4.7 baserat på 31 152 verifierade recensioner
Just nu: 20 % på allt med koden POWER*
Holistic logotype
Tillagd i varukorgen
Till kassan
Inloggning krävsFör att påbörja en prenumeration hos oss så behöver du vara medlem i Holistic Club. Det är helt kostnadsfritt.
Holistic /Holistics värld /Magasin /Varför reagerar vissa på pollen och andra inte?

Varför reagerar vissa på pollen och andra inte?

IMMUNHÄLSAVITAMINERENZYMER
Pollenallergi beskrivs ofta som ett säsongsproblem som uppstår när naturen fullkomligt exploderar av blommor, gräs och pollen, men för många innebär det veckor eller månader av trötthet, irritation och en kropp som reagerar starkare än den egentligen behöver. I praktiken säger reaktionen minst lika mycket om ditt immunförsvars kapacitet som om mängden pollen i luften. Att två personer kan vistas i samma miljö men reagera helt olika beror på hur väl immunförsvaret kan reglera sina responser och skilja på vad som faktiskt är farligt och vad som är harmlöst. Det handlar i grunden om tolerans.

Skribent: Anette Lüning, certifierad näringsterapeut

Publicerad: 27 april 2026


För att förstå tolerans behöver vi börja där allt tar sin början. Benmärgen fungerar som kroppens ”fabrik” där immunceller och deras förstadier utvecklas. Denna process kännetecknas av hög celldelningstakt och är starkt beroende av näringsämnen som vitamin B12, folat, B6, järn, koppar och zink. Vitamin A spelar också en viktig roll genom att påverka hur immunceller utvecklas från stamceller och vilken typ av immunrespons kroppen tenderar att bygga upp. (1) Selen bidrar främst genom att stödja immuncellernas funktion och skydda dem mot oxidativ stress.

Benmärgen och Thymus – immunförsvarets fabrik och skola

Vid allergi ser man ofta en förskjutning mot ett så kallat Th2-dominant svar, där immunförsvaret reagerar starkare på ofarliga ämnen.

När cellerna lämnat fabriken skickas de vidare till thymuskörteln, som fungerar som immunförsvarets ”skola”. Här utbildas cellerna i att skilja på kroppseget och främmande. Om denna utbildning inte fungerar optimalt ökar risken för att kroppen börjar reagera på sådant som egentligen är ofarligt, som pollen.

Vid allergi ser man ofta en förskjutning mot ett så kallat Th2-dominant svar, där immunförsvaret blir mer benäget att reagera på i grunden ofarliga ämnen.

För en lyckad “skolgång” krävs återigen zink samt vitamin A och D, där vitamin D bidrar till att dämpa överreaktioner och styra immunförsvaret mot en mer balanserad respons (2).


Tarmen och GALT – kroppens immunologiska filter

Den största delen av immunförsvarets dagliga träning sker dock i tarmen via det så kallade GALT-systemet (gut-associated lymphoid tissue). Här möter kroppen kontinuerligt omvärlden, och immunförsvaret behöver ständigt avgöra vad som ska tolereras och vad som kräver en reaktion.


En central spelare i detta lokala försvar är sekretoriskt IgA (sIgA), som fungerar som ett immunologiskt filter. Det binder till främmande ämnen och hjälper kroppen att hantera dem utan att trigga inflammation. När sIgA-nivåerna är låga försämras denna filtreringsförmåga, vilket ofta ses vid allergiska tillstånd (3).


För att detta system ska fungera optimalt krävs flera samverkande faktorer, bland annat tillräckligt med fibrer som ger näring till de goda bakterierna, tillsammans med probiotika som kan bidra till att stärka balansen i tarmfloran och därmed påverka immunförsvarets tolerans.


Aminosyror som L-glutamin behövs för att bygga upp och reparera tarmslemhinnan, samt fettlösliga vitaminer som A och D som stärker både barriärfunktion och immunreglering. Dessa faktorer påverkar i sin tur produktionen av kortkedjiga fettsyror och tarmens immunologiska miljö (4).


Nyckelspelarna: Vitamin A, D och Magnesium

Vitamin A är avgörande för slemhinnornas integritet och för produktionen av sIgA. En viktig detalj som ofta förbises är att växtbaserat betakaroten inte är samma sak som aktivt vitamin A. För att omvandlingen ska fungera krävs en välfungerande tarm och lever, tillräckligt med zink och protein, samt individuella genetiska förutsättningar (5).


Vitamin D fungerar mer reglerande och bidrar till att minska risken för överdrivna inflammatoriska svar. Det som ofta missas är att nivåerna i blodet inte alltid speglar hur väl vitaminet fungerar i kroppen. För att vitamin D ska kunna aktiveras krävs nämligen magnesium som kofaktor. Vid låg magnesiumstatus särskilt intracellulärt, kan man därför ha en funktionell brist på vitamin D trots till synes normala blodvärden (6).


Histamin, levern och hormonell balans

Det som skapar de faktiska symtomen - klåda, nysningar, svullnad och rinnande näsa - är histamin, som frisätts från mastceller när immunförsvaret reagerar.

Kroppens förmåga att bryta ner histamin, bland annat via enzymet DAO i tarmen, spelar också en viktig roll för hur starka symtomen blir.

Hur kraftig denna reaktion blir påverkas inte bara av pollenexponeringen, utan också av kroppens totala histaminbelastning.

Tarmens balans spelar en central roll även här, då vissa bakterier producerar histamin medan andra hjälper till att bryta ner det. En försvagad tarmbarriär kan bidra till att immunförsvaret triggas lättare (7).

För många visar det sig också att besvären varierar över tid, till exempel i relation till menscykeln, vilket ytterligare pekar på kopplingen mellan hormoner och histamin. Vid östrogendominans kan histaminproblematik förvärras, eftersom östrogen stimulerar frisättning av histamin samtidigt som histamin i sin tur kan påverka östrogennivåerna vilket blir en självförstärkande loop (8).

Här blir levern en nyckelspelare, eftersom både histamin och överskott av östrogen behöver brytas ner effektivt. När levern är belastad kan denna balans förskjutas, vilket ytterligare kan bidra till symtomen.

Näringsämnen som vitamin C, quercetin och aminosyror kan bidra till att stabilisera mastceller och minska själva frisättningen av histamin (2).


Genom att fokusera på näringstäta livsmedel, tillräckligt med protein, fibrer och vätska samt regelbunden rörelse skapar vi de grundförutsättningar som ett balanserat immunförsvar behöver

Livsstilen lägger grunden

Hur vi mår påverkas till stor del av hur vi lever och den miljö vi befinner oss i. Faktorer som mat, rörelse, sömn, stress och våra livsvillkor spelar en mycket större roll för hälsan än sjukvården, som bara står för en mindre del av det som går att påverka. Medicinsk vård uppskattas stå för cirka 10–20 procent av de modifierbara faktorer som påverkar hälsoutfall, medan resten främst utgörs av hälsobeteenden, socioekonomiska faktorer och miljö (10).

Hur kroppen fungerar över tid påverkas också av hur våra gener uttrycks. Detta kan i sin tur påverkas av livsstil och miljö genom så kallade epigenetiska mekanismer (9). Det innebär att vi i stor utsträckning själva kan påverka kroppens funktion och hur den reagerar över tid.

Genom att fokusera på näringstäta livsmedel, tillräckligt med protein, fibrer och vätska samt regelbunden rörelse skapar vi de grundförutsättningar som ett balanserat immunförsvar behöver.


Stöd under pollensäsongen

För den som vill arbeta mer aktivt med sina besvär kan riktade tillskott vara ett värdefullt komplement, särskilt under perioder med hög belastning. Produkter som Holistic Pollenzym, med bland annat quercetin och enzymer, kan användas som stöd under pollensäsongen. Holistic Multi-Immun bidrar med vitamin C, D och zink, och Holistic Inflamino tillför aminosyror som stödjer kroppens återhämtning och bidrar till en mer balanserad inflammatorisk respons. För den som vill fördjupa sig ytterligare inom immunsystemet rekommenderar vi vår omfattande kurs "Immunsystemet 2.0 – optimera ditt försvar från benmärg till tarm" och du hittar den här.

REFERENS

  1. Calder, P. C. (2020). Nutrition, immunity and COVID-19. BMJ Nutrition, Prevention & Health. Nutrition, immunity and COVID-19 - PubMed
  2. Wintergerst, E. S., et al. (2007). Contribution of selected vitamins and trace elements to immune function. Annals of Nutrition & Metabolism. Contribution of selected vitamins and trace elements to immune function - PubMed
  3. Brandtzaeg, P. (2013). Secretory IgA: Designed for anti-microbial defense. Frontiers in Immunology. Secretory IgA: Designed for Anti-Microbial Defense - PubMed
  4. Koh, A., et al. (2016). From dietary fiber to host physiology: short-chain fatty acids. Cell. From Dietary Fiber to Host Physiology: Short-Chain Fatty Acids as Key Bacterial Metabolites - Scien…
  5. Suzuki, M., & Tomita, M. (2022). Genetic Variations of Vitamin A-Absorption and Storage-Related Genes, and Their Potential Contribution to Vitamin A Deficiency Risks Among Different Ethnic Groups. Frontiers in Nutrition. 
  6. Uwitonze, A. M., et al. (2018). Role of magnesium in vitamin D activation. Journal of the American Osteopathic Association. Role of Magnesium in Vitamin D Activation and Function - Journal of Osteopathic Medicine
  7. Chassaing, B., et al. (2015). Dietary emulsifiers impact the gut microbiota. Nature. Dietary emulsifiers impact the mouse gut microbiota promoting colitis and metabolic syndrome - PubM…
  8. Zierau, O., et al. (2012). Estrogen and histamine interactions. Molecular and Cellular Endocrinology. Frontiers | Role of female sex hormones, estradiol and progesterone, in mast cell behavior
  9. Ordovás, J. M., & Smith, C. E. (2010). Epigenetics and cardiovascular disease. Nature Reviews Cardiology. Epigenetics and cardiovascular disease | Nature Reviews Cardiology
  10. Magnan, S. (2017). Social determinants of health 101 for health care: five plus five. National Academy of Medicine.
  1. Calder, P. C. (2020). Nutrition, immunity and COVID-19. BMJ Nutrition, Prevention & Health. Nutrition, immunity and COVID-19 - PubMed
  2. Wintergerst, E. S., et al. (2007). Contribution of selected vitamins and trace elements to immune function. Annals of Nutrition & Metabolism. Contribution of selected vitamins and trace elements to immune function - PubMed
  3. Brandtzaeg, P. (2013). Secretory IgA: Designed for anti-microbial defense. Frontiers in Immunology. Secretory IgA: Designed for Anti-Microbial Defense - PubMed
  4. Koh, A., et al. (2016). From dietary fiber to host physiology: short-chain fatty acids. Cell. From Dietary Fiber to Host Physiology: Short-Chain Fatty Acids as Key Bacterial Metabolites - Scien…
  5. Suzuki, M., & Tomita, M. (2022). Genetic Variations of Vitamin A-Absorption and Storage-Related Genes, and Their Potential Contribution to Vitamin A Deficiency Risks Among Different Ethnic Groups. Frontiers in Nutrition. 
  6. Uwitonze, A. M., et al. (2018). Role of magnesium in vitamin D activation. Journal of the American Osteopathic Association. Role of Magnesium in Vitamin D Activation and Function - Journal of Osteopathic Medicine
  7. Chassaing, B., et al. (2015). Dietary emulsifiers impact the gut microbiota. Nature. Dietary emulsifiers impact the mouse gut microbiota promoting colitis and metabolic syndrome - PubM…
  8. Zierau, O., et al. (2012). Estrogen and histamine interactions. Molecular and Cellular Endocrinology. Frontiers | Role of female sex hormones, estradiol and progesterone, in mast cell behavior
  9. Ordovás, J. M., & Smith, C. E. (2010). Epigenetics and cardiovascular disease. Nature Reviews Cardiology. Epigenetics and cardiovascular disease | Nature Reviews Cardiology
  10. Magnan, S. (2017). Social determinants of health 101 for health care: five plus five. National Academy of Medicine.

Vad behöver du? Vi har vitaminer, mineraler och kosttillskott för alla typer av behov.

Holistic_icon_behov

Behov

Holistic_icon_kosttillskott

Kosttillskott

Holistic_icon_superfoods

Superfoods

Holistic_icon_experter

Digitalt behovstest

Holistic_icon_holisticsvärld

Holistics värld

Holistic_icon_favoriter

Om Holistic