Adaptogena örter – hjältar i stressiga tider

Den första definitionen av en adaptogen gjordes 1940 av forskaren N. Lazarev i det forna Sovjet.1] Namnet kommer från latinets adaptare som betyder ”anpassa”.

Mycket av den tidiga forskningen om adaptogena örter utfördes under andra världskriget i det forna Sovjet, men även i Europa gjordes undersökningar eftersom man sökte efter ”superämnen” som kunde hjälpa militären att prestera bättre.

Idag har adaptogenerna fått en renässans som sporrar forskare att ta reda på vilka mekanismer som egentligen ligger bakom de här växternas unika egenskaper.[2]

Äkta adaptogener

De vanligaste adaptogenerna som brukar nämnas är andrographis, ashwaganda, ginseng, lakritsrot, rosenrot, rysk rot (sibirisk ginseng) och schisandra, även om det bara är de tre sistnämnda som anses stämma in på den striktaste definition av en adaptogen läkeört.[3]

Enligt den strikta definitionen ska en adaptogen vara ofarlig och öka kroppens motståndskraft mot och anpassning till stressfaktorer av alla slag – fysiska, kemiska och biologiska. Stressfaktorerna kan handla om allt från sjukdom och infektioner till inre, mental stress och för mycket fysisk ansträngning.

Ginseng, till exempel, uppfyller inte alla de här kraven. Den sägs inte ge effekt vid en enstaka dos, den kan överstimulera kroppen och den innehåller ämnen som kan ge allergiska reaktioner hos vissa människor.

Överstimulerar inte

Skillnaden mellan en äkta adaptogen och ett centralstimulerande medel som kaffe är att adaptogenen inte överstimulerar kroppen som koffein gör i större doser. Den stör inte heller kroppens normala funktioner och är inte vanebildande vid längre tids användning. Dessutom ger den effekt även vid en enstaka dos och man behöver inte öka dosen för att behålla effekten.

En annan sak som utmärker de adaptogena örterna är att de inte har en enskild effekt i kroppen utan påverkar flera olika funktioner och organ – en anledning till varför det är så svårt att ta reda på exakt hur de fungerar i kroppen. Det man vet är att olika verksamma ämnen i växterna samverkar med kroppens stressystem och immunförsvar och därigenom förbättrar cellernas och hela organismens anpassning till stress.

Återhämtning alltid viktigast

När vi utsätts för stress ökar binjurarnas produktion av stresshormon som adrenalin och kortisol. Det höjer vår prestationsförmåga så att vi står emot stressen bättre. Men om stressen pågår för länge utan tillräcklig återhämtning lämnar vi den här motståndsfasen och hamnar istället i utmattningsfasen. Adaptogenerna hjälper kroppen att förlänga motståndsfasen. Man kan säga att de motionerar våra binjurar så att de blir starkare och tåligare för belastning.[4]

Adaptogener ska dock inte användas i tron att man kan fortsätta med en alltför stressig livsstil eller ett för hårt träningsprogram. Det enda hållbara sättet att klara en sådan situation är att minska på stressen och att få tillräckligt med vila och återhämtning. Däremot kan adaptogenerna vara ett användbart stöd vid återhämtning tillsammans med andra strategier för att återställa kroppens reserver.

Referenser

[1] Liao LY, He YF, Li L, Meng H, Dong YM, Yi F, Xiao PG. A preliminary review of studies on adaptogens: comparison of their bioactivity in TCM with that of ginseng-like herbs used worldwide. Chin Med. 2018 Nov 16;13:57

[2] Panossian A, Wikman G. Effects of Adaptogens on the Central Nervous System and the Molecular Mechanisms Associated with Their Stress-Protective Activity. Pharmaceuticals (Basel). 2010 Jan 19;3(1):188-224.

[3] Liao LY, He YF, Li L, Meng H, Dong YM, Yi F, Xiao PG. A preliminary review of studies on adaptogens: comparison of their bioactivity in TCM with that of ginseng-like herbs used worldwide. Chin Med. 2018 Nov 16;13:57.

[4] Ducharme J. What Are Adaptogens and Why Are People Taking Them? TIME Magazine 2018-02-28.