Inflammation – kroppens vän och fiende där livsstilen är det viktigaste receptet
Inflammation är ett ord som ofta får oss att tänka på sjukdom och något vi vill undvika. Men sanningen är att inflammation från början är en livsviktig process som är en av kroppens främsta försvarsmekanismer. Utan den hade vi inte kunnat överleva en infektion, läka ett sår eller reparera en överansträngd muskel.
NÄR INFLAMMATION ÄR BRA
När vi får en skada eller infektion aktiveras vårt immunsystem. Blodkärlen vidgar sig, fler vita blodkroppar strömmar till området och signalsubstanser skickas ut för att bekämpa inkräktare eller påbörja reparation. Svullnad, rodnad, värme och smärta är klassiska tecken på denna akuta inflammation – kroppens egen “brandkår”. När jobbet är klart klingar processen av och balansen återställs.
NÄR INFLAMMATION BLIR ETT PROBLEM
Problemet uppstår när inflammationen inte stängs av, utan fortsätter som en låggradig, kronisk process. Denna tysta inflammation kan pågå i åratal utan tydliga symtom. Forskning visar att långvarig inflammation är en gemensam nämnare bakom många av våra vanligaste sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, autoimmuna sjukdomar, depression och till och med cancer.
Vardagstecken som kan vara indikationer på en låggradig inflammation:
- Trötthet
- Hjärndimma
- Ledstelhet
- Svullen mage eller känslig tarm
- Återkommande infektioner
Det gör att många går runt länge med “småsymtom” utan att förstå att inflammationen ligger i botten.
TARMEN – NAVET I VÅRT IMMUNSYSTEM
Cirka 70–80 % av vårt immunförsvar finns i och runt tarmen. Där sitter vårt största skydd mot omvärlden. När tarmfloran är i balans - alltså en bra mix av nyttiga bakterier och tarmslemhinnan är hel och tät, då får immunförsvaret en signal att hålla sig lugnt. Det innebär att kroppen inte behöver “elda på” med låggradig inflammation i onödan. Vid obalans kan en låggradig, kronisk inflammation starta som sprider sig i kroppen.
VAD DRIVER INFLAMMATION?
Dessa livsmedel kan öka låggradig inflammation i kroppen:
- Socker och snabba kolhydrater som ger blodsockersvängningar och insulinpåslag.
- Processad mat och charkprodukter som ofta fulla av socker, dåliga fetter och tillsatser.
- Omega-6-rika oljor (solros, majs, soja, raps) rubbar balansen mellan omega-3 och omega-6.
- Transfetter. Importerade bakverk, kakor, chips och snacks från länder där transfetter fortfarande används industriellt. Snabbmat och gatukök med fritering i delvis härdade oljor som kan ge transfett, särskilt om friteringsfettet återanvänds.
- Processade bakprodukter som kan innehålla raffinerat mjöl, tillsatt socker/glukossirap, vegetabiliska oljor rika på omega-6 samt konserveringsmedel och emulgeringsmedel.
- Gluten som kan bidra till inflammation genom flera vägar: läckande tarm, direkt immunaktivering, påverkan på tarmfloran, korsreaktivitet vid autoimmunitet via blodsockereffekten.
- Tarmen. En tarmflora som är obalanserad, läckande tarm, lågt eller för högt immunförsvar i tarmen.
- Stress och sömnbrist. Försvårar återhämtning och ökar immunpåslag.
- Miljögifter så som alkohol, rökning, tungmetaller och kemikalier.
- Stillhet. Brist på rörelse försämrar cirkulation och avgiftning.
LIVSSTILEN ÄR FAKTISKT DET VIKTIGASTE – DU KAN SLÅ PÅ ELLER AV DINA GENER
Många små vardagsval påverkar inflammationsnivåerna:
- Sömn och återhämtning: 7–9 timmar är avgörande för att inflammationen ska klinga av.
- Stresshantering: Långvarig stress höjer inflammationsdrivande kortisol och adrenalin.
- Rörelse: Måttlig fysisk aktivitet sänker inflammationsmarkörer. För mycket stillasittande höjer dem.
- Mat: Det vi äter kan antingen tända eller släcka inflammationsbrasan. Ät färgrik, näringstät och antiinflammatorisk kost.
- Stärk tarmen: fibrer och bra näring.
- Undvik onödiga toxiner.
- Arbeta på fina relationer både med dig själv och din omgivning
BRA MAT SOM ÄR ANTIINFLAMMATORISK
- Grönsaker, frukt och bär
- Broccoli, grönkål, spenat, rödbetor, blåbär, granatäpple, apelsin, körsbär.
- Rika på antioxidanter, vitaminer och polyfenoler som dämpar inflammation.
- Omega-3. Fet fisk: sill, lax, makrill, sardiner och alger. Innehåller EPA och DHA som omvandlas till antiinflammatoriska ämnen i kroppen.
- Växtbaserade fetter så som olivolja, avokado, valnötter, pistagenötter, mandlar, kokosolja och linfröolja. Fulla av enkelomättade fetter och antioxidanter.
- Örter och kryddor. Gurkmeja (kurkumin), ingefära, vitlök, kanel, rosmarin som är naturens egna antiinflammatoriska “medicinskåp”.
- Protein så som gräsbetat kött, fisk, ägg, ekologisk kyckling, baljväxter och fermenterad soja så som tempeh. Baljväxter är dessutom rika på fibrer och prebiotika som stärker tarmen. Observera att i vissa protokoll som Autoimmun Paleo, AIP, utesluts baljväxter tillfälligt och lektiner och fytinsyra i baljväxter kan ställa till en del besvär och utesluts därför ibland också – men de blir mycket mer lättsmälta och näringsrika om man blötlägger, groddar, kokar, tryckkokar eller fermenterar dem).
- Vätska. Vatten, grönt te (antioxidant), benbuljong (stödjer tarmhälsa) hjälper kroppen att återställa balans och stödjer immunförsvaret.
EXTRA STÖD
Förutom livsstilsförändringar finns det extra stöd att stötta kroppen med. Holistic erbjuder flera produkter som kan bidra till en sund inflammationsbalans:
Exempel på tarmmarkörer som visar på immunsystemets status:
- Sekretoriskt IgA: Immunförsvarets “första linje” i tarmen.
- β-defensin: En egenproducerad liknande ”antibiotika” i tarmen som skyddar mot inkräktare
- Calprotectin: Vanlig markör inom vården för tarm-inflammation.
- Zonulin: Reglerar tarmens genomsläpplighet där höga nivåer kopplas till “läckande tarm” = tarmpermabilitet.
Ta gärna testet Holistic Tarmtest komplett för att reda på din tarms status.
Det finns även markörer i blodet som visar på systemisk eller autoimmun inflammation:
- CRP och hs-CRP: Allmänna markörer för inflammation.
- Cytokiner: Signalsubstanser som styr inflammationsprocesser.
- Autoantikroppar: Visar när immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader som till exempel
- TPO-ak, Tg-ak och TRAK vid sköldkörtelsjukdomar.
- ANA, RF, anti-CCP vid reumatiska sjukdomar.
Skribent: Anette Lüning