Stötta matsmältningen och näringsupptaget

MATSMÄLTNING OCH NÄRINGSUPPTAG

Matsmältningen börjar redan när vi ser och känner doften av mat bland annat genom att salivutsöndringen och magsyraproduktionen ökar. När vi tuggar finfördelas maten och blandas med saliv. Maten förs sedan till magsäcken via matstrupen där den knådas och blandas med magsyra. Magsyran innehåller bland annat saltsyra och enzymet pepsin som bryter ner maten ytterligare. Matsmältningen fortsätter sedan i tunntarmen där många näringsämnen som aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler tas upp i blod- och lymfkärl. Tyvärr är det vanligt med nedsatt matsmältning vilket kan bero på stress och näringsbrister. För att stötta matsmältningen kan man ta matsmältningsenzymer eller saltsyra som tillskott samt jobba med stresshantering.

OM MAGE OCH TARM 

Hur det står till i mage/tarm spelar en central och avgörande roll för vår hälsa. Det är här som maten bryts ner och alla näringsämnen tas upp, vi har ca 80 % av vårt immunförsvar i tarmens väggar och tarmen är också ett viktigt utrensningsorgan genom att gifter förs ut via avföringen. Mer och mer forskning visar också hur avgörande tarmfloran är för vår hälsa (1). Många lider idag av magbesvär vilket kan bero på nedsatt matsmältning. Vi tjänar därför mycket på att ta hand om våra magar och en bra ände att börja i är att lära sig mer om hur matsmältningen fungerar och vad man kan göra för att stötta den.

MATSMÄLTNINGEN

Matsmältningen börjar redan när vi ser och känner doften av mat bland annat genom att salivutsöndringen och magsyraproduktionen ökar. Bäst matsmältning fås när vi känner oss lugna och harmoniska. Ett tips är därför att göra måltiden till en mysig stund kanske med tända ljus, fint porslin eller annat som du tycker om. För att komma ner i varv kan du ta några djupa andetag innan måltiden. Tänk också på att tugga maten ordentligt. I magsäcken knådas maten och blandas med magsyra. Matsmältningen fortsätter sedan i tunntarmen där många näringsämnen som aminosyror, fettsyror, vitaminer och mineraler tas upp i blod- och lymfkärl. Slutligen förs tarminnehållet till tjocktarmen där vatten absorberas till blodet, och det återstående avfallet förs ut via avföringen. Målet med matsmältningen är att kroppen ska kunna ta upp näringsämnen från kosten i form av aminosyror, enkla sockerarter, fettsyror, vitaminer och mineraler.

MUNNEN

I munnen bryts maten ner i små bitar genom att vi tuggar (2,3). Samtidigt blandas maten med saliv, som består av vatten, elektrolyter, slem och enzymer som påbörjar nedbrytningen av kolhydrater och fetter. Ju mer vi tuggar desto lättare kommer enzymerna åt maten och kan bryta ner den. När vi sväljer förs den mosade maten ner till magen via matsrupen och den övre magmunnen (4).

MAGSÄCKEN

Magsäcken spelar en central roll för matsmältningen, här finns den viktiga saltsyran som bryter ner maten och som påverkar den fortsatta matsmältningen längre ner i tunntarmen (5). I saliven finns enzymer som bryter ner kolhydrater och fetter men nedbrytningen av proteiner börjar först i magsäcken. Den inre ytan av magsäcken utgörs av magslemhinnan som utsöndrar 1,2–1,5 l magsaft per dygn. Magsaft innehåller bland annat saltsyra som tillsammans med enzymet pepsin bryter ner proteiner i maten. Redan när du ser mat börjar mängden magsaft öka. Maginnehållet bryts även ner mekaniskt genom att kraftiga sammandragningar av magens glatta muskulatur knådar maten (6,7). När maten knådats och brytits ner i magsäcken av magsyra och pepsin fås en trögflytande blandning som kallas för kymus (4).

Magsaft består av:

• Slem
• Vatten
• Elektrolyter
• Saltsyra
• Enzymer (lipas och pepsinogen)
• Intrinstic factor

Pepsinogen är ett enzym som ombildas till aktivt pepsin vid lågt pH. Pepsin spjälkar ca 20 % av proteinet i maten, resterande proteiner spjälkas i tunntarmen. Eftersom pepsin är som mest aktivt vid pH 2 är en rejält sur miljö i magen nödvändig för en god matsmältning och det är saltsyran som bidrar till att det blir surt. Med andra ord behöver vi ha en tillräcklig saltsyraproduktion för att få en god matspjälkning (8).

Intrinstic factor (IF) är ett protein som binder in till vitamin B12 och fraktar vitaminet genom magtarmkanalen. När vi får i oss vitamin B12 är det bundet till protein i maten. Den sura miljön i magsäcken och pepsin bryter bindningen mellan B12 och proteinet. B12 binder sedan till IF i tunntarmen varpå B12 och IF absorberas längre ner i tunntarmen (9).

Nästan ingen näring tas upp från magsäcken till blodet. Det som tas upp i magsäcken är alkohol och smärtstillande som NSAID och acetylsalisylsyra. Värt att notera är att detta också är ämnen som irriterar magslemhinnan (10,11).

TUNNTARMEN

Tunntarmen är den längsta (6–7 m) delen av mag-tarmkanalen och tolvfingertarmen är den första delen av tunntarmen som ligger närmast magsäcken. Maginnehållet (kymus) släpps ner portionsvis till tolvfingertarmen. Eftersom kymus är surt fås en tillfälligt sur miljö i tolvfingertarmen. Förändringen i pH leder till att det går signaler till bukspottkörteln att frisätta bukspott som är basiskt och som neutraliserar det surt kymus. Bukspott innehåller massor av enzymer som bryter ner både proteiner, kolhydrater och fetter. Galla, som produceras av levern och lagras i gallblåsan, är viktigt för matsmältningen och absorptionen av fetter och fungerar som ett emulgeringsmedel. Galla består av gallsalter, fosfolipider, kolesterol, bilirubin (en nedbrytningsprodukt av röda blodkroppar), elektrolyter och vatten. Även galla utsöndras som svar på att det blir surare i tolvfingertarmen när maginnehållet släpps ner samt av fettrik mat (5).

Tunntarmens totala absorptionsyta är cirka 4500 kvadratmeter (12). Att absorptionsytan är så stor beror på att tarmslemhinnan är veckad och har utskott som i sin tur är klädda med tarmludd. Den slutliga nedbrytningen av näringsämnen sker på ytan av tarmludden där enzymer bildas som bryter ner maten fullständigt. Ett exempel på ett enzym som bildas här är laktas som bryter ner mjölksocker (laktos). Glukos, aminosyror, fettsyror, vitaminer, och mineraler absorberas sedan av tarmväggen och transporteras till blod- och lymfkärl (4,13).

TJOCKTARMEN

Tjocktarmen är ca 150 cm lång och därmed kortare än tunntarmen men som namnet antyder har den en större diameter än tunntarmen. I tjocktarmen absorberas vatten till kroppen och det återstående avfallet förs ut via avföringen. I tjocktarmen finns många viktiga bakterier som bryter ner kostfibrer som inte smälts i tunntarmen. Bakterierna bildar också vitaminer (vitamin B3, vitamin B1 och vitamin K) och andra nyttiga ämnen som smörsyra (9).

DEN VIKTIGA SALTSYRAN

För att maten ska kunna brytas ner ordentligt behöver vi ha tillräckligt med saltsyra i magsäcken. Saltsyran spelar en central roll för matsmältningen eftersom den är nödvändig för nedbrytning av proteiner och för att vi ska kunna ta upp mineraler och vitamin B12 från kosten. Vid saltsyrabrist blir maginnehållet inte optimalt surt vilket i sin tur påverkar mängden bukspott och galla som utsöndras i tolvfingertarmen.

Vanliga symtom och tecken på saltsyrabrist

• Uppsvälldhet, rapningar, brännande känsla, sura uppstötningar och gaser i tarmarna omedelbart efter måltid
• En känsla av att vara proppmätt efter en måltid
• Dålig matsmältning, diarré, eller förstoppning
• Olika matallergier/intoleranser
• Illamående i samband med måltid
• Illamående efter att man tar kosttillskott
• Klåda i ändtarmen
• Nedsatt aptit
• Sköra, skiktade och spruckna naglar
• Förstorade kapillärer på kinderna och näsan (hos icke alkoholister)
• Acne i vuxen ålder
• Järnbrist
• Kroniska tarmparasiter eller onormal tarmflora
• Osmält mat i avföringen
• Kronisk candidainfektion
• Gaser i övre matsmältningskanalen

NÄRINGSBRISTER

Förutom att bidra till matsmältningen är saltsyran en viktig barriär mot mikroorganismer på grund av dess låga pH-värde. Saltsyrahämmande läkemedel så kallade protonpumpshämmare minskar den dagliga produktionen av saltsyra med 80–95 procent, och därmed blir det inte tillräckligt surt i magsäcken för att smälta maten eller för att ta kål på mikroorganismer. Med andra ord kan en saltsyrabrist leda till överväxt av bakterier och andra mikroorganismer som kan leda till att vi får en obalanserad tarmflora så kallad dysbios (14,15,16). Magproblem som IBS kan bero på dysbios och rubbad matsmältning (17).

Saltsyrabrist kan bero på stress eftersom stress mer eller mindre stänger av matsmältningen inklusive produktionen av saltsyra i magen. Även näringsbrister kan orsaka saltsyrabrist. Zink är till exempel ett viktigt mineral för bildning av saltsyra (18,19).

Man kan stötta saltsyraproduktionen i magen genom att ta tillskott av betainhydroklorid i slutet av en måltid. Holistic Magsyrabalans innehåller betainhydroklorid varav 120 mg kloridjoner per kapsel. Kloridjoner bidrar till normal matsmältning genom produktion av saltsyra i magen. Effekten uppnås vid ett intag av 120 mg kloridjoner per dag. Holistic Magsyrabalans innehåller även enzymer som bryter ner proteiner i maten.

HOLISTIC MAGSYRABALANS

• Förbättrar matspjälkningen 
• Hjälper till vid uppkördhet, halsbränna och sura uppstötningar 
• Hjälper kroppen att spjälka proteiner 
• Innehåller stabila enzymer 

MATSMÄLTNINGSENZYMER

Man kan också stötta matsmältningen med tillskott av matsmältningsenzymer i början av måltiden. Holistic Måltidsenzym innehåller enzymer som bryter ner kolhydrater, fibrer, proteiner och fetter i kosten. Därmed förbättras också näringsupptaget både ur maten och andra kosttillskott. Matsmältningsenzymerna i Holistic Måltidsenzym är aktiva i hela matsmältningskanalen både vid surt och basisikt pH.

HOLISTIC MÅLTIDSENZYM PASSAR

• Vid alla typer av matsmältningsbesvär och gaser
• Vid matintoleranser
• Vid hudproblem
• Vid näringsbrister
• Vid psykisk och fysisk stress
• Vid intag av raffinerad och lagad mat
• Vid oregelbundna måltider och snabbmat

TIPS FÖR EN GOD MATSMÄLTNING

• Ät i lugn och ro och gör måltiden till en mysig stund
• Tugga ordentligt
• Lägg ifrån dig besticken mellan varje tugga
• Drick ½ glas citronvatten 20 min innan måltiden
• Ät något bittert till exempel rucola eller maskros i början av måltiden
• Ta tillskott av matsmältningsenzymer och/eller saltsyra (betainhydroklorid)

Sammanfattningsvis påverkas matsmältningen av våra sinnesintryck och går igenom flera steg via mun, magsäck, tunntarm och tjocktarm. Målet med matsmältningen är att bryta ner maten till dess minsta beståndsdelar så att kroppen kan ta upp alla näringsämnen. För att matsmältningen ska fungera optimalt behöver vi ha tillräckligt med saltsyra i magen. Den sura miljö som saltsyran skapar bidrar också till att galla och bukspott utsöndras i tolvfingertarmen så att matsmältningen kan fortsätta där. En brist på saltsyra leder därför till sämre matsmältning både i magsäcken och i tunntarmen. Saltsyra försvarar oss också mot mikroorganismer och motverkar dysbios. Förutom saltsyra är matsmältningsenzymer nödvändiga för en god matsmältning.

REFERENSER

1. de Vos WM., et al. Gut microbiome and health: mechanistic insights. Gut. 2022 May;71(5):1020-1032.

2. Chen J. Food oral processing-A review. Food Hydrocolloids. 2009;23(1):1–25.

3. Rogers K (ed) The Digestive System. Britannica Educational Publishing; New York: 2011.

4. Sensoy I. A review on the food digestion in the digestive tract and the used in vitro models. Curr Res Food Sci. 2021 Apr 14;4:308-319.

5. Sullivan R. The Human Body, How It Works, Digestion and Nutrition. Chelsea House Publications; 2009.

6. Dyce, K M. Sack W O. Wensing D V M. (2002). Veterinary anatomy. (3. uppl.). Philadelphia, Penn.: Saunders.

7. Budowick, Michael, Bjåle, Jan G., Rolstad, Bent, Toverud, Kari C. Anatomisk atlas, Universitetsförlaget, Oslo, 1992.

8. Piper DW, Fenton BH. pH stability and activity curves of pepsin with special reference to their clinical importance. Gut. 1965 Oct;6(5):506-8.

9. Rogers K (ed) The Digestive System. Britannica Educational Publishing; New York: 2011.

10. Bienia A., et al. The effect of chronic alcohol abuse on gastric and duodenal mucosa. Ann Univ Mariae Curie Sklodowska Med. 2002;57(2):570-82.

11. Becker JC., et al. Current approaches to prevent NSAID-induced gastropathy--COX selectivity and beyond. Br J Clin Pharmacol. 2004 Dec;58(6):587-600.

12. Capuano E. The behavior of dietary fiber in the gastrointestinal tract determines its physiological effect. Crit. Rev. Food Sci. Nutr. 2017;57(16):3543–3564.

13. Smith M.E., Morton D.G. Systems of The Body. The Digestive System. Basic Science and Clinical Conditions. 2nd Edition. Elsevier Limited; New York: 2010.

14. Dial S., et al. Use of gastric acid-suppressive agents and the risk of community-acquired Clostridium difficile-associated disease. JAMA. 2005;21;294(23):2989-95.

15. Martinsen TC, Bergh K, Waldum HL. Gastric juice: a barrier against infectious diseases. Basic Clin Pharmacol Toxicol. 2005;96(2):94-102.

16. Laine L., et al. Review article: potential gastrointestinal effects of long-term acid suppression with proton pump inhibitors. Aliment Pharmacol Ther. 2000;14(6):651-68.

17. Wang L., et al. Gut Microbial Dysbiosis in the Irritable Bowel Syndrome: A Systematic Review and Meta-Analysis of Case-Control Studies. J Acad Nutr Diet. 2020 Apr;120(4):565-586.

18. Brugger D, Windisch WM. Subclinical zinc deficiency impairs pancreatic digestive enzyme activity and digestive capacity of weaned piglets. Br J Nutr. 2016 Aug;116(3):425-33.

19. Yamaguchi M., et al. Effect of zinc on the acidity of gastric secretion in rats. Toxicol Appl Pharmacol. 1980 Jul;54(3):526-30.