Interactions That Affect Gut Mucosal Integrity and Infection Resistance. Front Immunol. 2019;10:1802. Published 2019 Aug 6. doi:10.3389/fimmu.2019.01802