Hela 20 procent av befolkningen drabbas av depression någon gång i livet. Enligt statistiken är sjukdomen vanligare bland kvinnor än bland män och leder till stora kostnader för samhället och stort lidande för de drabbade och deras närstående.
Eftersom depression har koppling till låggradig inflammation i hjärnan, har forskare börjat testa kost och näringsämnen som minskar inflammation mot sjukdomen. Patienternas vikt och aktivitetsnivå är också av betydelse, eftersom överviktiga och stillasittande människor ofta har högre inflammationsnivåer än normalviktiga och fysiskt aktiva människor.
Daniel Lindqvist, ST-läkare inom psykiatri och docent vid Lunds universitet, menar att psykiatriska behandlingar bör individanpassas mer.
– Det finns många olika orsaker till diagnosen depression och därmed även flera olika behandlingar som kan fungera, säger han i en artikel på universitetets hemsida.[1]
Probiotika kan hjälpa
Vid Lunds universitet pågår undersökningar för att ta reda på om antiinflammatoriska näringsämnen som omega-3-fettsyror och probiotika kan minska symtomen på depression hos vissa människor.
Flera sådana studier har gjorts, och en forskningsöversikt som kom i somras tyder på att probiotika, antingen på egen hand eller i kombination med prebiotika, kan lindra depressiva symtom. De probiotiska stammar som användes i de här studierna var framför allt Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus casei och Bifidobacterium bifidium.
Människor som lider av andra hälsobesvär utöver depression, till exempel insulinresistens och känslig tarm, har sannolikt störst hjälp av probiotika, menar forskarna, eftersom det finns en stark koppling mellan tarmfloran, inflammation och hjärnans hälsa.[2]
Annorlunda tarmflora vid svår depression
I en helt färsk studie som gjorts av personer med svårare depressionstillstånd kunde man se att deras tarmflora skiljde sig signifikant från friska kontrollpersoners. Den innehöll mer av bakterier som tillhör stammen Bacteroides och dessutom en annorlunda uppsättning av molekyler som ingår i omsättningen av aminosyror, särskilt GABA, fenylalanin och tryptofan, som alla är viktiga för humöret.[3]
Probiotika skulle kunna motverka obalans i tarmfloran som annars kan leda till ökad genomsläpplighet genom tarmväggen (”läckande tarm”) och inflammation i kroppen.
Omega-3 minskar inflammation
När det gäller omega-3-fettsyror kan de ha en direkt effekt på hjärnans cellmembran, men också en generell antiinflammatorisk effekt. De ingår i produktionen av en typ av antiinflammatoriska ämnen som kallas resolviner och protektiner som minskar akut inflammation i kroppen.[4],[5]
Två större kliniska studier har visat att personer med depression har nytta av omega-3-tillskott jämfört med placebo, medan en metaanalys kom fram till slutsatsen att en högre dos omega-3 kan vara ett bra komplement till läkemedel mot depression.[6],[7],[8]
EPA vs DHA
I studier av omega-3 får patienter som medicinerar mot depression fettsyran EPA och ibland även DHA som tilläggsbehandling. EPA anses vara mest antiinflammatorisk av de två omega-3-fettsyrorna, men DHA har visat sig skydda mot självmordskänslor. Doserna i de här studierna varierar mellan 0,5–1 gram per dag och 6–10 gram per dag. Som jämförelse motsvarar 1 gram per dag ett intag av tre portioner lax i veckan.
Läkaren och akupunktören David Mischoulon vid Harvarduniversitetet i USA rekommenderar kombinationspreparat med EPA och DHA (minst 60 procent EPA) i dosen 1–2 gram per dag, men bara vid ”vanlig” depression, inte bipolär depression.[9]
Det är också viktigt att vara försiktig med omega-3-tillskott om man tar blodförtunnande läkemedel eller om man ska genomgå en operation, eftersom det finns en viss risk för ökad blödning.
Referenser
[1] Aspegren M. Skräddarsydda behandlingar vid depression. Lunds universitet. 2019-11-11.
[2] Noonan S, Zaveri M, Macaninch E et al. Food & mood: a review of supplementary prebiotic and probiotic interventions in the treatment of anxiety and depression in adults. BMJ Nutrition, Prevention & Health 2020;bmjnph-2019-000053.
[3] Yang J, Zheng P, Li Y m.fl. Landscapes of bacterial and metabolic signatures and their interaction in major depressive disorders. Sci Adv. 2020 Dec 2;6(49):eaba8555.
[4] Mischoulon D. Omega-3 fatty acids for mood disorders. Harvard Health BLog. 2018-08-03.
[5] Simopoulos, Artemis P. Omega-3 Fatty Acids in Inflammation and Autoimmune Diseases Journal of the American College of Nutrition 21, no. 6 (December 2002): 495–505.
[6] Su KP, Huang SY, Chiu CC, Shen WW. Omega-3 fatty acids in major depressive disorder. A preliminary double-blind, placebo-controlled trial. Eur Neuropsychopharmacol. 2003 Aug;13(4):267-71.
[7] Nemets B, Stahl Z, Belmaker RH. Addition of omega-3 fatty acid to maintenance medication treatment for recurrent unipolar depressive disorder. Am J Psychiatry. 2002 Mar;159(3):477-9.
[8] Mocking RJ, Harmsen I, Assies J, Koeter MW, Ruhé HG, Schene AH. Meta-analysis and meta-regression of omega-3 polyunsaturated fatty acid supplementation for major depressive disorder. Transl Psychiatry. 2016 Mar 15;6(3):e756.
[9] Mischoulon D. Omega-3 fatty acids for mood disorders. Harvard Health BLog. 2018-08-03.
Vad behöver du? Vi har vitaminer, mineraler och kosttillskott för alla typer av behov.