Bristämnet jod

I avsnitt 65 av Holistics podd Hälsa kommer inifrån berättar Maja Stål om det livsviktiga spårämnet jod.

En fjärdedel av jordens befolkning lever i jodfattiga områden, vilket gör att så mycket som 72 procent av jordens befolkning är påverkade av jodbrist.

Sverige är också ett jodfattigt område Därför började vi tillsätta jod i salt 1936.

Vi förknippar vanligen jod med sköldkörteln.

Vid nedsatt sköldkörtelfunktion bildas för lite T3 och T4 som är viktiga hormoner. Vi känner oss frusna på grund av lägre ämnesomsättning, går upp i vikt, får sänkt motståndskraft mot infektioner, torr hud, förstoppning med mera. Vi kan också få struma, vilket är en förstoring av sköldkörteln. Sköldkörteln blir helt enkelt större för att kunna ta upp mer jod.

Men det är fler organ som behöver jod. Bröstkörtlar, magslemhinnan, spottkörtlar, äggstockarna, brässkörteln, huden och delar av hjärnan behöver också jod. Liksom leder, artärer och ben.

Fibrocystiska bröst är kopplat till jodbrist. Då hittar vi knölar i brösten. De kan även vara ömma och svullna (ofta innan mens). Hur mycket jod vi behöver för att komma tillrätta med det är en av sakerna som Maja Stål går igenom i podden.

Vi får också veta att områden med jodbrist har fler fall av bröstcancer.

I japan äter man mycket alger som innehåller jod, till exempel kelp, wakame, kombu och arame. Där är förekomsten av bröstcancer lägre. När kvinnor emigrerat från japan och äter mindre jod ser vi att fallen ökar.

Förutom alger och berikat salt finns jod även i fisk och skaldjur, till exempel torsk och hummer. Det finns även lite jod i ägg. Sedan finns det så klart i kosttillskott, till exempel Lugols lösning.

Hur mycket jod behöver vi?

Om jod bara behövs till sköldkörteln räcker 150 mikrogram per dag, men ser man till hela kroppen, framförallt kvinnokroppen, då måste vi gå från mikrogram till milligram. Maja stål nämner 10 mg per dag som ett riktmärke, men säger också att det finns två läger i den här frågan.

Hur mycket jod är för mycket? Det krävs stora mängder, kanske 100 mg eller mer, under en längre period innan en frisk person får symptom.

Symptom på överdosering är hjärtklappning, kletig svart avföring, allergisk reaktion i sköldkörteln, hudutslag, huvudvärk, snuva, andningsbesvär och metallsmak i munnen, säger Maja Stål.

Tar man stora mängder av något ämne, oavsett vilket, så är det bra att ha en grundnäring i botten, så man inte får obalanser.

A-vitamin behövs för upptag av jod. Och tvärtom. Jod behövs för upptag av A-vitamin. Jod och selen samarbetar och är bra att ta samtidigt. B2 och B3 behövs också för sköldkörtelns funktion, liksom C-vitamin. Även magnesium är bra tillskott tillsammans med jod.

Eller som programledaren Sofia Mellström uttrycker saken. Det är alltid bra att grunda med en multivitamin och en multimineral.

Jod och jodid, vad är skillnaden?

Jod och jodid är två olika former av jod, rent kemiskt. Sköldkörteln vill framförallt ha jodid. Bröstkörtlar vill ha mer jod. vi behöver alltså båda två. Logols lösning innehåller bägge formerna.

Jod bra mot radioaktiv strålning?

Vid en kärnkraftsolycka kan radioaktivt jod samlas i sköldkörteln, speciellt om du har brist på jod. Detta går att förebygga genom att ta höga doser (cirka 100 mg) jodid senast tre timmar efter exponering.

Jod har även en skyddande effekt mot tungmetaller och halogener (brom, radioaktivt jod, krom och flour) som kan ta jodets plats i kroppen vid jodbrist.

Detta är några av de saker som vi tar upp i I avsnitt 65 av Holistics podd Hälsa kommer inifrån. Avsnittet heter Det livsviktiga bristämnet jod och finns där poddar finns.