När kostråd förändras – vad säger det egentligen om hälsa?

Från modeller till verklighet

Kostmodeller som MyPlate och olika matpyramider har haft ett tydligt syfte: att förenkla komplex näringslära till något som är lätt att förstå och kommunicera på befolkningsnivå. De har betonat variation, balans mellan livsmedelsgrupper och vikten av frukt och grönsaker.

Samtidigt har många av de stora folkhälsoutmaningarna – övervikt, typ 2-diabetes, metabol ohälsa och näringsbrist – fortsatt att öka, både i USA och i andra delar av världen. Det är i detta sammanhang de nya riktlinjerna ska förstås.

Det som nu sker är inte ett totalt brott med tidigare råd, utan snarare en förskjutning i betoning med

• större fokus på minimalt processad, näringstät mat
• tydligare kritik mot ultraprocessade livsmedel
• ökat fokus på protein, mättnad och metabol hälsa

Samtidigt blir budskapen mindre svartvitt kring fett, mejeri och animaliska livsmedel – vilket speglar den biologiska komplexitet som länge funnits, men som är svår att fånga i enkla modeller.

NÄR RIKTLINJER BLIR MINDRE ABSOLUTA

Att kostråd förändras och ibland upplevs motsägelsefulla betyder inte nödvändigtvis att forskningen är förvirrad. Snarare visar det hur svårt det är att pressa mänsklig biologi, individuella behov och livsstilsskillnader in i generella rekommendationer. När riktlinjer rör sig bort från fasta procentsatser och tydliga gränsvärden, och i stället talar mer om sammanhang, kvalitet och helhet, närmar man sig ofta verkligheten – men till priset av ökad komplexitet i kommunikationen.

HOLISTICS PERSPEKTIV

På Holistic ser vi kostråd och modeller som verktyg som kan vara hjälpsamma som utgångspunkt – men de kan aldrig ersätta förståelsen för hur kroppen faktiskt fungerar.

För oss handlar hälsa fortsatt om att

• prioritera råvarukvalitet och låg processgrad
• säkerställa tillräcklig näringstäthet
• förstå kroppens biologiska behov och begränsningar
• ta hänsyn till individuella skillnader i tolerans, livssituation och belastning

När stora institutioner justerar sina kostråd är det därför mindre intressant att avgöra om de är “rätt” eller “fel” – och mer intressant att fråga vad förändringen säger om vår ökade förståelse för kroppen. Kanske är frågan inte vilken modell som är bäst. Kanske, är den viktigaste lärdomen inte vilken pyramid eller tallrik som ska användas, utan att hälsa sällan låter sig fångas i en enda bild.

Kroppen har alltid varit mer komplex än våra modeller. Och det är först när vi börjar arbeta med den individuella komplexiteten som råder – snarare än att förenkla den – som hållbar hälsa blir möjlig.