Behövs tillskott av D-vitamin? Här ger vi svaren på SvD:s artikel

”28 procent ökade försäljningen av D-vitamintillskott under 2020 enbart i hälsokostbutikerna”

– Det beror sannolikt på att det finns en stor mängd studier som pekar på att D-vitamin kan motverka virusinfektioner[i], säger Bertil.

”Vi får i oss D-vitamin genom mat och solljus”

Genom mat:

– Ja, det stämmer att det finns små mängder D-vitamin i ett fåtal livsmedel, till exempel i mjölk. Du måste dricka 13 liter mjölk för att få i dig tillräckliga mängder per dag för att få i dig den dos som studier rekommenderar för optimal funktion. En bra källa till D-vitamin är kantareller och för att få i dig tillräckliga mängder så måste du äta 300 g kantareller per dag [ii]. Hur många äter denna mängd varje dag? I artikeln påstår man att det inte finns evidens för tillskott av D-vitamin, trots det så säger de att man berikar mat med D-vitamin. Varför berikar man livsmedel om det inte finns evidens för att det behövs? Om det finns anledning att berika livsmedel med D-vitamin bör det också finnas anledning att använda sig av kosttillskott med D-vitamin. Helt enkelt eftersom stora grupper utesluter de livsmedel som berikas (mjölk, mjöl, smör och margarin) i sin kost.

Genom solljus:

– Det stämmer, om du solar 15 minuter får du ungefär 5000 IE per dag[iii]. Men det fungerar endast under sommarhalvåret, under vinterhalvåret står solen för lågt och då bildas inget D-vitamin i huden[iv]. I artikeln tas det upp att man bör sola några gånger i veckan, vilket innebär att man måste sola 50–80 dagar under sommarhalvåret, är det relevant i Sverige? När vi solar på sommaren så bygger vi upp ett förråd som vi förbrukar under höst, vinter och vår. D-vitaminnivåerna är som lägst under tidig vår. Detta tros vara anledningen till att många får vårdepressioner[v]. Dessutom är det många som inte producerar tillräckligt med D-vitamin på våra breddgrader, till exempel mörkhyade, invandrare med täckande kläder och äldre som inte kommer ut så ofta.[vi]

”Det vetenskapliga stödet för tillskott av D-vitamin är svagt”

– Det är märkligt att det i artikeln påstås att det finns ett svagt underlag. Det är få ämnen som är så välstuderade som D-vitamin. Särskilt då det har funnits ett så stort intresse för D-vitamin inom forskningen, men också i samhället. Det finns över 90 000 studier om D-vitamin i dagsläget. Många länder har höjt sina rekommendationer för D-vitamin just för att det finns studier som visar på värdet av högre doser. Publikationer av tusentals studier bekräftar nyttan av extra D-vitamin, det talar för sig själv.

”Christel Lamberg-Allardt drar slutsatsen ” D-vitamintillskott hjälper helt enkelt inte”.”

– Det är ett väldigt kraftfullt påstående utan sakliga belägg då det finns mängder av studier som visar på D-vitaminets nytta.

”Ett piller som skydd mot allt från covid till cancer - förhoppningarna kring D-vitamin har varit enorma”

– Det finns många studier som visar på D-vitaminets nytta i många olika sammanhang. Samtidigt finns det många olika orsaker till sjukdomar, där D-vitaminbrist kan vara en av flera orsaker. Det finns ingen som påstår att D-vitamin ensamt är lösningen på allt.

Avslutningsvis nämner Bertil en studie som visar att om man höjer nivåerna av D-vitamin, så att människor inte har brist på D-vitamin, så kan man spara 187 miljarder Euro per år i Europa. Detta kan uppnås genom ett dagligt tillskott av 2000–3000 IE per dag. I Sverige skulle vi kunna spara ca 3,74 miljarder Euro.[vii]

i] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=d-vitamin-+virus

ii] http://matkalkyl.se/se-kantareller.php

iii] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3897598/

iv] https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3897598/

v] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=depression+d-vitamin

vi] https://www.youtube.com/watch?v=GeyNB-GBKlg&t=1387s

vii] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19268496/

[/i][/i]