Spana in vår outlet!
Holistic logotype
Tillagd i varukorgen
Till kassan
Holistic /Holistics värld /Magasin /Sporbakterier – framtidens tarmflora

Sporbakterier – framtidens tarmflora

Ju bättre maghälsa desto bättre fungerar vårt immunförsvar, vår hormonbalans och vår hjärna. Idag har stora delar av befolkningen i västvärlden mage-tarm problem vilket påverkar många organ negativt. Sporbakterier, den nya sortens gynnsamma mjölksyrabakterier, är därför högaktuella och ökar alltmer i popularitet.
Mage

Sporbakterier har funnits naturligt i miljön under miljoner år genom att våra förfäder fick i sig dessa oavsiktligt genom olika konserveringsmetoder. Sporbakterier är bakterier som har gått in i ett vilande stadium när de utsätts för någon form av stress, till exempel låga eller höga temperaturer eller brist på näring. En sporbakterie omgärdas av ett tåligt, yttre skal – en endospor, som skyddar bakterien mot ljus, värme, brist på näring med mera. Det unika med sporbakterier är att de kan förbli i dvala i hundratals år och att de sedan återigen kan ombildas till vanliga bakterier när omgivningen ger dem rätt förutsättningar med till exempel rätt temperatur och pH-värde (1).


Det finns flera olika sorters sporbakterier, men det är arten Bacillus som används till mjölksyrabakterier och kosttillskott för tarmfloran. Dessa sporbakterier klarar av att överleva matsmältningen (saltsyra, matsmältningsenzymer, galla) och kommer intakta ner till tarmen där de utvecklas till bakterier och gör nytta för tarmfloran.


Intag av sporbakterier i 30 dagar reducerade läckande tarm med mer än 40 procent, samt reducerade inflammatoriska markörer som insulin, glukos, ghrelin, leptin, åtta sorters interleukiner, TNF-alfa med flera, med upp till 30 procent

TARMMIKROBIOTAN – LIKA UNIKT SOM ETT FINGERAVTRYCK  

I vår tarmflora, eller mer korrekt uttryckt, vår mikrobiota i tarmen, myllrar det av mikroorganismer som bakterier, svampar och virus. Mikrobiotan är viktig för oss eftersom den styr tusentals funktioner och ideligen kommunicerar med alla organ i kroppen. Mikrobiotan kan styra vårt immunsystem, hjälpa oss att bryta ner maten och producera viktiga metaboliter som till exempel signalsubstanser, smörsyra och vissa vitaminer. Mikroorganismer i fermenterad mat och probiotiska produkter kan återställa och gynna mikrobiotan när den är i obalans, till exempel efter en antibiotikakur (2).

Vi har mer än biljontals bakterier i mikrobiotan som kan delas in i hundratals olika arter och totalt väger våra tarmbakteier ungefär ett kilo. Ju mer artrik mikrobiota och ju fler olika sorters mikroorganismer vi har desto bättre är det. Majoriteten av mikroorganismerna i tarmfloran utgörs av bakterier och i tarmen finns mer än tusen olika bakteriearter. De olika arterna och sammansättningen av mikrobiotan är väldigt olika beroende på vart vi bor, vilken kost och livsstil vi har, samt vilka läkemedel vi äter.

Ju mer varierat vi äter och ju mer fibrer, oprocessade och ”rena råvaror” vi konsumerar desto bättre mår vår mikrobiota (3). I dagens samhälle äter vi ofta för mycket processade livsmedel samt att vi generellt äter för ensidigt för att mikrobiotan ska gynnas.

Mikrobiotan hos friska vuxna är generellt mer varierad och artrik och är mer motståndskraftig än hos äldre och småbarn som är mer känsliga för infektioner och störningar i sin mikrobiota. 

Varje människas tarmmikrobiota är därför precis lika unikt som ett fingeravtryck.


Råd för att optimera din mikrobiota

  • Ät rena oprocessade livsmedel varje dag
  • Ät varierat och kom upp i minst 75-100 olika rena livsmedel varje vecka
  • Ta hand om din livsstil genom återhämtning, sömn och träning
  • Ät probiotiska produkter genom mat och kosttillskott

MJÖLKSYRABAKTERIER I SPORFORM OCH DESS HÄLSOFÖRDELAR

Mjölksyrabakterier i sporform kommer från Bacillus bakterier. Ursprungligen kan dessa komma från jord, växter, människans tarm, djur och vatten.

Förutom att vara utformade för att överleva matsmältningssystemet, koloniserar och ökar sporbakterier även mikrobiell mångfald i tarmen genom att de stimulerar tarmens immunsystem som finns i tunntarmens lymfvävnad, GALT - gut associated lymphoid tissue (4).

Sporbakterierna kan kommunicera med andra bakterier med hjälp av kemiska molekyler som kallas för autoinducers. Autoinducers reglerar bakteriernas genuttryck genom något som kallas quorom sensing. Quorom sensing kan i sin tur påverka många olika funktioner i tarmen som till exempel peristaltik (tarmrörelser), tillverkning av biofilm (skyddande slemlager) och produktion av olika antimikrobiella molekyler som till exempel smörsyra. Alla dessa nämnda mekanismer leder till en mer gynnsam mikrobiota (5,6,7).


INTAG AV SPORBAKTERIER REDUCERADE LÄCKANDE TARM MED MER ÄN 40 PROCENT  

Publicerad forskning indikerar sporernas förmåga att stödja hälsosam funktion vid varierande hälsotillstånd, forskningen är i sin linda men redan nu kan man anta att det finns stora hälsofördelar med sporbakterier. 

Intag av sporbakterier i 30 dagar reducerade läckande tarm med mer än 40 procent, samt reducerade inflammatoriska markörer som insulin, glukos, ghrelin, leptin, åtta sorters interleukiner, TNF-alfa med flera, med upp till 30 procent (8).

Äldre personer som intog sporbakterier i fyra månader fick en signifikant ökning av SIgA (sekretoriskt IgA) (9) som resulterade i färre luftvägsinfektioner (10).

Bacillus subtilus, en viktig sporbakterie, har visat sig kunna förhindra tillväxt av den patogena bakterien Staphylococcus aureus och på det sättet kunna förhindra olika infektioner (11).


Ytterligare studier visar på flera hälsofördelar vid intag av sporbakterier (12,13,14)

  • Minskning av toxiner i blodet
  • Sänkning av kolesterolvärdet
  • Minskning av inflammation
  • Förbättrad immunrespons
  • Ökning av ämnesomsättningen
  • Produktion av vitaminer och smörsyra
  • Ökning av antioxidantproduktion

Sporbakterierna bidrar alltså till en större mångfald av mikroorganismer i tarmen men de minskar också på patogener av olika slag vilket ger en gynnsam mikrobiota. Många experter på mikrobiotan menar på att sporbakterier kan liknas vid en trädgårdsmästare som ideligen ser till att trädgården frodas genom att vattna, gödsla, ta bort ogräs, beskära med mera. Medan vanliga mjölksyrabakterier istället skulle kunna liknas vid olika sorters fröer som planteras.


De vanligaste sporbakterierna i kosttillskott kommer från nedanstående sex stammar:

  • Bacillus indicus (HU36)
  • Bacillus coagulans (SC-208)
  • Bacillus clausii (SC-109)
  • Bacillus subtilis (HU58)
  • Bacillus lichenformis (SL-307)
  • Bacillus megaterium (EM144)

De siffror och bokstäver som följer efter bakterienamnet hänvisar till en specifik stam. Det är viktigt att ha i åtanke vilken stam som avses eftersom flera av de ovanstående stammarna också har testats i kliniska studier. 

Vanliga mjölksyrabakterier har inte lika lång hållbarhetstid som sporbakterier och de ska med fördel förvaras i kylskåp. Sporbakterier däremot ger en bredare mikrobiell mångfald än enbart mjölksyrabakterier genom att de kan öka på gynnsamma mikroorganismer men också ta bort patogener i mikrobiotan. Sporbakterier har dessutom en överlägset längre hållbarhetstid än mjölksyrabakterier och kan förvaras i rumstemperatur i många år.

VANLIGA MJÖLKSYRABAKTERIER KONTRA SPORBAKTERIER


Mjölksyrabakterier är levande bakterier som återfinns i både fermenterade livsmedel samt i kosttillskott. Mjölksyrabakterier koloniserar tarmen med ett visst antal bakteriestammar men ger inte samma breda mikrobiella mångfald av bakterier som sporbakterier. Trots det har även vanliga mjölksyrabakterier en gynnsam effekt på mikrobiotan.

Mjölksyrabakterier på kosttillskott är känsliga för magsyra, matsmältningsenzymer samt galla och många överlever inte passagen i matsmältningen. Lösningen hos många kosttillskottsföretag har därför varit att tillsätta ett skyddande hölje i kapseln som gör att bakterierna överlever denna passage. 

Vanliga mjölksyrabakterier har inte lika lång hållbarhetstid som sporbakterier och de ska med fördel förvaras i kylskåp. 

Sporbakterier däremot ger en bredare mikrobiell mångfald än enbart mjölksyrabakterier genom att de kan öka på gynnsamma mikroorganismer men också ta bort patogener i mikrobiotan. 

Sporbakterier har dessutom en överlägset längre hållbarhetstid än mjölksyrabakterier och kan förvaras i rumstemperatur i många år.


SAMMANFATTNING AV "BACILLUS SPORBAKTERIER"

Bacillus sporbakterier bidrar till en mängd olika hälsofördelar som gynnar en hälsosam mikrobiota:

  • De bidrar till stor mikrobiell mångfald
  • De dödar patogener
  • De bidrar till att stimulera tarmens immunsystem (GALT)
  • De läker tarmen
  • De har lång hållbarhet
  • De kan förvaras i rumstemperatur
  • De ger goda resultat på läkning av tarmen

Text skriven av Ellinor Ladenberg, näringsterapeut

REFERENSER

1. Hämtad från:

VetBact, Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter, 2023-03-08 VetBact

2. Svenska Livsmedelsverket, Egevärn M et al, Risk- och nyttoprofil Interaktioner mellan maten och tarmfloran – en övergripande sammanställning av kunskapsläget, 2018

Livsmedelsverkets rapportserie.

3. Hämtad från:

Svenska Livsmedelsverket, Tarmfloran, 2022-12-07

Tarmfloran (livsmedelsverket.se)

4. Yang Won Min, et al, The Role of Microbiota on the Gut Immunology, Clinical Therapeutics, Vol 37, issue 5, 2015, p 968-975

https://doi.org/10.1016/j.clinthera.2015.03.009

5. Yang L et al, Quorum sensing: a new perspective to reveal the interaction between gut microbiota and host. Future Microbiol. 2022 Mar;17:293-309

doi: 10.2217/fmb-2021-0217. 

6. Hämtad från:

Youtube, Quorum Sensing: The Cell Signaling Pathway in Bacteria controlling various physiological activities - YouTube, 2021-09-21

7. Piewngam P et al, Enterococcal bacteremia in mice is prevented by oral administration of probiotic Bacillus spores. Sci Transl Med. 2021 Nov 24;13(621): eabf4692. 

doi: 10.1126/scitranslmed.abf4692

Enterococcal bacteremia in mice is prevented by oral administration of probiotic Bacillus spores - PubMed (nih.gov)

8. McFarlin BK et al, Oral spore-based probiotic supplementation was associated with reduced incidence of post-prandial dietary endotoxin, triglycerides, and disease risk biomarkers. World J Gastrointest Pathophysiol. 2017 Aug 15;8(3):117-126. doi: 10.4291/wjgp.v8.i3.11

9. Hämtad från:

Örebro universitet, Slemhinnan – en barriär – BIO-IBD, 2016-02-19

Slemhinnan - en barriär - BIO-IBD (oru.se)

10. Lefevre M et al, Probiotic strain Bacillus subtilis CU1 stimulates immune system of elderly during common infectious disease period: a randomized, double-blind placebo-controlled study. Immun Ageing. 2015 Dec 3;12:24. doi: 10.1186/s12979-015-0051-y

11. Piewngam P et al, Probiotics to prevent Staphylococcus aureus disease? Gut Microbes. 2020;11(1):94-101. doi: 10.1080/19490976.2019.1591137

12. McFarlin BK et al, Oral spore-based probiotic supplementation was associated with reduced incidence of post-prandial dietary endotoxin, triglycerides, and disease risk biomarkers. World J Gastrointest Pathophysiol. 2017 Aug 15;8(3):117-126. doi: 10.4291/wjgp.v8.i3.117

13. Lee SJ et al, The effects of co-administration of probiotics with herbal medicine on obesity, metabolic endotoxemia and dysbiosis: a randomized double-blind controlled clinical trial. Clin Nutr. 2014 Dec;33(6):973-81. doi: 10.1016/j.clnu.2013.12.006

14. Marzorati M, Treatment with a spore-based probiotic containing five strains of Bacillus induced changes in the metabolic activity and community composition of the gut microbiota in a SHIME® model of the human gastrointestinal system, Food Research International, Volume 149, 2021, 110676, https://doi.org/10.1016/j.foodres.2021.110676

1. Hämtad från:

VetBact, Veterinärmedicinsk bakteriologi: information om betydelsefulla arter, 2023-03-08 VetBact

2. Svenska Livsmedelsverket, Egevärn M et al, Risk- och nyttoprofil Interaktioner mellan maten och tarmfloran – en övergripande sammanställning av kunskapsläget, 2018

Livsmedelsverkets rapportserie.

3. Hämtad från:

Svenska Livsmedelsverket, Tarmfloran, 2022-12-07

Tarmfloran (livsmedelsverket.se)

4. Yang Won Min, et al, The Role of Microbiota on the Gut Immunology, Clinical Therapeutics, Vol 37, issue 5, 2015, p 968-975

https://doi.org/10.1016/j.clinthera.2015.03.009

5. Yang L et al, Quorum sensing: a new perspective to reveal the interaction between gut microbiota and host. Future Microbiol. 2022 Mar;17:293-309

doi: 10.2217/fmb-2021-0217. 

6. Hämtad från:

Youtube, Quorum Sensing: The Cell Signaling Pathway in Bacteria controlling various physiological activities - YouTube, 2021-09-21

7. Piewngam P et al, Enterococcal bacteremia in mice is prevented by oral administration of probiotic Bacillus spores. Sci Transl Med. 2021 Nov 24;13(621): eabf4692. 

doi: 10.1126/scitranslmed.abf4692

Enterococcal bacteremia in mice is prevented by oral administration of probiotic Bacillus spores - PubMed (nih.gov)

8. McFarlin BK et al, Oral spore-based probiotic supplementation was associated with reduced incidence of post-prandial dietary endotoxin, triglycerides, and disease risk biomarkers. World J Gastrointest Pathophysiol. 2017 Aug 15;8(3):117-126. doi: 10.4291/wjgp.v8.i3.11

9. Hämtad från:

Örebro universitet, Slemhinnan – en barriär – BIO-IBD, 2016-02-19

Slemhinnan - en barriär - BIO-IBD (oru.se)

10. Lefevre M et al, Probiotic strain Bacillus subtilis CU1 stimulates immune system of elderly during common infectious disease period: a randomized, double-blind placebo-controlled study. Immun Ageing. 2015 Dec 3;12:24. doi: 10.1186/s12979-015-0051-y

11. Piewngam P et al, Probiotics to prevent Staphylococcus aureus disease? Gut Microbes. 2020;11(1):94-101. doi: 10.1080/19490976.2019.1591137

12. McFarlin BK et al, Oral spore-based probiotic supplementation was associated with reduced incidence of post-prandial dietary endotoxin, triglycerides, and disease risk biomarkers. World J Gastrointest Pathophysiol. 2017 Aug 15;8(3):117-126. doi: 10.4291/wjgp.v8.i3.117

13. Lee SJ et al, The effects of co-administration of probiotics with herbal medicine on obesity, metabolic endotoxemia and dysbiosis: a randomized double-blind controlled clinical trial. Clin Nutr. 2014 Dec;33(6):973-81. doi: 10.1016/j.clnu.2013.12.006

14. Marzorati M, Treatment with a spore-based probiotic containing five strains of Bacillus induced changes in the metabolic activity and community composition of the gut microbiota in a SHIME® model of the human gastrointestinal system, Food Research International, Volume 149, 2021, 110676, https://doi.org/10.1016/j.foodres.2021.110676

Vad behöver du? Vi har vitaminer, mineraler och kosttillskott för alla typer av behov.

Holistic_icon_behov

Behov

Holistic_icon_kosttillskott

Kosttillskott

Holistic_icon_superfoods

Superfoods

Holistic_icon_hälsotester

Hälsotester

Holistic_icon_holisticsvärld

Holistics värld

Holistic_icon_favoriter

Om Holistic