Mangan – för bindväv, muskler och skelett

VAD ÄR MANGAN OCH VAD GÖR DET I KROPPEN?

Mangan är ett mineral och ett så kallat essentiellt spårämne, vilket betyder att kroppen inte själv kan tillverka det. Vi behöver därför få i oss mangan via kosten. Vuxna behöver minst 3 mg per dag (1) och de bästa källorna är frön och fullkornsprodukter. Mangan finns även i mindre mängder i baljväxter, bönor, nötter, bladgrönsaker och te (2).

Många av kroppens processer kräver så kallade enzymer. Enzymer fungerar som små verktyg som hjälper olika reaktioner och kan liknas vid katalysatorer vilket betyder att de får en reaktion att hända utan att själva förbrukas. Mangan behövs för att flera enzymer, som bland annat är involverade i kroppens metabolism av proteiner, kolesterol och kolhydrater, reglering av blodsockernivåer, benbildning, reproduktion och immunsvar, ska fungera (3–9).

Eftersom mangan behövs i en rad enzymprocesser, kan ett för lågt intag påverka hälsan på flera sätt. Brist kan bland annat leda till försämrad tillväxt, missbildningar, nedsatt fertilitet och svagare skelett. Det kan också rubba kroppens omsättning av fett, protein och kolhydrater. Andra rapporterade symtom vid brist är hudbesvär (dermatit), långsammare hår- och nageltillväxt, lägre kolesterolnivåer i blodet samt minskade halter av viktiga koagulationsfaktorer (3).

Att få i sig för mycket mangan via maten är däremot mycket ovanligt. Kroppen är skicklig på att reglera upptaget, och våra vanliga livsmedel ger inte skadliga nivåer. Men i särskilda situationer kan det uppstå risker – till exempel vid förorenat dricksvatten eller i vissa industriella miljöer. Långvarig överexponering kan då påverka nervsystemet och ge symtom som liknar Parkinsons sjukdom (10).

MANGANS ROLL I LEDER OCH BROSK

Mangan är avgörande för att kroppen ska kunna producera kollagen (11), ett protein som bygger upp bindväv, brosk, senor och ligament. Eftersom kollagenproduktionen ökar vid sårläkning spelar mangan en indirekt roll för att sår ska kunna läka. Mangan bidrar till att kroppen kan frigöra och använda prolin, en aminosyra som är viktig för kollagenbildning och hudens naturliga reparationsprocesser (12).

Förutom produktion av kollagen behövs mangan för bildning av glukosaminoglykaner som, liksom kollagen, bygger upp ledbrosk (13,14). Brosk fungerar som en stötdämpande och glatt yta i lederna. Tack vare brosk kan benen i en led röra sig smidigt mot varandra utan friktion och slitage. Näringsämnen som C-vitamin (15), kollagen, glukosamin, svavel (16), zink (17) och koppar (18) samverkar med mangan för bildning av kollagen och brosk. Dessa näringsämnen fungerar som viktiga kofaktorer i kollagensyntes och vävnadsreparation och ger därför ett indirekt skydd mot ledslitage och stelhet samt främjar sårläkning och återhämtning efter skador (19).

MANGAN BIDRAR TILL ATT SKYDDA CELLERNA MOT OXIDATIV STRESS

Antioxidanter kan liknas vid kroppens eget rostskydd – de skyddar cellerna mot fria radikaler som annars orsakar oxidativ stress och driver på inflammation. Detta ökar i sin tur risken för bland annat ledbesvär. Fria radikaler kan skada både celler och vävnader och på sikt påskynda åldrandet samt bidra till olika sjukdomar (20).

Mangan är en nyckelkomponent i superoxiddismutas (SOD) – ett av kroppens mest kraftfulla försvar mot oxidativ stress (21). SOD fungerar både som enzym och antioxidant och skyddar våra celler och deras mitokondrier, cellernas egna ”kraftverk”, mot superoxidradikaler – en av de mest reaktiva och skadliga fria radikalerna i kroppen (22). På så sätt bidrar mangan till att hålla cellerna och deras energiproduktion skyddade från skador.

När det gäller leder är det sällan en enda faktor som ligger bakom besvär som stelhet, värk eller svag bindväv. Ofta är det en kombination av inflammation, nedbrytning av brosk och kollagen, oxidativ stress samt brist på viktiga näringsämnen som mangan, C-vitamin, svavel, zink och koppar (23,24). Eftersom oxidativ stress kan driva på inflammation kan SOD och andra antioxidanter spela en viktig roll för att bromsa denna process. Faktum är att forskare har börjat undersöka SOD som ett möjligt läkemedel vid olika inflammatoriska tillstånd (25). Mangan kan därför vara värdefullt för leder och bindväv – dels genom sin roll i bildningen av kollagen och brosk, dels genom att aktivera SOD och därigenom bidra till kroppens eget försvar mot oxidativ stress.

MUSKLER OCH ENERGIMETABOLISM

Mangan behövs för att aktivera flera enzymer som styr cellernas ämnesomsättning och bildningen av ATP (energi), särskilt i muskelceller. På så sätt bidrar mangan till att kroppens celler kan producera energi (26). Muskelceller innehåller många mitokondrier för att klara det stora energibehovet vid aktivitet. Dessa mitokondrier är beroende av SOD för att fungera optimalt, och eftersom mangan krävs för SOD är muskelcellerna särskilt känsliga för manganbrist. Brist på mangan kan dessutom störa kolhydratmetabolismen och påverka blodsockerbalansen. Forskning på djur tyder på att tillskott av mangan kan förbättra glukostoleransen, det vill säga hur effektivt kroppens celler tar upp glukos (blodsocker) (27).

MANGAN OCH BENHÄLSA

Mangan är viktigt för benhälsan, inklusive utveckling och underhåll av skelettet och bidrar till att bibehålla normal benstomme. Brosk behövs i tillväxtzonerna där nytt skelett bildas, och kollagen är det främsta proteinet i benvävnad. För att skelettet ska bli starkt krävs både en hållfast struktur och rätt mineraler. Här spelar mangan en central roll genom att stödja bildningen av brosk och kollagen – material som fungerar som en stomme. När stommen väl finns på plats kan kalcium och fosfor lagras in och ge skelettet dess styrka.

Forskning visar att intag av mangan tillsammans med kalcium, zink och koppar kan hjälpa till att minska benförlust i ryggraden hos äldre kvinnor (28). Studier pekar även på att kvinnor med benskörhet tenderar att ha lägre mangannivåer i blodet jämfört med kvinnor utan benskörhet (29,30).

Sammanfattningsvis är mangan ett mineral som behövs för många viktiga funktioner i kroppen. Det bidrar bland annat till normal bildning av bindväv och ben. Mangan är också en nödvändig kofaktor för enzymet superoxiddismutas (SOD), som skyddar celler och mitokondrier mot fria radikaler. På så sätt bidrar mangan till att skydda cellerna mot oxidativ stress. Dessutom har mangan en roll i normal energiomsättning. Så nästa gång du äter en handfull nötter, en portion bönor eller en skål havregryn – tänk på att du samtidigt ger kroppen en byggsten som håller lederna smidiga, benen starka och cellerna skyddade.

Skribent: Maja Stål, näringsterapeut

REFERENS