Evolutionsmedicin ger viktiga svar

Bertil, du har skrivit kapitlet ”Varför behöver vi kosttillskott?” som finns i boken ”Evolutionen och Du”, berätta mer.

En av de andra medförfattarna tipsade om mig och Göran hörde av sig och jag tackade ja. Jag tycker att temat för boken är mycket viktigt. Människor mår inte bra idag och det beror bland annat på att vi äter en kost som vi inte är anpassade för. Många har nog inte fullt ut insett att det finns ett samband. Då skulle man inte äta den kost man äter idag. Men faktum är att stress och näringsfattig kost är två av de viktigaste orsakerna till sjukdom, säger Bertil.

Vad berättar du om i ditt kapitel?

Jag tar upp att vi är anpassade till en viss ursprunglig kost, men att vi idag äter mycket raffinerad mat. Livsmedelsindustrin raffinerar maten för att öka deras lönsamhet genom att förlänga hållbarheten, förbättra smak och konsistens. Det är processer där många näringsämnen försvinner och små mängder gifter tillsätts. Som ett resultat utvecklar vi olika sjukdomar och då kan kosttillskott vara en hjälp. Vi har moderniserat samhället och tekniken, men inte våra kroppar.

Nedan kan du läsa Bertils kapitel och vill du veta mer finns boken att köpa bland annat här.

Varför behöver vi kosttillskott?

Vad som förorsakar sjukdomar är av större intresse för mig än att bara diagnostisera och behandla dem – skolmedicinen är inte så intresserad av att förebygga sjukdomar. Min uppfattning är att om kroppen är i balans är allting bra, men om kroppen är i obalans uppstår problem – man måste sträva efter att återta balansen. Mitt intresse ledde mig till att studera biomedicin för att försöka förstå cellernas funktion, eftersom hela kroppen är uppbyggd av celler. Om alla celler mår bra så mår hela kroppen bra. Som näringsterapeut blev jag alltmer intresserad av kosttillskott. På den tiden fanns det inte så mycket kosttillskott i Sverige, så jag började utveckla sådana, först för min egen del och sedan för en större allmänhet, och sedan har det bara rullat på. Jag har haft magproblem sedan jag gick i skolan och funderade på varför vissa blir sjuka och inte andra. I arton års åldern började jag praktisera yoga och blev väldigt intresserad av detta och började alltmer förstå livsstilens betydelse som den absolut främsta orsaken för hälsa. Bortsett från lite vitaminpreparat fanns det inte några egentliga kosttillskott i Sverige i början på 90-talet, så jag lyssnade mycket på amerikanska forskare och deras rön. Detta gällde framför allt matsmältningen, där det inte handlar så mycket om vad du äter, utan vad du kan smälta och ta upp i kroppen. Det rör allt från saltsyra i matsäcken, enzymer i bukspottkörteln och att ha tarmfloran i balans. Med den livsstil vi har stryker alla dessa funktioner på foten, och då får du inte upp näringen i kroppen och till cellerna även om maten i sig är näringsrik. Sen finns det många olika varianter av kosttillskott – somliga är lätta att ta upp, andra betydligt svårare. Magnesium är ett exempel på det senare.

Egentligen skulle det inte behövas några kosttillskott – vi borde kunna leva på det den mat som finns. Det finns dock problem. Tittar vi på djur, som lever i sin naturliga miljö ute i naturen, så utvecklar de sällan några sjukdomar. Idag äter vi inte den mat som vi är anpassade till. Vår avancerade teknik att kunna utveckla flygplan eller mobiltelefoner är fantastisk, men våra kroppar är fortfarande stenålderskroppar. När livsmedelsindustrin genomgår en utveckling mot processad mat så får vi produkter som vi inte är anpassade till, och då får vi problem. Till detta kommer miljöförstöringen. Studier har visat att mineralhalten i marken

har minskat med 75% i Europa jämfört med för hundra år sedan – vi har bara 25% kvar. Mineralerna tas upp av växterna som vi sedan äter, det är så vi får vår näring i kroppen, men växterna är inte lika näringsrika idag.

En ytterligare faktor är när livsmedelsindustrin processar maten för att den skall få bättre hållbarhet, bättre konsistens, förändrad smak, eller vad det nu kan vara. Även om det inte är avsiktligt försvinner det många näringsämnen under resans gång, som vitaminer, mineraler, antioxidanter eller fibrer, så processad mat är därför inte lika näringsrik. Dessutom äter vi mycket färre antal råvaror än vad man gjorde förr. Summan av alla dessa effekter är att vi inte får i oss lika mycket näring som förr i tiden. Intressant är att detta förstår veterinärerna – dagens spannmål duger inte

som djurfoder, de måste berikas med tillskott. Köp aldrig mat på vilken det står ”näringsberikad”. Industrin tjänar mer pengar på processad mat än på råvaror – man tjänar mer pengar på att sälja chips än potatis! Detta har medfört att industrin också lärt oss att äta livsmedel som smakar bra, och det är dessutom socker i allting.

Det som säljs mest är fruktyoghurt, som innehåller 10-12% socker, inte naturlig yoghurt, för den smakar surt. Det är tillsatt socker i väldigt mycket mat – för att vi skall äta mer av just den maten. Vi får ett selektivt urval av livsmedel, som oftast inte alltid är de mest näringsrika, samtidigt som de ursprungliga råvarorna i sig själv tappat i näring. Summan av allt detta är att det är väldigt svårt att få i sig tillräckligt med näring. Det här är också ett pedagogiskt problem. Det tar 15-20 år att bryta ner en frisk kropp, och det tar alltså många år innan

näringsbristen leder till att du får symptom. Då skyller man på att man blivit äldre, så det får man ju leva med, men det är alls ingen sjukdom att bli gammal. En svensk läkare, Staffan Lindeberg, har gjort omfattande studier på en ursprungsbefolkning på ögruppen Trobrianderna i Papua Nya Guinea, Kitavaprojektet, och har kunnat visa att de inte har några av de livsstilssjukdomar som vi har. De hade konstant blodtryck hur gamla de än var, de hade ingen cancer, inga hjärt-kärlsjukdomar eller reumatism,

men så åt de också den mat de alltid ätit, alltså en ursprunglig föda. Vi äter dessutom för mycket av samma saker. Förr åt man en rik variation av olika råvaror, men så är det inte idag. Det är bröd, pasta och lasagne, alltid samma råvaror, mera sällan tomater, gurka, fänkål och en massa andra växter, som man tidigare var tvungen att äta därför att det inte fanns något annat. Försök att äta 100 olika råvaror varje vecka, kryddor räknas också.

Dagens råvaror är mer urlakade, det finns mindre näringsämnen i dem, dels alltså därför att jordarna innehåller betydligt mindre mineraler, dels därför att de försvinner i raffineringsprocessen i dagens livsmedelsindustri. Det är alltså vettigt att komplettera med kosttillskott för att få upp nivån av viktiga näringsämnen.

Dessvärre säger myndigheterna att det inte behövs om man äter en optimal kost, men det gör ju inte de flesta. Då skall man inte äta raffinerad eller processad mat överhuvudtaget, inte heller GMO-föda. Nu har vi ju tyvärr sagt ja till att tillåta genmodifierad föda, vilket jag menar är tokigt. Växterna hämtar mineraler från marken, som de suger upp med det vatten de behöver för att kunna växa. Men på grund av olika miljöprocesser som skett, som försurning och annat, har ytlagret blivit surare vilket medför att mineralerna sjunker djupare ner i marken och växterna med sina rötter inte får tag i lika mycket mineraler. I rotsystemet samarbetar växternas rötter med svampar, som lever i symbios med växterna, men med de

odlingsmetoder som vi har idag, med bekämpningsmedel och annan påverkan, försvinner dessa mikroorganismer i marken och den blir också mer steril. På det sätter försvinner växternas möjligheter att ta upp näring ur jorden. Det leder också till nedsatt immunförsvar hos växterna, med olika sjukdomar som följd, och då måste man använda ännu mer bekämpningsmedel. Tidigare använde man sig alltid av växelodling, man har alltså roterat olika grödor under olika år för att det skall bli bättre balans i jorden, och ofta också låtit jorden ligga i träda, exempelvis vart sjunde år, eller odlat vall, för att få bättre näring i marken. Idag gör man inte så, det blir istället mycket monokultur, där man odlar samma gröda på jättestora fält år efter år, och då uppstår över tiden obalans i marken. Olika växter tar upp olika näringsämnen i varierande grad, som magnesium och kalium, men dessa försvinner om man odlar samma gröda år efter år. Ett sätt att motverka detta är att plöja ner stendamm från malda stenar i

marken, då återför man olika mineraler beroende på bergart. Kroppens alla celler byggs alltså upp och förnyas av alla dessa näringsämnen, förutom syre och vatten ett tjugotal vitaminer, tjugo aminosyror och ett sjuttiotal mineraler och spårämnen.

Oftast tänker man bara på de stora mineralerna, som kalcium och magnesium, men vi behöver också en rad olika spårämnen, ett sjuttiotal av varierande mängd. Får kroppen totalt sett i sig de här omkring hundra råvarorna finns det alla förutsättningar att det skall fungera bra, men finns det brister någonstans fungerar det inte på sikt, det är inte så svårt att förstå. Med hjälp av dessa

hundra råvaror bildar cellerna etthundra tusen olika produkter, som enzymer och hormoner. Balansen i kroppen är alltså central för vår hälsa. Om kroppen är i balans håller vi oss friska, är den ur balans riskerar vi bli sjuka. Kroppen har inbyggda system för att hålla oss i balans. Det är lite som att gå – står du stilla på båda benen har du full kontroll över balansen, men när du flyttar tyngdpunkten från höger fot för att ta fram vänster är du tillfälligt lite i obalans, men du parerar för detta hela tiden och det är därför vi kan gå. Ser vi på barn i 10-12-månadersåldern, när de skall ställa sig upp, ser vi hur svårt det är med balans. Att vi alla kommer lite ur balans dagligen är inte något problem eftersom kroppen har inbyggda system som

parerar och balanserar hela tiden. När vi blir trötta sover vi för att vila och regenerera oss, och när vi tränar får vi kanske lite mjölksyra i musklerna, som också enkelt kan återställas med vila. Problem uppstår när kroppen och systemet inte kan parera och återställa sig. Det är lite som att böja en gren. När du böjer den sviktar den tillbaka när du släpper, men om du böjer för mycket går den av och kommer inte tillbaka till ursprungsläget.

Den kan inte återta sin jämvikt. I kroppen är det väldigt många saker som skall hållas i balans eller jämvikt, men den fungerar inte plötsligt som grenen, som går av, utan här blir det istället ett långsamt, smygande förlopp.

Man kanske tycker att man inte kan springa i trapporna som förut utan att bli andfådd och måste ta det lite lugnare. Det är ingen sjukdom, men det är ett symptom, och då skyller man kanske på att man blivit äldre. Men det finns bevisligen många människor som är sjuttio, åttio eller nittio år och som är hur fräscha som helst, medan andra inte är det. När cellerna får den näring de behöver så kan du parera risken för infektioner. Du blir inte sjuk eller smittad av bakterier eller virus, sådana finnas alltid omkring oss – alla på bussen blir inte sjuka för att någon sitter och nyser hela tiden. Vi är ständigt omgivna av sådana angrepp, men om ditt immunförsvar är starkt, då kan kroppen hantera detta. Om det är svagt kommer de bakterier och virus som drabbar mig dig att ta överhand. Är immunförsvaret i balans kan folk hosta så mycket de vill omkring mig dig utan att jag du blir smittad. Med den, relativt sett, näringsfattiga mat som de flesta äter idag behöver man komplettera med kosttillskott för att få de mängder man behöver för att kunna fungera på ett bra sätt. Väldigt många studier visar att vid olika sjukdomar uppstår olika näringsbrister. Det är väl känt genom många studier att om man har PMS-besvär, till exempel, som många kvinnor har före sin menstruation, då har man som regel brist på zink, magnesium, vitamin B6 och vissa fettsyror. Då kan man komplettera med tillskott av dessa istället för att ta läkemedel, som hanterar symptomen men som inte hanterar den grundläggande orsaken,

som alltså är en näringsbrist i det här fallet. Varför är människor så sjuka, hör man ofta folk säga, beror det på att vi lever ju mycket längre nu? Det är visserligen sant att vi lever längre idag än tidigare, men det beror till stor del på hygienfaktorer. Vi bor inte så trångt – förut bodde många människor i ett litet rum och om en någon blev sjuk blev alla det många sjuka. Fattigdom och näringsbrist var en annan faktor.

Det var infektionssjukdomar som drabbade folk mest. Idag lever vi visserligen längre, men de flesta lever ju inte jättefriska hela vägen ut. Var kommer då sjukdomarna ifrån? Tidigare trodde man att det var generna som var huvudorsaken till olika sjukdomstillstånd. Idag vet vi att generna visserligen spelar en viss roll, men att det huvudsakligen är livsstilsfaktorer som ligger bakom. En av dessa är sömnen. Många människor sover alldeles för lite och det är oerhört stressande för systemet, inte minst för immunförsvaret. Det andra är näringsbrist, som är den huvudsakliga orsaken till alla sjukdomar vi har. Man kan enkelt testa sig för att se om man har någon näringsbrist, exempelvis hos en näringsterapeut, och har man det kan man lätt häva symptomen med någon form av kosttillskott. När det gäller vår kost och vad vi bör äta tycker jag det viktigaste är att framför allt lyfta fram det vi inte skall äta. Undvik raffinerad, processad mat och undvik genmanipulerad mat därför att det inte finns så mycket näring i dem. Då blir du automatiskt tvingad att äta det jag kallar riktigt mat, som ger bra näring. Ät mera grönsaker, frukt också, men framför allt grönsaker, som har mycket mer näring. Drick huvudsakligen vatten till måltiderna och under dagen. Börja dagen med att dricka uppåt en halvliter ljummet vatten med pressad citron. Välj uteslutande bra råvaror när du handlar, frukt, grönsaker, bönor, kött eller fisk. Om du bär hem råvaror från butiken och tillagar dem själv, eller äter på en bra restaurang, då är det bra mat. Så fort det kommer ett paket som skall in i mikron, då är det inte mat. Socker bör du absolut undvika så mycket det går, mjölk och vetemjöl likaså. Där har jag en annan uppfattning än Livsmedelsverket, som menar att vi bör äta vetemjöl. Då är vi tillbaka med till livsmedelsindustrin igen.

Problemet är att vetemjöl innehåller gluten. Det gjorde det för hundra eller tvåhundra år sedan också, men idag är vetet så extremt förädlat att det innehåller mycket mer gluten. Lite gluten kunde mänskligheten tåla, men idag får många problem med de höga halterna. Man kan vara glutenintolerant och få celiaki långt innan sjukvården upptäcker att man har några problem. Väldigt många märker att de mår bättre om de slutar äta veteprodukter. Samma sak med mjölk. På 1500-talet gav en ko 150 liter mjölk om året – idag ger den ca 10 000 liter om året! Någonting har man gjort för att få den här massiva ökningen. Det är inte samma mjöl och samma mjölk som det en gång i tiden var. Hur skall vi då leva för att leva friska till 100-årsåldern? Själv skulle jag vilja starta en klubb – hundraårsklubben! Skall man bli hundra år så måste man börja planera för detta, helst innan man är nittio. Det är åter det här med livsstilen. Man måste sova ordentligt, och om man inte alltid gör det så måste man ta igen det. Du skall kunna vakna utan väckarklocka och känna dig utsövd. Utöver sömnen är det sedan maten – det här är de två viktigaste faktorerna för att få ett långt och friskt liv. Många pratar också om vikten av motion. Motion är viktigt, men du kan inte springa dig ifrån de flesta sjukdomar, men du kan faktiskt äta dig från många sjukdomar. Sen måste du ha roligt. Glädje skapar energi, sorg kostar energi. Det är hela tiden växlingen mellan olika aktiviteter, som vila, arbete och fritid. Jag tror att många människor äter för mycket och för ofta. Är du vuxen och frisk räcker det med högst tre måltider om dagen. Äter du en massa mellanmål blir det inte bra om man inte är hårt tränande – då kan man behöva extra energi och tillskott av kolhydrater och proteiner.

Återigen, är du törstig, drick vatten, gärna varmt. Många dricker isvatten för att det är gott, men det är inte bra för magen. Allt flytande som inte är rent vatten är njutningsmedel, sällskapsdrycker. Många studier visar att det bästa sättet att leva länge är att skära ner på antalet kalorier – att äta mindre total sett. I många kulturer ingår det perioder av fasta, kanske någon dag i veckan eller under vissa perioder. Vid en fasta, alltså vid ett uppehåll i näringstillförseln, så rensar kroppen ut, får möjlighet att göra det. Då utnyttjar kroppen istället lagrade slaggprodukter, som proteiner och kolhydrater, och dessa får utgöra energi som kan utnyttjas. Om du hela tiden tillför ny energi kommer dessa slaggämnen att ligga kvar. Vi äter inte på natten när vi sover. Engelsmännen kallar första målet på morgonen för breakfast – det betyder bryt fastan! Själv äter jag max tre gånger om dan dagen, och klarar mig bra på två, men om jag äter oftare blir jag tröttare.

Sjukdomar kommer inte av en slump och generna står för en väldigt liten del av kroniska sjukdomar som uppstår i vuxen ålder. Är man fem år med och har en genetisk defekt, så är det ju bara så, men är man frisk tills man är 30-40 år och sedan blir sjuk då beror det inte i första hand på generna utan på livsstilsfaktorer. Det må vara reumatism, cancer eller hjärt-kärlsjukdomar. Den epigenetiska forskningen lyfter fram just detta – ”epi”, vad är ovanpå genetiken, vad är det som påverkar genetiken. Det handlar då så gott som uteslutande om livsstilsfaktorer, och många studier på djur visar att olika kostintag hos modern helt styr ungarnas utveckling av

exempelvis fetma eller diabetes. Kosten är den helt dominerande

livsstilsfaktorn även hos människan. Ett annat exempel på näringsintagets betydelse är den värk som växande ungdomar ofta får, kramp i benen eller vaderna, det vi brukar kalla ”växtvärk”. Idag vet vi att det beror på magnesiumbrist och då ligger det ju nära till hands att ta ett sådant kosttillskott. Värken går över på någon vecka i de flesta fall.

Vi har redan sett att PMS-problem hos många kvinnor, med uppsvälldhet och humörsvängningar beror på brist på zink, magnesium, vitamin B6 och essentiella fettsyror. Med tillskott av dessa brukar det ta ungefär en månad att bli av med dessa besvär, istället för att ta läkemedel som man ofta mår dåligt av. Människor som har anorexi, som ju brukar betraktas som en

emotionell, mental störning, vilket kan så vara, men även här finns det en näringsbrist med i bilden, i detta fallet mineralet zink. Zink behövs till omkring 200 saker funktioner i kroppen, och en funktion är att den påverkar varseblivningen. Vid en extrem zinkbrist kan en person som är kraftigt underviktig framför spegeln se sig själv som tjock. Det är ingen fix idé, det är en förändrad varseblivning, som beror på zinkbristen. Kan man få upp zinknivåerna kommer varseblivningen att förändras och personen betraktar sig själv som smal. Eventuella emotionella störningar kan

finnas kvar, men det är mycket lättare att jobba med en sådan person när vederbörande faktisk ser att jag är underviktig, inte tjock eller överviktig. Detta känner man som regel inte till inom sjukvården, utan jobbar istället med psykolog och att lära sig äta rätt, och det är bra, men zinkbristen måste man göra något åt, annars har man den kvar. Vid alla sjukdomar och alla symptom så blir resultatet en näringsbrist. Jag kanske har ätit väldigt mycket, eller sovit för lite, då förbrukar kroppen och tappar mera, och då elimineras olika mineraler. Om jag stressar mycket och dricker mycket kaffe får vi en liknande effekt. Kaffe speedar upp systemet, är vätskedrivande och driver ut magnesium och kalium ur kroppen. Efter många års överdrivet kaffedrickande får man alltså mineralbrist om man inte fyllt på reserverna. Detta känner de flesta inte till. Sammanfattningsvis kan man säga att vill du leva ett långt och friskt liv så har du två val; antingen äter du extremt näringsrikt hela tiden eller så kompletterar du med kosttillskott.

Referenser Bertil Wosk

Färre mineraler i svenskt vete

Organic Foods vs Supermarket Foods: Element Levels, Journal of Applied Nutrition, vol 45, no1, 1993.

Anna Dahlström 2006 Betsmarker, djurantal och betestryck 1620–1850: Naturvårdsaspekter på historisk beteshävd i Syd- och Mellansverige. CBM:s skriftserie nr 13. Avhandling vid Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitet. ISBN 978-91-89232-21-1.)

Kinastudien : den mest omfattande näringsstudien någonsin med uppseendeväckande resultat för viktminskning och långsiktig hälsa av T Colin Campbell, Thomas M Campbell