Spana in vår outlet!
Holistic logotype
Tillagd i varukorgen
Till kassan
Holistic /Holistics värld /Magasin /Feber – ett hälsosamt svar från immunsystemet

Feber – ett hälsosamt svar från immunsystemet

IMMUNHÄLSA
Feber har varit ett svar på infektion under hela ryggradsdjurens evolution (minst 600 miljoner år) fram till idag. Det faktum att feber har bibehållits under hela ryggradsdjurens evolution talar starkt för att feber är något positivt som gett en överlevnadsfördel vid infektion. 

Ett tecken på god hälsa


Feber är ett hälsosamt svar från immunsystemet och tecken på god hälsa. Du vet att du är vid optimal hälsa om du blir sjuk sällan, får hög feber och blir frisk snabbt. Intressant är att spädbarn, som har den starkaste livsvitaliteten, får feber ganska lätt, medan äldre, med nedsatt vitalitet, kan ha allvarliga infektioner utan att få hög feber.


Feber under evolutionen


Feber har varit ett svar på infektion under hela ryggradsdjurens evolution (minst 600 miljoner år) fram till idag (1). Feber är i grunden något positivt eftersom det ger en överlevnadsfördel vid en infektion (1). Det faktum att feber har bibehållits under hela ryggradsdjurens evolution som svar på infektioner talar starkt för detta.


Feber definieras som en temperatur på minst 0,5°C över en persons normala kroppstemperatur (2). Vid feber jobbar immunsystemet hårt för att bekämpa virus, bakterier och andra infektioner. Förutom infektioner påverkas kroppstemperaturen av fysisk aktivitet, tid på dygnet, kroppsvikt, ålder, hormoner, årstid och klimat.


Feberfenomenet är så gammalt att sambandet mellan infektion och ökad temperatur även gäller vissa växter, som uppstod för 1,5 miljarder år sedan. Till exempel ökar temperaturen på löven från bönväxten Phaseolus vulgaris med cirka 2°C när växten infekterats med svampen Collectotrichum lindemuthianum (3).


Pyrogener framkallar feber


Pyrogener är ämnen som framkallar feber i kroppen. Många ämnen som produceras av bakterier och virus verkar som pyrogener. Pyrogener frisätts också av vissa immunförsvarsceller som makrofager och neutrofila granulocyter när dessa aktiveras av till exempel bakterier eller virus (4). Makrofager och neutrofila granulocyter hör till det medfödda immunförsvaret och fungerar som ett första svar på bakterier, virus eller andra inkräktare. Immunförsvarsceller från det medfödda immunsystemet anländer till infektionsplatsen inom några timmar för att döda mikroorganismerna genom att bland annat ”äta upp” dessa. Med tiden aktiveras även det adaptiva, eller specifika, immunförsvaret genom att celler från det medfödda immunförsvaret presenterar delar av t ex bakterier eller virus för T-celler som hör till det specifika immunförsvaret. Detta leder till att T-celler mot den specifika bakterien eller viruset bildas i lymfkörtlar (5).


När cellerna från det medfödda immunförsvaret aktiveras av en inkräktare, t ex en bakterie, frisätter dem cytokiner som är en slags signalmolekyler (1). Cytokinerna kommer ut i blodet och kan passera blod-hjärnbarriären och påverka temperaturcentra i hypotalamus i hjärnan. Detta leder till det sympatiska nervsystemet aktiveras och noradrenalin frisätts (6), vilket höjer kroppstemperaturen på olika sätt (1,7). Blodkärl och porer drar ihop sig för att minska på värmeförlust samtidigt som värmeproduktionen i kroppen ökar genom ökad metabolisk aktivitet och genom att vi börjar skälva (7,8). Framkallning av feber är mycket energikrävande för kroppen.  En ökning i kroppstemperaturen med 1°C kräver en ökning av ämnesomsättningen med 10–12,5 % (2).


Varför är feber bra?


Feber bidrar till att virus, bakterier och andra sjukdomsalstrande mikroorganismer dör och får svårt att reproducera sig eftersom dessa inte trivs vid höga temperaturer. Till exempel minskar replikationshastigheten hos poliovirus mer än 200 gånger vid hög feber (40–41°C) (9,10). Förkylningsvirus trivs bäst vid 33–35°C, varför de infekterar de övre luftvägarna där det är svalare jämfört med inre organ (11). Därför är det inte alltid bra att sänka temperaturen med febernedsättande medicin.


Användningen av febernedsättande läkemedel associeras med en 5-procentig ökning av dödligheten hos människor infekterade med influensavirus och påverkar patientresultaten negativt på intensivvårdsavdelningar. En ökad kroppstemperatur på 1–4°C associeras med ökad överlevnad vid många infektioner (12). Trots detta råder en ”feberfobi” bland den allmänna befolkningen och särskilt hos småbarnsföräldrar där majoriteten tror att feber är skadligt för deras barn (13).


Den förhöjda kroppstemperaturen vid feber får blodkärlen att vidgas och blodet att pumpas runt i kroppen snabbare. Detta gör att immunceller lättare transporteras till infektionsplatsen och därmed kan bekämpa de främmande mikroorganismerna effektivare. Feber på över 38,5°C främjar också vidhäftning av immunförsvarsceller till blodkärl vilket underlättar deras migration till infektionsplatsen (14). Feber ökar immunsvaret under infektioner genom att stimulera både det medfödda och adaptiva immunförsvaret (1). Vid feber ökar bildningen av vita blodkroppar i benmärgen (15) samtidigt som aktiviteten hos många immunförsvarsceller ökar (1,16). Feber bidrar också till att frisättningen av cytokiner (immunförsvarssignaler) och antikroppar ökar (1).


En god allmänhälsa och immunförsvar påverkas till stor del av de mikroorganismer, i form av till exempel bakterier, som finns i huden och tarmen i en hälsosam kropp (17). Cirka 80 % av vårt immunförsvar finns i tarmen och kommunicerar hela tiden och är beroende av de goda bakterierna där (18). Vid kroniska inflammatoriska tillstånd, som korrelerar med en rubbad tarmflora, svarar kroppen sällan på infektioner med feber om det inte handlar om en mycket allvarlig infektion. Immunförsvaret har då fullt upp med att hantera den kroniska inflammationen. Ett bra immunförsvar byggs upp under barndomen genom att låta immunförsvaret jobba ostört med feber som följd (17).


Råd vid feber


1. Vila och stanna hemma: Detta gör att kroppen kan fokusera på att bekämpa infektionen och förhindrar smittspridning.


2. Frisk luft: Det går åt mycket energi för att öka kroppstemperaturen vilket gör att kroppens syrebehov ökar. Vädra därför var eller varannan timme, under vaken tid, så att du får in frisk luft.


3. Ät lättsmält mat: Under infektioner är en lättsmält kost som ångkokta grönsaker, soppa mm att föredra. Undvik socker, godis, bakverk, bröd, tung eller svårsmält mat samt eventuella matintoleranser. Vid feber producerar kroppen kemikalier (interleukiner) som stänger av matsmältningen. Det är därför helt naturligt att aptiten minskar. Har du ingen aptit alls så koncentrera dig på vätska i form av vatten, färskpressad juice, örtte eller kokosvatten. 


4. Drick ordentligt: Det är viktigt att fylla på med vätska vid feber för att undvika uttorkning. Drick vatten, färskpressad juice, örtte eller kokosvatten. Vätskan kan med fördel blandas med Holistic Magnesiumdroppar för att fylla på med elektrolyter.


Sök vård om:

  • Du har återkommande feber.
  • Du har feber i mer än fyra dygn.
  • Du har feber som inte går ner eller som återkommer efter ett ingrepp eller en operation.
  • Du har feber efter resa i tropiskt område.
  • Du har feber och en allvarlig sjukdom eller ett kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • Barnet har en temperatur på 41,0 grader eller högre.
  • Barnet har feber och verkar väldigt sjuk.
  • Barnet är yngre än tre månader och har feber.
  • Barnet är yngre än sex månader och har feber, men inte några förkylningssymtom alls.
  • Barnet har feber och verkar ha mycket ont någonstans eller gråter otröstligt.
  • Barnet har feber och vill inte dricka alls eller har tecken på uttorkning, till exempel är torr i munnen eller kissar mindre än vanligt (19).


Referenser


1. Evans SS, Repasky EA, Fisher DT. Fever and the thermal regulation of immunity: the immune system feels the heat. Nat Rev Immunol. 2015 Jun;15(6):335-49.


2. Thompson HJ. Fever: a concept analysis. J Adv Nurs. 2005 Sep;51(5):484-92.


3. Yarwood CE. Heat of Respiration of Injured and Diseased Leaves. Phytopathology. 1953;43:675–681.


4. Biddle C. The neurobiology of the human febrile response. AANA J. 2006 Apr;74(2):145-50.


5. Girard JP, Moussion C, Forster R. HEVs, lymphatics and homeostatic immune cell trafficking in lymph nodes. Nat Rev Immunol. 2012;12:762–773.


6. Cannon JG. Perspective on fever: the basic science and conventional medicine. Complement Ther Med. 2013 Apr;21 Suppl 1:S54-60.


7. Hasday JD, Thompson C, Singh IS. Fever, immunity, and molecular adaptations. Compr Physiol. 2014;4:109–148.


8. Sand, O., Sjaastad, Ö.V., Haug, E. & Bjålie, J.G. (2007). Människokroppen Fysiologi och anatomi. 2 uppl., Liber.


9. Lwoff A. From protozoa to bacteria and viruses Fifty years with microbes (Andre Lwoff) Annu Rev Microbiol. 1971;25:1–26.


10. Osawa E, Muschel LH. Studies Relating to the Serum Resistance of Certain Gram-Negative Bacteria. J Exp Med. 1964;119:41–51.


11. Foxman EF, Storer JA, Fitzgerald ME, Wasik BR, Hou L, Zhao H, Turner PE, Pyle AM, Iwasaki A. Temperature-dependent innate defense against the common cold virus limits viral replication at warm temperature in mouse airway cells. Proc Natl Acad Sci U S A. 2015 Jan 20;112(3):827-32.


12. Earn DJ, Andrews PW, Bolker BM. Population-level effects of suppressing fever. Proc Biol Sci. 2014 Jan 22;281(1778):20132570.


13. Dong L, Jin J, Lu Y, Jiang L, Shan X. Fever phobia: a comparison survey between caregivers in the inpatient ward and caregivers at the outpatient department in a children's hospital in China. BMC Pediatr. 2015 Oct 19;15:163.


14. Chang Dong et al:" Fever Promotes T Lymphocyte Trafficking via a Thermal Sensory Pathway Involving Heat Shock Protein 90 and α4 Integrins. Immunity. 2019 Jan;50(1):137-51.


15. Capitano ML, et al. Elevating body temperature enhances hematopoiesis and neutrophil recovery after total body irradiation in an IL-1-, IL-17-, and G-CSF-dependent manner. Blood. 2012;120:2600–2609.


16. Bachleitner-Hofmann T, et al. Heat shock treatment of tumor lysate-pulsed dendritic cells enhances their capacity to elicit antitumor T cell responses against medullary thyroid carcinoma. J Clin Endocrinol Metab. 2006;91:4571–4577.


17. Vithoulkas G. An integrated perspective on transmutation of acute inflammation into chronic and the role of the microbiome. J Med Life. 2021 Nov-Dec;14(6):740-747.


18. Wiertsema SP, van Bergenhenegouwen J, Garssen J, Knippels LMJ. The Interplay between the Gut Microbiome and the Immune System in the Context of Infectious Diseases throughout Life and the Role of Nutrition in Optimizing Treatment Strategies. Nutrients. 2021 Mar 9;13(3):886.


19.  www.1177.se


Vad behöver du? Vi har vitaminer, mineraler och kosttillskott för alla typer av behov.

Holistic_icon_behov

Behov

Holistic_icon_kosttillskott

Kosttillskott

Holistic_icon_superfoods

Superfoods

Holistic_icon_hälsotester

Hälsotester

Holistic_icon_holisticsvärld

Holistics värld

Holistic_icon_favoriter

Om Holistic