Probiotika mot PFAS – kan tarmfloran bli vårt nya skydd?

VAD ÄR PFAS – OCH VARFÖR ÄR DE PROBLEMATISKA?

PFAS är en stor grupp syntetiska kemikalier som används för att göra material vatten-, smuts- och fettavvisande. De finns i allt från smink och funktionskläder till matförpackningar, brandskum och non-stick-pannor. PFAS kallas även för evighetskemikalier eftersom de bryts ned extremt långsamt och därmed kan ansamlas både i miljön och i våra kroppar. Höga PFAS-nivåer misstänks kunna påverka immunförsvaret, hormonsystemet och öka risken för vissa sjukdomar (1). Eftersom PFAS numera hittas i dricksvatten och livsmedel är det svårt att helt undvika exponering – vilket gör forskning om kroppens eget försvar extra viktig.

CAMBRIDGE-STUDIEN: TARMBAKTERIER SOM FÅNGAR PFAS

En ny studie från Cambridge visar att vissa tarmbakterier kan ta upp och binda PFAS och därigenom motverka att dessa evighetskemikalier tas upp av kroppen. Forskarna undersökte om mänskliga tarmbakterier kan absorbera kemikalier som följer med maten. Resultaten visade att vissa bakterier snabbt och i stor omfattning kan ta upp PFAS – i vissa fall upp till 50 procent av den PFAS-mängd de exponeras för.

Inuti bakteriecellerna ansamlas PFAS i täta ”droppar”, ofta i mycket högre koncentrationer än i omgivande tarmmiljö. I studien användes möss både med och utan mänskliga tarmbakterier. Möss med normal tarmflora utsöndrade betydligt mer PFAS än möss utan tarmbakterier. Detta tyder på att tarmfloran kan fungera som ett biologiskt filter: bakterierna fångar upp PFAS innan ämnena passerar tarmväggen och når blodet (2).

Det är känt sedan tidigare att Lactobacillus- och Bifidobakterier kan skydda från miljögifter och tungmetaller. Forskning visar att dessa bakterier kan fånga upp ämnen i tarmen som kadmium, bly och vissa bekämpningsmedel och därmed minska upptaget till kroppen (3,4). Vad gäller PFAS har tidigare rön om Lactobacillus- och Bifidobakterier dock endast visat en begränsad och ytlig bindning, och det saknas i nuläget bevis för att de kan minska kroppens PFAS-belastning (5,6,7). Enligt Cambridge-studien är i stället Gram-negativa bakterier inom den så kallade Bacteroidota-gruppen bäst på att ta upp PFAS. Framför allt rör det sig om arterna Bacteroides uniformis, Bacteroides thetaiotaomicron, Phocaeicola vulgatus och Parabacteroides merdae - bakterier som normalt finns i tjocktarmen (2).

KAN PROBIOTIKA BLI ETT FRAMTIDA SKYDD MOT PFAS?

Forskarna arbetar nu med att isolera de mest effektiva PFAS-stammarna för att utveckla ett probiotiskt kosttillskott. Målet är att identifiera bakterier som effektivt kan binda PFAS, överleva passagen genom matsmältningssystemet och sedan utsöndras oförändrade tillsammans med PFAS via avföringen. Ett sådant kosttillskott skulle kunna ge extra skydd till personer som saknar tillräckliga nivåer av dessa bakterier naturligt. Men forskningen är ännu i ett tidigt skede och effekten måste bekräftas hos människor.

SÅ KAN TARMFLORAN STÖDJA KROPPENS DETOX AV PFAS

Tarmfloran kan stödja kroppens detox av PFAS via tre huvudsakliga mekanismer (2):

• Bindning till bakteriernas cellväggar – vissa bakterier har hydrofoba, fettälskande ytor där PFAS lätt fastnar.
• Bioackumulering och ”inlåsning” – bakterien tar upp PFAS inuti cellen och kan hålla kvar det i flera dagar.
• Ökad tarmrörelse och utsöndring – en rik och välfungerande tarmflora motverkar trög mage, vilket gör att mindre PFAS hinner absorberas.

MAT SOM KAN STÖTTA TARMFLORANS ARBETE

Även om vi inte helt kan ”avgifta” PFAS kan en kost rik på goda bakterier och fibrer gynna tarmfloran och stärka tarmens naturliga utsöndringsfunktion (8,9,10). Fermenterade livsmedel som yoghurt, surkål och andra syrade grönsaker innehåller mjölksyrabakterier, en typ av nyttiga bakterier som stödjer en balanserad tarmflora. Fibrer från exempelvis lök, vitlök, sparris, jordärtskocka, bönor, havre, fröer, nötter samt frukt, bär och grönsaker gynnar en balanserad tarmflora genom att fungera som ”mat” för de goda bakterierna (11).

Ett annat viktigt råd är att äta antiinflammatorisk mat som gynnar både en frisk tarmflora och en stark tarmslemhinna. Cirka 70 procent av immunförsvaret finns i tarmen, och en antiinflammatorisk kost kan bidra till att minska inflammation och hålla immunförsvaret i balans (12,13). Öka gärna intaget av omega-3-fettsyror från fet fisk, algolja, valnötter, linfrö och gräsbetat kött, liksom färgstarka grönsaker och bär. Minska i stället mängden omega-6-fettsyror från fröoljor som raps-, solros-, majs-, soja- och jordnötsolja, samt intaget av socker och snabba kolhydrater.

TARMFLORAN  – EN VIKTIG MEN INTE TILLRÄCKLIG FÖRSVARSLINJE

Vår exponering för PFAS är konstant och kommer från många håll: dricksvatten, mat, textilier, smink och förpackningar. Därför kan tarmfloran vara en värdefull del av lösningen, men inte hela svaret. Forskningen från Cambridge är ändå ett stort steg framåt. Den visar att kroppen kanske redan har ett inneboende försvar mot PFAS – och att vi kan förstärka detta försvar genom att stödja en rik och balanserad tarmflora.

REFERENSER