Ät och drick dig friskare

I allmänhet är det en bra idé att låta kroppen få sova mer och om möjligt ta lite ledig tid till att tillfriskna snabbare. Immunsystemet är som mest aktivt under djupsömn[i]. Här kommer värdefulla tips på vad du kan äta och dricka för att påskynda återhämtningen från förkylning eller influensa:

1. Varm dryck

Varm dryck som ett knep mot halsont kan låta enkelt, men en studie vid University of Cardiff, Wales, visar att det faktiskt minska förkylningsbesvären. Det handlar framför allt om att vätskan ihop med värmen hjälper till att lösa upp det slem som sätter sig i halsen. Vilken dryck du väljer spelar mindre roll så länge den är varm.[ii]

2. Shiitakesvamp

Shiitake är en smakrik svamp som är vanligt förekommande i det japanska köket, men den kan även ha ett annat värde. En studie från University of Florida visade ökad immunitet hos de deltagare som åt en kokt shiitake-svamp varje dag i fyra veckor.[iii]

3. Vitlök

Tillbaka 460-370 f.Kr. var Hippokrates känd för att skriva ut vitlök till sina patienter för att bekämpa andningsproblem, parasiter, dålig matsmältning och trötthet[iv]. Vitlök har antibiotiska egenskaper som kan hjälpa till att stödja immunförsvaret under förkylning och influensasäsong[v]. I en studie från 2014 intog deltagarna ett vitlökstillskott dagligen i tre månader och fann att detta resulterade i färre förkylningar, jämfört med dem som tog placebo[vi].

4. Vitamin C

Vitamin C fungerar som en antioxidant och bidrar till att bibehålla immunsystemets normala funktion[vii]. En sammanställning av studier visar att upp till 4 gram vitamin C per dag vid start av infektion inte förkortar infektionen.[viii] För att vitamin C ska ge hjälp vid infektion behövs större mängd (5-50 gram per dag)[ix] och intag varje eller varannan timme i början av förkylningen.[x]

5. Ingefära

Ingefära har använts medicinskt i tusentals år. Ingefära kan till exempel lugna obehag från illamående i matsmältningsprocessen. Eftersom cirka 80 procent av immunsystemet finns i tarmen är det viktigt att se till att matsmältningssystemet fungerar effektivt[xi]. Ingefära innehåller hundratals föreningar, av vilka några motverkar inflammation[xii].

6. Peppar och kanel.

Kanel och peppar är två kryddor som sätter smak på både mat och bakverk, men de kan även ha fördelar för vår hjärna. En studie visar att peppar och kanel kan öka hjärnans förmåga till kognitivt bearbetande under en förkylning.[xiii]

[i] Luciana Besedovsky, Tanja Lange, Jan Borncorresponding author. Sleep and immune function. 2012.

[ii] Sanu A, Eccles R. The effects of a hot drink on nasal airflow and symptoms of common cold and flu. 2008.

[iii] Xiaoshuang Dai, Joy M. Stanilka, Cheryl A. Rowe, Elizabethe A. Esteves, Carmelo Nieves Jr., Samuel J. Spaiser, Mary C. Christman, Bobbi Langkamp-Henken & Susan S. Percival. Consuming Lentinula edodes (Shiitake) Mushrooms Daily Improves Human Immunity: A Randomized Dietary Intervention in Healthy Young Adults. 2015.

iv] https://academic.oup.com/jn/article/131/3/951S/4687053

[v]

[url data-url=https://www.medicalnewstoday.com/articles/10278.php]https://www.medicalnewstoday.com/articles/10278.php

[/url]

[vi] Elizabeth Lissiman, Alice L Bhasale, Marc Cohen. Garlic for the common cold. 2014.

[vii] Anitra C. Carr, Silvia Maggini. Vitamin C and Immune Function. 2017.

[viii] Douglas RM Vitamin C for preventing and treating the common cold. Cochrane Database Syst Rev.  2004 Oct 18;(4):CD000980.

[ix] Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinska Uppslagsboken, Andra upplagan sid 280

[x] Gorton HC The effectiveness of vitamin C in preventing and relieving the symptoms of virus-induced  respiratory infections. J Manipulative Physiol Ther. 1999 Oct;22(8):530-3.

[xi] G Vighi, F Marcucci, L Sensi, G Di Cara, F Frati. Allergy and the gastrointestinal system. 2008.

[xii] Surh YJ, Lee E, Lee JM. Chemoprotective properties of some pungent ingredients present in red pepper and ginger. 1998.

[xiii] Pandit C, Sai Latha S, Usha Rani T, Anilakumar KR. Pepper and cinnamon improve cold induced cognitive impairment via increasing non-shivering thermogenesis; a study. 2018.